Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljudskridning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
[beta]) | p, ex. Sanskr. vrg’, nedkasta, Isl.
verpa, kasta, Sv. värpa, T. werfen, Eng. warp. | |||||
††) | k, ex. Sanskr. gárbhas, lifsfrukt,
Grek. [a-delphós], broder (egentl. "samfoster"), Isl. kalfr, Sv. kalf, T. kalb, Eng. calf; Sanskr. jugám, Grek. [zygón], Lat. jugum, Isl., Sv. ok, T. joch, Eng. yoke. | |||||
V. | Spiranten s (Sanskr. s, men s, d. v. s. sje-ljud,
efter i, u, r, k; Grek. [sigma], men före vokal bortfallet eller [spiritus asper] d. v. s. h; Lat. s; men mellan vokaler oftast r) förblir oförändrad, utom när närmast föregående vokal saknade stark accent, i hvilket fall det öfvergår till lent s (Verner). Detta ljud har senare, så ofta det icke rent af bortfallit, öfvergått till r (till att börja med skildt i ljud från det gamla indo-europ. r). Ex. | |||||
1. | Grek. [his], Lat. sus, Isl. syr, Sv. so, T. sau,
Eng. sow; Sanskr. nasa, Lat. nasus, Isl. nos, Sv. näsa, T. nase, Eng. nose. | |||||
2. | Sanskr. snusa, sonhustru, Grek. [nyós], Lat. nurus,
Isl. snør, T. schnur; Sanskr. ájas, jern, Lat. aes (för ajes), koppar, Isl. eir, Sv. er-g, T. er-z, Eng. ore. |
I. | De indo-europeiska ljudkombinationerna d + t och
t + t uppträda i Sanskr. såsom tt, i Grek. såsom [sigma][tau], i Lat. som ss, efter lång vokal s, och i germanska språkfamiljen som ss (stundom kanske st), efter lång vokal s (se R. Kögel i Paul-Brauries "Beiträge", bd VII, s. 171 ff.; F. Kluge dersammastädes, bd IX, s. 149 ff.; H. Osthoff, "Morphologische untersuchungen", bd IV, s. 77 ff.). Ex.: vid sidan af Sanskr. veda, jag vet, Grek. [oida] (för voida), Lat. vidi, jag har sett, Isl. veit, Sv. vet, står det genom tillägg af t bildade participet Grek. [á-istos], osedd, Lat. visus, sedd, Isl. viss, "sedd" och derför "viss", jämte viss (för visr) "som har sett" och derför "vis", T. ge-wiss och weise; till Isl. hlaða, lägga i hög, T. laden har man part. Isl. hlass, Sv. lass, det pålastade. Jfr vidare förhållandet Sv. mat: mos; äta: as; bryta: brus; hud: hus; T. meiden: missen o. a. |
II. | De indo-europeiska ljudkombinationerna d + dh,
dh + dh och dh + t uppträda i Sanskr. såsom dh (med förlängning af föregående vokal), i Grek. som [sigma][delta], i Lat. som st, urgermanskt som lent s + d (Ch. Bartholomae, "Arische forschungen", I, s. 24, o. 176), hvaraf sedan utvecklat sig Isl. och Sv. dd, T. rt, Eng. rd. Ex. Isl. hoddr, skatt, T. hort, Eng. hoard, Lat. cust-os, väktare, Grek. [kísdos], blygd, vid sidan af Grek. [keýdo], dölja, Eng. hide; Isl. gaddr, Sv. gadd, T. gerte, spö, Lat. hasta, spjut. |
p | blir inuti och i slutet af
ord ff, annars (och pp alltid) pf, men qvarstår efter s. Ex. offen, öppen, Eng. open; pflegen, pläga. Eng. play; spaten, spade, Eng. spade. |
t | blir efter vokal ss, annars (och tt alltid) z
(d. v. s. ts), men qvarstår efter f, ch, s och före r. Ex. beissen, bita, Eng. bite; zahl, tal, Eng. tale; schwarz, svart, Eng. swart; sitzen, sitta, Eng. sit; kraft, kraft, Eng. craft; macht, makt, Eng. might; steigen, stiga, Eng. sty; treu, trygg, Eng. true. |
k | blir efter vokal ch
(tje-ljud; sk blir alltid sch, d. v. s. sje-ljud, liksom stundom i Eng. och Sv.), qvarstår annars (liksom kk alltid). Ex. wachen, vaka, Eng. wake; reich, rik, Eng. rich; schrift, skrift, Eng. shrift. |
d | blir alltid t
(utom efter n). Ex. tag, dag, Eng. day; binden, binda, Eng. bind. |
b | blir alltid b.
Ex. haben, hafva, Eng. have; daub, döf, Eng. deaf. |
ð | har först blifvit öfverallt d,
hvaraf sedan t. Ex. gut, god (Isl. góðr), Eng. good; waten, vada (Isl. vaða), Eng. wade. |
þ | har först blifvit öfverallt ð, hvaraf sedan d.
Ex. ding, ting (Isl. þing), Eng. thing; mund, mun (i gotiskan munþs), Eng. mouth. Detta |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>