Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljudskridning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| of-fendix, bindel, Isl., Sv. binda, T. binden,
Eng. bind. | |||||||
| gh | (Sanskr. h, sällan g’); Grek. [chi], sällan [kappa]; Lat. h,
men g efter n) blir | ||||||
| a) | z, d. v. s. det spirantiska g i t. ex. T.
tragen (Isl. tecknadt g, Fornsv. gh, numera öfvergånget till g- eller j-ljud, T. y, Eng. förstummadt), ex. Sanskr. vahas, förning, Grek. [óchos] (för F[óchos]), vagn, Lat. vehiculum, Isl. vagn, Sv. vagn, T. wagen, Eng. wain; Sanskr. bahús, arm, Grek. [pechys], underarm, Isl. bógr, Sv. bog, T. bug, Eng. bough, gren. | ||||||
| b) | g (i Eng. dock ofta y, d. v. s. j, Ags. z;
i Sv. nu regelbundet j-ljud i början af ord före lena vokaler), ex. Sanskr. hansás, Grek. [chén], Lat. anser (för hanser), Isl. gás, Sv. gås, Eng. goose; Sanskr. háris (Indo-europ. *ghelis), gulaktig, Grek. [chlorós], grön, Lat. helvus, grågul, Isl. gulr, T. gelb, Eng. yellow (Ags. zeolo); Lat. longus, Isl. langr, Sv. lång, T. lang, Eng. long; Isl. vagga, Sv. vagga, T. wackeln (genom specielt tysk utveckling ur waggelen, såsom ordet heter ännu i holländskan), Eng. wag (jämte Isl. vega, Sv. väga, T. bewegen, Lat. veho, Sanskr. váhami). | ||||||
| gh | (Sanskr. gh, sällan g, före indo-europ. len vokal
h, sällan g’; Grek. [chi], sällan [kappa], före vissa hårda vokaler [phi], sällan [pi], före len vokal [delta], sällan [tau]; Lat. h, emellan vokaler v, efter n deremot gv) blir | ||||||
| †) | 1. | a) | zw, hvarpå emellertid intet säkert
ex. synes vara att anföra, | ||||
| b) | gw, ex. Grek. [omphé]-,
(för [somph]-, songh-), stämma, Isl. syngva, Sv. sjunga (af *singva). | ||||||
| 2. | w, ex. Grek. [nípha]
(ackus.), snö, Lat. nix (för snighs), Isl. snjóva, snöa, Eng. snow. | ||||||
| ††) | a) | z, ex. Sanskr. stighnomi, Grek. [steícho],
Isl. stiga, T. steigen; Grek. [léchos], bädd, Lat. lectus (för leghtus), säng, Isl. læge, Sv. läge, T. liegen. | |||||
| b) | g, ex. Lat. hostis, Isl. gestr, Sv. gäst, T. gast,
Eng. guest; Grek. [chandáno], Lat. prae-hendere, fatta, hedera, murgrön ("klängväxt"), Isl. geta, ernå, Sv. gitta, T. vergessen, Eng. get. | ||||||
| II. | Tenues (p, t, k, q) öfvergå (troligtvis genom
mellanstadierna ph, th, kh, qh, sedan pf, tþ, kx, qx) till urgerm. icke tonande spiranter f, þ, x, xw, som sedan vidare utvecklas till tonande spiranter (b, ð, z, zw), så snart den närmast föregående vokalen icke hade stark accent (Verner). Dessa senare öfvergå vidare efter nasaler och vid förlängning (jfr ofvan I) till mediae (b, d, g, gw). I stället för xw, zw inträder x, z, så snart q i indo-europeisk tid stod omedelbart före o, o, u, u (jfr ofvan I), deremot w i stället för zw i alla öfriga fall (jfr ofvan I). I stället för xw inträder dessutom stundom f, som på vanligt sätt öfvergår till b, så snart ej närmast föregående vokal hade stark accent. Omedelbart efter s, f, x, xw qvarstå alla tenues oförändrade. | ||||||
| p | (Sanskr. p, sällan ph; Grek. [pi], Lat.p)
uppträder alltså såsom | ||||||
| A) | 1. | f (uti Isl. och Sv. vanligen
öfvergånget till v-ljud, utom i början af ord), ex. Sanskr. pitár, Grek. [patér], Lat. pater, Isl. faðer, Sv. fader, T. vater, Eng. father; Sanskr. pad, Grek. [poús], Lat. pes, Isl. fótr, Sv. fot, T. fuss, Eng. foot; Sanskr. nápat, Lat. nepos, Isl. nefe, T. neffe. | |||||
| 2. | a) | b, ex. Sanskr. upári, Grek. [hypér],
Lat. super, Isl. yfer, Sv. öfver, T. über, Eng. over. | |||||
| b) | b, ex. Isl. fimbol-vetr, jättevinter
(jämte fifl-meger, jättesöner). | ||||||
| B) | p, ex. Lat. specio, ser, Isl. spá, Sv. spå, T.
spähen; Sanskr. sphurami, sprattlar, Grek. [spaíro], sprattlar, Lat. sperno, stöter från mig, Isl. sporna, trampa, Sv. spjärna, Eng. spurn. | ||||||
| t | (Sanskr. t, sällan th; Grek. t, Lat. t)
uppträder såsom | ||||||
| A) | 1. | þ, d. v. s. Eng. hårdt th (Isl. þ
och Sv. numera t i början af ord, annars öfvergånget till Isl. ð, Sv. d; T. d, Eng. th), ex. Sanskr. trájas, Grek. [treis], Lat. tres, Isl. þrír, Sv. tre, T. drei, Eng. three; Sanskr. bhratar, Grek. [phráter], Lat. frater, Isl. bróðer, Sv. broder, T. bruder, Eng. brother. | |||||
| 2. | a) | ð (Isl. ð, Sv. d,
T. t, Eng. d), ex. Sanskr. trtijas, Lat. tertius, Isl. þriðe, Sv. tredje, T. dritte, Eng. third; Sanskr. pitár, Grek. [patér], Lat. pater, Isl. faðer Sv. fader, T. vater, Eng. father (af äldre Ags. faeder), | |||||
| b) | d, ex. Sanskr. çatam (för çntám),
Grek. [he-katón], Lat. centum, Isl. hund-rað, Sv. hundra, T. hund-ert, Eng. hund-red; Grek. [phérontes] (pl.), Lat. ferentes (pl.), Isl. berande, Sv. bärande. | ||||||
| B) | t, ex. Sanskr. ti-sthami, Grek. [hístemi],
Lat. sto, Isl. sta-nda, Sv. stå, T. stehen, Eng. sta-nd; Lat. captus, fången, Isl. haptr (för haftr), fånge, T. haft, fångenskap; Sanskr. asta, Grek. [októ], Lat. octo, Isl. átta, Sv. åtta, T. acht, Eng. eight; Sanskr. náktam, nattetid, Grek. [nyktes], nätter, Lat. noctes, Isl. nátt, Sv. natt, T. nacht, Eng. night. | ||||||
| k | (Sanskr. ç; Grek. [kappa]; Lat. c) uppträder såsom | ||||||
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
