Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lärda tidningar, »upplagde i Stockholm för egen kostnad af Lars Salvius» - Lärdomshistoria, en numera ej bruklig benämning, motsvarande hvad vi kalla vetenskapernas (och literaturens) historia - Lärdomsskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och schematisk framställning af verkens
innehåll. Mesta utrymmet egnas åt inhemska
arbeten, som behandla olika vetenskaps- och
yrkesgrenar. Öfversigter af Vetenskapsakademiens
förhandlingar meddelas regelbundet. Dessutom förekomma
notiser om vittra arbeten och om tilldragelser i den
lärda verlden samt en mängd poem, af hvilka de allra
flesta äro lofqväden (på flere språk) till de kungliga
personerna å bemärkelsedagar, medan återstoden utgöres
af lyckönskningar öfver rikets ständer, herdedikter,
fabler, öfversättningar från latinet samt religiösa
poem (bl. a. af Bellman). Sedan L. Salvius aflidit
(1773), fortsattes tidningen af Gjörwell med »Nya
lärda tidningar» (1774–75) och »Stockholms lärda
tidningar» (1776–80).
Lärdomshistoria, en numera ej bruklig benämning,
motsvarande hvad vi kalla vetenskapernas (och
literaturens) historia. Lärdomshistorien har vid
de svenska undervisningsanstalterna aldrig haft
någon egen målsman. Ett försök att skaffa henne en
sådan gjordes 1779 af professor J. H. Lidén, som
uppgifves hafva varit docent i detta ämne vid Upsala
universitet. Denne man skänkte till Östgöta nation i
Upsala ett större bibliotek och förordnade dervid, att
bibliotekarien skulle hålla offentliga föreläsningar i
»lärdomshistoria», men någon verkställighet följde ej
deraf. I de »anvisningar och råd», som äro bifogade
skolordningen af d. 16 Dec. 1820, uttryckes under
rubriken »Lärdoms-historia» såsom ett önskningsmål,
att lärarna hvar i sitt ämne skulle lemna historiska
underrättelser om de vigtigaste framsteg vetenskaperna
gjort. C. F.
Lärdomsskola. Under denna allmänna benämning
(likbetydande med uttrycket lärd skola) kan man
anse hvarje sådant till den s. k. »sekundära»
undervisningen hörande läroverk vara inbegripet,
som har till ändamål att grundlägga den vetenskapliga
bildning, hvilken sedermera fullföljes vid högskola
(universitet eller högre special-läroverk). Såsom
officiel benämning på sådana läroverk har den i
Sverige endast en kortare tid varit använd. – Under
den katolska tiden funnos i vårt land, likasom i
utlandet, skolor, hörande till 3 olika grupper. Den
första och äldsta gruppen omfattade skolor, som
voro förlagda i klostren, och i hvilka undervisning
meddelades af munkarna. Den andra omfattade skolor,
som voro fästa vid domkyrkorna (katedralerna),
och i hvilka undervisning ursprungligen meddelades
af de vid domkyrkorna anställde presterna, eller de
s. k. kanikerna (domkapitelsledamöterna). Slutligen
uppkom längre fram under medeltiden en tredje
grupp af skolor, hvilka icke, såsom de två
föregående grupperna, anlades af kyrkan, utan
af städernas borgerskap. Vid reformationens
införande i Sverige bibehöllos de forna domkyrko-
och stadsskolorna. Klosterskolorna deremot hade
redan tidigt börjat förfalla, och de vid denna tid
möjligen ännu befintliga upphörde naturligtvis vid
klostrens upphäfvande. I den första allmänna svenska
skolordningen, ingående såsom en beståndsdel i 1571
års kyrkoordning, begagnas endast benämningen skolor.
I den skolordning, som 1611 blef af presterskapet
upprättad och stadfäst, delas skolorna i provinciales
och cathedrales. De förra voro lägre lärdomsskolor;
de senare, hvilkas namn tyder på läge i stiftsstad,
voro högre, men omfattade äfven klasser,
som motsvarade den förra gruppens. I 1649 års
k. skolordning delas läroverken i trivialskolor
och gymnasier (se dessa ord). De förra delas i
lägre och högre eller fullständiga. De lägre (äfven
barnskolor kallade) motsvarade 1:sta klassen i de
högre. Med dessa senare var förenad en särskild
»skrifvareklass», i hvilken undervisades bl. a. i
aritmetiken, »så väl den allmänna som den praktiska
eller apologistiska». Läraren i denna klass
kallades apologist (se d. o.). Undervisningen i
gymnasierna vidtog, der undervisningen i de högre
trivialskolorna slutade. Genom 1693 års förordning
om skolväsendet vidtogs ingen förändring med
de nyss angifna läroverksbenämningarna; dock
förekommer ej benämningen barnskolor. I 1724 års
förordning bibehållas äfven samma benämningar;
men der omtalas äfven »cathedral-skola», som visar
sig vara en trivialskola, belägen i stiftsstad. Vid
trivialskolorna omnämnes apologistens klass. Med
afseende på benämningarna i 1807 års skolordning
är ingen annan förändring att anföra, än att der
äfven omtalas »pedagogier» (se d. o.) samt »mindre
barnskolor i städerna och på landet». Dock må
äfven nämnas, att katedralskolorna blifva föremål
för mera särskild uppmärksamhet än i föregående
förordning. Det heter om dem bl. a., att flyttning
från dem till akademien, utan gymnasii besökande,
tillätes, och att fördenskull derstädes en grundligare
underbyggnad hos lärjungarna, än vid trivialskolorna,
måste beredas. Undervisningen blef derför der
utsträckt längre, hvaremot apologist-klassen skulle
vid dem försvinna. I skolordningen af 1820 blefvo alla
dithörande läroverk sammanfattade under den gemensamma
benämningen Elementarläroverk. Dessa delades i 2
klasser: apologistskolor och lärdomsskolor. Om
de förra se Apologist-klass. De senare voro af 3
slag: lägre lärdomsskolor, högre lärdomsskolor och
högsta lärdomsskolor l. gymnasier. »Katedralskolor»
omtalas icke i förordningen, men benämningen fortfor
att användas, äfven i regeringshandlingar. År
1820 funnos 2 skolor, som benämndes katedralskolor,
nämligen i Stockholm och Upsala, af hvilka den förra
redan 1821 vid Stockholms gymnasiums inrättande
upphörde och den andra 1867 bortlade sagda namn,
hvilket deremot en tredje, Lunds, inrättad 1837,
sjelf ännu begagnar. Sedan K. M:t redan 1847 hade
godkänt vissa hufvudgrunder i ett förslag till
ordnande af elementarläroverken, bl. a. lärdoms-
och apologist-skolornas sammanslående och förening
med gymnasium, blef år 1849 genomförandet af denna
reform anbefalld (jfr Gymnasium). I 1856 års »Stadga
för rikets allmänna elementarläroverk» delades
de i »högre elementarläroverk, der fullständig
undervisning meddelas i alla elementarläroverken
tillhörande läroämnen, och lägre elementarläroverk,
hvilka till större eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
