Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läspning, läspande, ett felaktigt uttal af ord eller stafvelser med konsonanten s - Läst (Isl. lest, Fornsv. læst). 1. Ett redan i Sveriges medeltid användt mått - Läst. 2. En vigtenhet, som förr begagnades vid skeppsmätnin - Lästringe, socken i Södermanlands län - Läsö. Se Læsö - Lätta metaller, kem., benämnas sådana metalliska grundämnen, som äro specifikt lättare än sina oxider - Lätta trupper, krigsv., kallas de trupper, som till följd af sin jämförelsevis lättare beväpning egna sig för den s. k. lätta tjensten - Lättfjät, Nord. mytol., var namnet på en af åsagudarnas hästar - Lättmatros, sjöv., yngre sjöman ombord å handelsfartyg. Jfr Jungman - Löbell (Loebell), Johann Wilhelm - Löberg, Timandus Jonas - Löberöd, gods i Hammarlunda socken, Malmöhus län - Löddeköpinge. Se Lyddeköpinge - Löddeån. Se Lyddeån - Löderup, socken i Kristianstads län - Lödig och Lödighet. Se Lod, 2 - Lödkolf. Se Lödning - Lödning, tekn., kallas det förfarande hvarigenom tvänne metallytor af samma eller olika slag förenas med hvarandra genom ingjutning mellan dem af en metall, som efter afsvalningen fäster vid båda ytorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skjutes för långt fram emot eller emellan tänderna
i stället för att hållas innanför dessa och på
tillräckligt afstånd för att framsläppa det fulla
s-ljudet. Felet, som uppkommer mest genom ovana,
förlänar talet en viss karakter af sjåpighet och
tillgjordhet samt bör genom öfning och uppmärksamhet
på tungans rätta hållning lätt kunna bortarbetas.
F. B.
Läst (Isl. lest, Fornsv. laest). 1. Ett redan i
Sveriges medeltid användt mått, innehållande ett på
skilda tider och orter samt för olika varuslag olika
antal tunnor. Såsom rymdmått begagnas läst nu endast
vid mätning af träkol (enl. k. stadgan ang. mått
och vigt d. 10 Nov. 1865) och beräknas innehålla
75,6 kub.-fot. (19,8 hl.). – 2. En vigtenhet,
som förr begagnades vid skeppsmätning. Enligt
äldre skeppsmätningsreglementen, bl. a. det af
d. 20 Aug. 1840, skulle ett fartygs drägtighet
eller lastdryghet uppgifvas i svåra läster
(skeppsläster), hvarje sådan i vigt uppgående till
18 Sk[pund] stapelstads vigt (jernvigt) l. 14 Sk[pund] 8 L[pund]
viktualievigt. Enligt skeppsmätningsreglementet af
d. 21 Dec. 1865 skulle åter fartygets drägtighet
uppgifvas i nyläster, hvarje sådan i vigt uppgående
till 100 centner l. 10,000 skålp. Enligt 1874
och 1880 års skeppsmätningsreglementen deremot
uppgifves fartygets drägtighet ej i vigt,
utan i rymd, i ton (registerton), hvarje ton
upptagande en rymd af 100 eng. kub.-f. l. 2,83 kbm.
2. J. G. B.
Lästringe, socken i Södermanlands län, Rönö
härad. Areal 3,813 har. 638 innev. (1884). Annex till
Torsåker, Strengnäs stift, Nyköpings Östra kontrakt.
Läsö. Se Laesö.
Lätta metaller, kem., benämnas sådana metalliska
grundämnen, som äro specifikt lättare än sina
oxider. Till de lätta metallerna höra alkalimetallerna
och jordartmetallerna. P. T. C.
Lätta trupper, krigsv., kallas de trupper,
som till följd af sin jämförelsevis lättare
beväpning egna sig för den s. k. lätta tjensten,
d. v. s. rekognosceringar, bevakning, stridens
inledande i spridd ordning o. s. v. Truppernas
skiljande i »lätta» och »tunga» genomgår alla tider,
men är numera af ringa betydelse, då såväl infanteri
som kavalleri bör egna sig för den lätta tjensten. Af
lätta infanteri-trupper finnas egentligen blott de
fåtalige jägarna, och af kavalleriet är allt lätt
med undantag af kyrassierer och karabinierer,
om än ulaner eller dragoner stundom också räknas
till det tunga (jfr Kavalleri). Om två slags
fältartilleri finnes, kallas det med lättare
materiel vanligen »lätt». Till detta slag hör
alltid det ridande artilleriet (jfr Artilleri).
C. O. N.
Lättfjät, Nord. mytol., var namnet på en af
åsagudarnas hästar.
Lättmatros, sjöv., yngre sjöman ombord å
handelsfartyg. Jfr Jungman.
Löbell (Loebell), Johann Wilhelm, tysk
historieskrifvare, f. i Berlin 1786, blef 1829
professor i Bonn. Död derstädes 1863. Hans begåfning
för universalhistorisk framställning ådagalades i
synnerhet genom hans omarbetning af K. F. Beckers
verldshistoria (tre tyska uppl.;
två svenska 1829–35). L:s bästa specialhistoriska
arbete är Gregor von Tours und seine zeit (1839;
2:dra uppl. 1869).
Löberg, Timandus Jonas, norsk läkare, född i
Kongsberg d. 29 Jan. 1819, blef student 1838 och
med. kand. 1845 samt utnämndes 1849 till läkare
vid Lungegårdshospitalet i Bergen och 1858 till
öfverläkare för vården af de spetälska. På båda
dessa poster inlade han stora förtjenster om
spetälskans bekämpande. 1875 blef han direktör for
»Rigshospitalet» i Kristiania, tog afsked 1881 och dog
d. 3 April 1882. Under perioderna 1865–66, 1871–73 och
1873–76 var L. en af staden Bergens representanter i
stortinget. O. A. Ö.
Löberöd, gods i Hammarlunda socken, Malmöhus län,
vid L:s jernvägsstation å Ystad–Eslöfs jernväg,
omfattar 3 29/192 mtl, tax. till omkr. 310,000
kr. Gården ligger på gränsen emellan skogsbygden och
den nakna, enformiga slätten samt har fått sin skönhet
uteslutande genom menniskohand. Hufvudbyggnaden
uppfördes 1798–99 af frih. Hans Ramel, som ock
lät gräfva den lilla sjön invid gården, hvaremot
parken, trädgården (med stort orangeri) och mycket
annat, som länder L. till prydnad, äro ett verk af
excellensen grefve J. G. De la Gardie, den mest
framstående bland L:s egare. Gårdens äldre öden äro
föga kända. I midten af 1600-talet kom L. genom
arf till ramelska slägten och tillhörde sedan
flere medlemmar af denna slägt, son efter fader,
alla stora jordegare. Efter frih. Hans Ramels död
(1799) sålde hans dotter, grefvinnan Amalia Sparre,
godset till sin dotter Kristina Sparre och hennes
man excell. grefve J. G. De la Gardie, hvars namn är
på det närmaste förbundet med L. Vän af literära och
konstnärliga idrotter, samlade han der ett bibliotek,
som vid hans död räknade öfver 12,000 bd, taflor
och porträtt samt dyrbara handteckndngar äfvensom en
stor manuskriptsamling, som delvis utgifvits (jfr De
la Gardieska arkivet), och hvilken af arfvingarna
öfverlemnats till Lunds universitet. Vid arfskiftet
efter excellensens död (1842) delades såväl egendomen
som biblioteket och konstsamlingarna i 3 lotter, af
hvilka förre egarens brorson, grefve Axel Axelsson De
la Gardie, genom arf, lösen och köp kom i besittning
af två tredjedelar. 1863 såldes godset till frih. Otto
Ramel på Övedskloster.
Löddeköpinge. Se Lyddeköpinge.
Löddeån. Se Lyddeån.
Löderup, socken i Kristianstads län, Ingelstads
härad. Areal 4,184 har. 2,342 innev. (1884). L. bildar
med Hörup ett regalt pastorat af 1:sta kl., Lunds
stift, Ingelstads kontrakt.
Lödig och Lödighet. Se Lod, 2.
Lödkolf. Se Lödning.
Lödning, tekn., kallas det förfarande, hvarigenom
tvänne metallytor af samma eller olika slag
förenas med hvarandra genom ingjutning mellan dem
af en metall, som efter afsvalningen fäster vid
båda ytorna. Denna metall eller legering, lodet,
får naturligtvis ej vara hårdsmältare än den
lättsmältaste af dem, som skola hoplödas. Vid finare
arbeten fordras äfven, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
