Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Loppfrö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ändrade L. mening och afsade sig derför sin plats i
ständerförsamlingen 1840, men invaldes dit på nytt,
af Sönderborgs valkrets, och var 1842 den danska
minoritetens ledare samt uppväckte en väldig storm
mot sig, då han d. 11 Nov. s. å. talade danska i
församlingen och fortfor att tala danska, oaktadt
både presidenten och den kunglige kommissarien
ogillade hans beteende. För sitt oförskräckta
uppträdande fick L. d. 18 Maj 1843 vid en fest på
Skamlingsbakke mottaga ett genom folksubskription
anskaffadt präktigt dryckeshorn. Men konung Kristian
VIII gaf nordslesvigarnas naturliga rätt till spillo
och fogade sig efter motpartiet, hvilket gjorde
L. till föremål för allahanda förföljelser. L. dog
d. 17 Mars 1845. – 2. Hans Rudolf Hiort-L., dansk
tidningsman, den föregåendes son, född i Haderslev
d. 16 Aug. 1832, tog juridisk examen 1856, blef 1859
borgmästare i Ekernförde och 1860 herredsfoged i
Satrup, men fördrefs derifrån 1864, då de tyska
trupperna drogos in i Slesvig. 1865 bosatte
L. sig i Haderslev och öfvertog 1868 utgifvandet
af tidningen »Dannevirke». 1875 dömdes han för en
tidningsartikel till 8 månaders fängelse i Magdeburg,
och i Nov. 1877 blef han, såsom dansk undersåte,
utvisad ur Slesvig, ehuru infödd der. Han flyttade
då till Köpenhamn och öfvertog 1878 redaktionen
af »Nationaltidende». Derjämte har han egnat sig
åt genealogiska studier och utarbetat dels Annuaire
généalogique des matsons princières regnant en Europe
depuis XIX siècle (1882; 4:de arg. 1885), dels (tills.
med A. Thiset) en dansk adelskalender, Danmarks
adels aarbog (1:sta årg. 1884; 3:dje årg. 1886).
E. Ebg.
Lorenzen, Nis, sönderjylländsk patriot, hemmansegare
i Lilholt, nära Haderslev, född d. 30 Mars 1794,
var slesvigsk ständerdeputerad 1836–46 och föreslog
redan 1836, att danska språket skulle begagnas
vid domstolarna i de trakter, der det användes
såsom kyrkospråk. Oaktadt slesvig-holsteinarnas
motstånd blef förslaget antaget 1838 och stadfäst af
konungen 1840. L. var också den förste, som talade
danska i ständerförsamlingen, i Okt. 1840, två år
före P. H. Lorenzen, och väckte derigenom stort
uppseende. Död d. 14 Mars 1860. E. Ebg.
Lorenzetti, italienska målare. Se Lorenzo, A.
Lorenzetto (Lorenzo), italiensk bildhuggare från
Florens, f. 1490, d. 1541, arbetade mest i Rom,
der han stod i stor gunst hos Rafael, hvars idéer
han också flere gånger utförde i plastisk form,
t. ex. bilden af Elias i Cappella Chigi (S. Maria
del Popolo i Rom) samt den madonna, som är anbragt
på altaret öfver Rafaels graf i Panteon och kallas
Madonna del Sasso. Ännu ett af samme konstnär efter
Rafaels utkast utfördt verk är bilden af den på en
delfin burne döde gossen, som nu finnes i Eremitaget i
Petersburg (dessutom finnes i privat ego ett exemplar
i Florens och ett i Irland). På egen hand utförde
L. 1530 den kolossala marmorbild af apostelen Petrus,
som befinner sig vid ingången till Ponte S. Angelo
i Rom. C. R. N.
Lorenzo, Ambrogio di, och hans broder Pietro,
italienska målare af Siena-skolan, kallade Lorenzetti,
voro verksamma den förre till 1345, då han dog,
den senare till 1342 och beteckna förmedlingen
emellan Siena-skolans lugnt sköna fromhet samt
Giottos eller florentinarnas patetiska uttryck och
sträfvan efter dramatiskt lif och mångfald. Ambrogio
är i komposition sin tids störste mästare, och
han har visat det förnämligast genom den berömda
väggmålning i Pisas Camposanto, som kallas Dödens
triumf, hvilken förut ansetts tillkomma Orcagna, men
af Crowe och Cavalcaselle numera på ett öfvertygande
sätt vindiceras åt bröderna L. På samma ställe
hafva de bägge bröderna utfört ännu en stor fresk,
Eremiterna i den tebaiska öcknen (Gli anacoreti), en
komposition i samma stil som den föregående, med en
mängd bihandlingar. I Siena finnes en utmärkt bild,
Marias födelse (1342), af Pietro L. Ambrogio L. har
i Palazzo pubblico (Sala dei nove) målat härliga
fresker med allegoriskt innehåll, framställande
följderna af rättvisan och friden samt det onda,
som kommer af tyranniet. (»Rättvisan» framstår
såsom en af Siena-skolans skönaste och ädlaste
figurer.) Slutligen finnes i Sienas Instituto
delle belle arti ypperliga arbeten af dem bägge.
C. R. N.
Lorenzo. 1. Don L., kallad Monaco, italiensk
målare, lefde som munk i klostret Degli Angeli
i Florens och var en föregångare till Fra
Giovanni Angelico da Fiesole. Liksom denne är han
beslägtad med Siena-målarnas fromma väsende och
själsuttryck, men han upptager, mera än Fiesole,
florentinarnas och 1400-talets formuppfattning och
verklighetssträfvan. Hans förnämsta arbete är en
altartafla i Cerreto (la Badia), Marias kröning
(1414). – 2. Fiorenzo di L., italiensk målare,
tillhörande den umbriska skolan, f. i Perugia på
1440-talet, d. i samma stad omkr. eller efter 1521,
var en föregångare till Perugino och troligen
lärjunge af Benedetto di Buonfigli och Niccolò
da Foligno. Men enligt Lermoliev stod han under
inflytande förnämligast af Benozzo Gozzoli och
utbildade sig efter all sannolikhet vidare hos
Verrocchio i Florens. Han var hufvudsakligast verksam
i Perugia, någon tid möjligen äfven i Rom. Af hans
sällsynta arbeten märkas två bilder med Petrus och
Paulus och bitar af en altarprydnad med årtalet 1487
i sakristian till S. Francesco i Perugia, en madonna
med änglar i samma stads rådhus samt en madonna med
barnet (på guldgrund; märkt 1481, i Berlins museum). –
3. Se Lorenzetto. C. R. N.
Lorenzofloden. Se Lawrence, Saint, 2.
Lorenzo Marques (Lourenço Marques), hufvudort i
ett distrikt med samma namn i portugisiska kolonien
Mosambik vid Delagoaviken i sydöstra Afrika. Orten,
som har den bästa hamnen emellan Kap och Sansibar,
anlöpes regelbundet af britisk-indiska ångare, är
station vid telegraflinien emellan Aden och Syd-Afrika
samt kommer inom kort att medelst jernväg förenas
med Transvaal.
Loreto, stad uti italienska prov. Ancona, vid
jernvägen Ancona–Briridisi, 4 km. från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
