Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lundblad, Sven - Lundbladska priset, stiftadt 1789 af professorn i Lund Johan Lundblad - Lundby, socken i Göteborgs och Bohus län - Lundby, socken i Vestmanlands län - Lundby, (Norra) socken i Skaraborgs län - Lundby, (Södra) socken i Skaraborgs län - Lundby, Stora, socken i Elfsborgs län - Lundby, by i Nörrejylland - Lundby, Anders Andersen - Lundbye, Johan Thomas - Lunde, Peter Frederik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
filos. magister, 1804 teol. kand. och 1806
docent i exegetik derstädes, utnämndes
1808 till e. o. teol. adjunkt och aflade 1810
teol. licentiatexamen. 1813 blef han ord. adjunkt,
1814 »professor kalsenianus», 1818 (vid kröningen)
teol. doktor; 1827 utnämndes han till förste
teologie professor och domprost i Upsala samt 1829
till biskop öfver Skara stift. Död å Brunsbo d. 29
Apr. 1837. L. satt i presteståndet vid 1823 och
1828–30 års riksdagar samt ansågs vid riksdagen
1834–35 vara den jämförelsevis mest frisinnade
biskopen. Han var korresponderande ledamot af
Samf. för utg. af handskrifter rör. Skandinaviens
historia samt ledamot af Nord. oldskrift-selskabet
i Köpenhamn. Under sin akademiska läraretid var han
en mycket anlitad kollegiegifvare och utgaf Christna
religionens hufvudläror (1825; 2:dra uppl. 1826;
öfvers. på tyska 1831).
Lundbladska priset, stiftadt 1789 af professorn
i Lund Johan Lundblad (se denne), skulle enligt
gifvarens förordnande årligen af Svenska akademien
tilldelas den vitterhetsidkare utom Sv. akad.,
som inom det förflutna året antingen vunnit ett
af akademiens stora pris eller ock utgifvit
någon annan skrift, som akademien pröfvat god och
vittnande om snille. Stiftandet afsåg närmast en
tacksamhetsgärd mot akademiens dåvarande sekreterare,
Nils v. Rosenstein, för det denne åt Lundblad
utverkat rättighet att till Lund förlägga ett
boktryckeri. För efterkommande innehafvare af detta
boktryckeriprivilegium utfäste Lundblad det vilkor
att årligen till Sv. akad. erlägga priset med 50 rdr
specie. Detta fullgjordes till 1833, då tryckeriets
innehafvare kom på obestånd. I Jan. 1805 bestämde
akademien, att detta pris kunde gifvas äfven åt den,
som fått akademiens mindre pris. Lundbladska priset
gafs första gången (1789) åt M. Lehnberg, sista gången
(1833) åt A. A. Grafström. Det ersattes 1835 af Karl
Johans pris (se d. o.).
Lundby. 1. Socken i Göteborgs och Bohus
län, Östra Hisings härad. Areal 2,787 har.
5,305 innev. (1884). L. bildar med Tufve ett
prebendepastorat (till en lektor i Göteborg) af 1:sta
kl., Göteborgs stift, Domprosteriets södra kontrakt. –
2. Socken i Vestmanlands län, Tuhundra härad. Areal
2,078 har. 502 innev. (1884). L. utgör ett biskopens
i Vesterås prebendepastorat af 3:dje kl., Vesterås
stift, Domprosteriet. – 3. (fr. o. m. 1886 års
början: Norra Lundby) Socken i Skaraborgs län, Valle
härad. Areal 1,485 har. 663 innev. (1884). Annex till
Skarke (Varnhem), Skara stift, Billings kontrakt. –
4. (fr. o. m. 1886 års början: Södra Lundby) Socken
i Skaraborgs län, Laske härad. Areal 1,828 har. 714
innev. (1884). Annex till Larf, Skara stift, Vilska
kontrakt. – 5. Stora L., socken i Elfsborgs län, Vätle
härad. Areal 11,026 har. 1,770 innev. (1884). Stora
L. bildar med Skallsjö och Lerum ett regalt pastorat
af 1:sta kl., Göteborgs stift, Domprosteriets norra
kontrakt.
Lundby, by i Nörrejylland, 15 km. s. om
Ålborg. Den 3 Juli 1864 stod der emellan
danskar och preussare en träffning, i hvilken
bakladdningsgevärens afgjorda öfverlägsenhet visade
sig. E. Ebg.
Lundby, Anders Andersen, dansk målare, född i närheten
af Ålborg d. 16 Dec. 1841, utbildade sig, delvis på
egen hand, till landskapsmålare och började utställa
år 1864. Hans specialitet är vinterlandskap. Sedan
1876 uppehåller han sig i München. Ph. W.
Lundbye [-by], Johan Thomas, dansk målare född i
Kalundborg d. 1 Sept. 1818, utbildade sig dels vid
konstakademien i Köpenhamn, dels under ledning af
J. L. Lund och blef en af Danmarks mest framstående
konstnärer. Redan vid 17 års ålder begynte han
att utställa, till en början endast helt små
bilder, merendels djurframställningar. Inseende
landskapets betydelse för framställningen af djurens
lif i det fria, hvilket han hälst skildrade,
egnade han sig under åren 1836–42 med kraft åt
landskapsstudier. Med förkärlek behandlade han sin
hemorts, Kalundborgstraktens, skoglösa, men storartade
nejder, hvilka han återgaf med en städse tilltagande
känsla för formens och färgens egendomlighet. Så
snart han kände sig fullt hemmastadd på detta fält,
återvände han till djurens lif, än i det fria, än
i stallet eller ladugården, hvars dämpade halfljus
han, t. ex. i Kostallet (1844, i kungl. tafvels.),
återgaf med stor verkan. Aren 1845–46 besökte L.,
med understöd af akademien, Tyskland, Schweiz och
Italien, hvarifrån han hemsände ett stort antal
studier och teckningar. En bild från Italien, Oxar
på den romerska campagnan (1846), inköptes, likasom
det bästa och mognaste bland hans senare arbeten,
Mjölkningsplatsen på Vognserup, af staten. I
kriget i Slesvig 1848 deltog han som frivillig
soldat och omkom der genom en olyckshändelse,
d. 26 April 1848. L:s stora betydelse ligger deri,
att han förde det danska landskapsmåleriet in på ett
enkelt och sant återgifvande af den verkliga naturen,
utan att derför utesluta den poetiska uppfattningen
af densamma, hvarigenom hvarje liten bild blifver
ett helt för sig med en klart framträdande
stämning. Å andra sidan vittna hans djurbilder om
en frisk och humoristisk uppfattning af lifvet,
t. ex. i teckningarna till Kaalunds fabler (1844).
Ph. W.
Lunde, Peter Frederik, dansk politiker, född i
Köpenhamn d. 3 Maj 1803, var 1817–29 underofficer
vid artilleriet och grundlade derefter ett gjuteri i
Köpenhamn. Han deltog i stiftandet af »läseforeningen»
(1835) och »industriforeningen» (1838) samt var
1840–51 »borgerrepresentant» (stadsfullmäktig) och
1846–48 ständerdeputerad. L. spelade en vigtig
rol i den frisinnade oppositionens uppträdande
under Kristian VIII och var under Marsdagarna 1848
representant för den radikala strömningen bland
hufvudstadens handtverkare. I Augusti s. å. stod han
i spetsen för »hippodrommötena», hvilka fordrade
enkammaresystem samt allmän rösträtt, och var 1848–52
ordförande i »håndvärkerdannelsesforeningen». I den
grundlagsstiftände riksförsamlingen 1848 lyckades
han emellertid icke att blifva invald. 1850–52 var
han medlem af folketinget, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
