Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Locke, John - Lockerup. Se Lockarp - Locketorp, socken i Skaraborgs län - Lockhart, John Gibson - Lockne, socken i Jämtlands län - Locknevi, socken i Kalmar län - Lock-out, Eng., afspärrning; sammanslutning emellan arbetsgifvare - Lockport, stad i nord-amerikanska staten New York
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
straff. – Såsom skriftställare på det
rättsfilosofiska området uppträdde L. till
försvar för det engelska folkets rätt att beröfva
det stuartska huset tronen och för Englands
konstitutionella statsskick. Han opponerade
sig i denna syftning mot R. Filmers försök att
härleda regeringsmakten ur fadersmakten och dermed
ådagalägga dess okränkbarhet. Fadersmakten,
anmärkte han, upphör, så snart barnen kommit till
myndig ålder. Han slöt sig i stället till den
riktning, som sökte förklara statsmakten ur ett
s. k. samhällsfördrag, men han opponerade sig mot de
absolutistiska slutsatser, som Hobbes velat draga ur
denna teori. I det naturtillstånd, som föregått
samhällsfördraget, hade, så lärde han, menniskorna
full frihet och obegränsad rätt. Detta tillstånd var
visserligen ej, såsom enligt Hobbes, ett tillstånd
af allmänt krig och ohejdadt våld, men det var ett
tillstånd af osäkerhet. Derför hafva menniskorna
ingått ett samhällsfördrag, genom hvilket de
visserligen inskränkt sin ursprungliga rätt, men utan
att derför öfvergå till fullständig rättslöshet gent
emot de styrande. På basis af dessa principer
utvecklas nu en lära om den konstitutionella
monarkien, hvarvid staten fattas i analogi med
ett bolag. Det vore ändamålsenligast att
fördela statsmakten emellan ett parlament, som eger
den lagstiftande makten, och en regering, som eger
den verkställande. Missbrukar regeringen
det förtroende folket lemnat henne, eger
folket rätt att återtaga detta. I sin statslära
är L. en direkt föregångare till Montesquieu. –
Inom pedagogiken påpekade L., att uppfostran skall
hvila på sunda principer, eller vara naturlig. Han
är i detta afseende en föregångare till flere moderna
uppfostringsteoretici, särskildt till Rousseau. –
L:s filosofi röjer jämte sin bestämdt sensualistiska
ståndpunkt jämväl en afgjord sträfvan att på alla
områden göra gällande den subjektiva synpunkten
och subjektets rätt. Ditåt syfta ej blott
hans kunskapsteoretiska undersökningar, utan
jämväl hans praktiska läror, de politiska såväl
som de etiska. I sistnämnda afseende må man
särskildt lägga märke till läran om de moraliska
föreställningssättens olikhet såsom innerst
syftande på häfdandet af öfvertygelsens och den
subjektiva ståndpunktens betydelse på detta område.
Härigenom häfdar L. inom kulturens och filosofiens
historia sin plats såsom en af den nyaste tidens
betydelsefullaste föregångare. Också återfinna
vi detta drag, ofta än mer utfördt, hos hans
många efterföljare. Såsom sådana måste vi beteckna
målsmännen för det s. k. upplysningstidehvarfvet inom
Europas olika kulturland, hvilka, trots de olika
drag de hos olika folk företedde, dock bibehöllo
såväl det sensualistiska som det subjektiva draget.
Förnämligast genom dessa sina efterföljare har
L. utöfvat ett afgörande inflytande på hela den
europeiska bildningens historia, ett inflytande,
som ännu ej blott fortlefver i hvad dessa direkt
lyckades åstadkomma inom samhällslif och seder,
utan äfven framträder i en del nutidsriktningar,
som, med alla sina modifikationer i detalj, dock
tydligen röja sin härkomst från den tankeriktning,
i hvilken L. slog in.
L:s förnämsta filosofiska arbete är An
essay concerning human understanding (1690;
39:de uppl. 1875), som framkallade Leibniz’
»Nouveaux essais sur l’entendement humain». Den
bästa uppl. af hans verk är den 1835 i London
utgifna (i 9 band). Hans filosofiska skrifter
äro utgifna af S:t John (Lond. 1854, 2 b.). L:s
lefnad är skildrad af Lord King (»Life of Locke»,
1830; ny uppl. 1858) och Fox Bourne (1876).
L. H. Å.
Lockerup. Se Lockarp.
Locketorp, socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad,
Binnebergs tingslag. Areal 4,341 har. 1,028
innev. (1884). Annex till Väring, Skara stift, Södra
Vadsbo kontrakt.
Lockhart [lå’ckart], John Gibson, skotsk
skriftställare, f. 1794, inträdde 1816 i
advokatståndet och vardt 1817 medarbetare i
»Blackwood’s magazine», då tories i Skotland
uppsatte denna tidskrift såsom motvigt mot det
inflytelserika whig-organet »Edinburgh review».
L. äktade 1820 Walter Scotts äldsta dotter. 1826
flyttade han till London och öfvertog efter Gifford
redaktionen af den konservativa tidskriften »Quarterly
review», hvilken han ledde till 1853. Död 1854,
på Abbotsford. L. svängde skoningslöst qvickhetens
gissel öfver sina motståndare. I konsten att sammansmälta
biografi med literär kritik stod han särdeles
högt. Bland hans arbeten förtjena nämnas Peter’s
letters to his kinsfolk (1819), innehållande satiriska
skildringar från Edinburghs sällskapsverld, de tre
romanerna Valerius, a roman story (1821; förlagd till
Trajanus’ tid), Adam Blair (1822), en stark och dyster
målning af menskliga lidelser, och Reginald Dalton
(1823; skildringar af engelskt universitetslif),
Ancient spanish ballads (1824; 4:de uppl. 1853;
förträffligt öfversatta), Life of Napoleon (1829;
»Napoleon Bonapartes historia», 1871) samt de högt
skattade biografierna Life of Robert Burns (1828;
5:te uppl. 1853) och Life of Sir Walter Scott (7 bd,
1837–39; 2:dra uppl. i 10 bd, 1862).
Lockne, socken i Jämtlands län, Brunflo
tingslag. Areal 18,610 har. 1,622 innev. (1884). Annex
till Brunflo, Hernösands stift, Jämtlands Östra
kontrakt.
Locknevi, socken i Kalmar län, Södra
Tjusts härad. Areal 17,361 har. 2,362
innev. (1884). L. bildar med Blackstad
ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl.,
Linköpings stift, Södra Tjusts kontrakt.
Lock-out [-aut], Eng., afspärrning; sammanslutning
emellan arbetsgifvare, hvilken har till ändamål att
genom arbetarnas avskedande och arbetenas inställande
tvinga arbetarna att nedsätta sina anspråk med
afseende på aflöning, arbetstid o. s. v. En sådan
afstängning från arbetet är i allmänhet framkallad
af sin motsats, »strejken», en arbetsinställning,
som arbetarna företaga för att tilltvinga sig bättre
vilkor.
Lockport, stad i nord-amerikanska staten New
York, 33 km. ö. om Niagarafallen, der jernvägen
till New York korsar Erie-kanalen. 13,522
innev.(1880). Jerngjuterier, mjöl- och sågqvarnar
m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
