Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Longfellow, Henry Wadsworth - Longford, nordvestligaste grefskapet i irländska prov. Leinster - Longford, hufvudstad i nämnda grefskap - Longhena, Baldassare - Longhi, Luca - Longhi, Pietro - Longhi, Giuseppe - Longimetri, matem., kallas stundom den del af geometrien, som behandlar linier och deras egenskaper - Longinos, forngrekisk filosof och retor - Longinus, polsk historieskrifvare. Se Dlugosz - Longipennes. Se Långvingade foglare - Long island, Förenta staternas i Nord-Amerika största ö, ligger i Atlantiska hafvet s. om Connecticut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nog sin del i dettas vidsträckta popularitet. Jämte
hemmets och barnaverldens ljufhet besjunger han
hälst uppoffrande handlingar och hjeltedåd ur sägnen
eller historien. Han trifs väl bland europeiska
kontinentens naturscenerier och dess ålderdomliga
städer. I balladen är han oöverträffad. Hafvets
brus, skogsvindar och kyrkoklockors klang ljuda som
en underton genom hans diktning. Denna har formella
förtjenster af synnerligen framstående art. Bilderna
äro osökta, originella, högst behagfulla, om ock
stundom något oegentliga, versen spänstig och full
af rikt välljud, språket konstnärligt genombildadt
och städse kristallklart i uttrycken. Såsom poetisk
öfversättare till engelskan har L. ej sin like. I
kraft af sin diktnings universalitet vardt han
en vigtig kulturförmedlare mellan Amerika och
Europa. Hans arbeten ega en ofantlig spridning. I
Amerika finnas de i de ringaste hem, i England säljas
de i flere exemplar årligen än någon annan skalds.
E. F-t.
Longford [långförd]. 1. Nord vestligaste
grefskapet i irländska prov. Leinster, ett af de
minsta på ön, har en areal af 1,090 qvkm. med 61,009
innev. (1881). Södra delen är ett slättland, vattnadt
af floderna Shannon och Inny samt Lough Ree, norra
delen, omkring floden Camlin, är lågbergig. Omkr. 28
proc. af arealen är odlad mark. Boskapsskötsel är
hufvudnäring. – 2. Hufvudstad i nämnda grefskap, vid
Camlin, jernvägen till Dublin samt en gren af Royal
canal. 4,380 innev. (1881).
Longhena, Baldassare, italiensk arkitekt, f. i Venezia
i början af 1600-talet, d. derst. 1682, byggde i
sin födelsestad den berömda kyrkan S. Maria della
Salute. Denna anlades 1631 efter pestens härjningar,
öfverlemnades 1656 till gudstjenst åt de andlige och
var 1687 fullt färdig. Kyrkan bildar en åttkant,
med fasader åt alla sidor och krönt af en väldig
kupol, hvilken omgifves af oerhörda voluter. Den
bildar den präktigaste dekoration fram åt Canal
grande, under det att det inre är underordnadt och
baksidan obetydlig. L. utförde äfven ett par af
senrenaissancens yppersta palats i Venezia, nämligen
Palazzo Pesaro (1679), hvars fasad, under inflytande
af Sansovinos Biblioteca, visar en så märkvärdig
käckhet och lätthet i behandlingen af formerna, att
den knappt kan anses vara ett verk af en gammal man,
och Pal. Bezzonico (1680), som äfven gör en storartad
verkan, i synnerhet genom bottenvåningens rustik med
dorisk ordning. C. R. N.
Longhi. 1. Luca L., italiensk målare af
Bologna-skolan, f. i Ravenna 1507, d. 1580, arbetade
mest i sin fädernestad, der arbeten finnas af honom
i flere kyrkor, utmärkande sig för den ålderdomliga
uppfattning, som tillhörde Francia i Bologna, men
med ett uttryck af vekt fromleri. Hans bästa arbete
är Bröllopet i Cana i camaldulensernas refektorium,
måladt 1563 med biträde af hans dotter och sonen
Francesco. – 2. Pietro L., italiensk målare af
venezianska skolan, f. 1702, d. 1762, sysselsatte
sig, eget nog, midt under barocktiden med
genremåleri. Akademien i Venezia eger af honom en
följd af bilder ur tidens förnäma lif, kalla,
men fint satiriserande, såsom t. ex. framställningen
af en förnäm dams toalett. – 3. Giuseppe L.,
italiensk kopparstickare, f. i Monza 1766, d. i
Milano 1831, studerade först i Milano, sedan i
Rom, der han stod på vänskaplig fot med Raphael
Morghen. 1798 blef han professor i Milano och
utbildade flere lärjungar samt arbetade flitigt
i sin konst. Han gjorde studier efter Rembrandt,
Correggio, Michelangelo och Rafael, hvars »Sposalizio»
anses vara hans bästa efterbildning.
Longimetri (af Lat. longus, lång, och
Grek. metrein, mäta), matem., kallas stundom den
del af geometrien, som behandlar linier och deras
egenskaper, äfvensom sättet att mäta deras längd,
till skilnad från planimetrien och stereometrien,
hvilka sysselsätta sig med ytor och solida figurer.
G. E.
Longinos (Lat. Cassius Longinus), forngrekisk
filosof och retor, f. omkr. 213 e. Kr. i Athen
(enligt annan uppgift i Emesa i Syrien), idkade dels
i Athen och Alexandria, dels under vidsträckta resor
omfattande studier och intog en ansedd ställning
bland de nyplatonske filosoferna. Hans lärdomsrykte
förskaffade honom kallelse till den snillrika
och högt bildade drottningen Zenobia i Palmyra,
hvilken tog honom till sin rådgifvare, L. eggade
henne till krig mot romarna och blef till straff
derför efter Palmyras fall afrättad på kejsar
Aurelianus’ befallning (273 e. Kr.). Af L:s många
skrifter återstå endast fragment. En under hans
namn befintlig skrift, Peri hypsus (Om den sublima
stilen), härrör efter all sannolikhet från en annan
författare och från en ej obetydligt äldre tid.
A. M. A.
Longinus, polsk historieskrifvare. Se Dlugosz.
Longipennes. Se Långvingade foglar.
Long island [lång ejländ], Förenta staternas i
Nord-Amerika största ö, ligger i Atlantiska hafvet
s. om Connecticut, från hvars kust den skiljes
genom det grunda Long Island sound, och ö. om New
York, till hvilken stat den räknas. Ön är omkr. 200
km. lång i s. v. och n. ö., men i allmänhet endast
20–30 km. bred och har en areal af 4,356 qvkm. Den
består till största delen af glaciala bildningar och
genomdrages i sin längdriktning af en bergskedja,
som vexlar i höjd emellan 50 och 117 m. öfver
hafvet. Söder om denna utbreder sig en nästan jämn
slätt af omkr. 20 m. höjd, som vattnas af ett stort
antal jämnlöpande grunda vattendrag. Längs en stor
del af södra kusten sträcker sig en rad af laguner,
bildade af dyner. Norra sidan är mera kuperad, och
djupa fjorddalar sträcka sig ned till Long island
sound samt bilda utmärkta hamnar. En stor del af
ön är ännu bevuxen med skog, barrträd samt ek,
hickory och valnöt. Åkerbruk och, framförallt,
trädgårdsodling äro hufvudnäringar. Öfver den
vestra, smalare delen af Long island sound, det
s. k. East river, byggdes 1870–83 en jättestor,
1,825 m. lång hängbro, som förenar städerna New York
och Brooklyn. Det lifligt trafikerade East river,
särskildt det beryktade Hell gate, var förr farligt
på grund af sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
