Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linnéska samlingarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej vara delade om huru det skulle hafva gått med de
linnéska, om de kommit under en så partisk vård. Fråga
skulle väl ock kunna vara om ej deras utflyttning i
sin mån bidragit att göra Linnés namn och epokgörande
verksamhet mera både kända och erkända i vida kretsar,
än om samlingarna fått stanna gömda och nästan glömda
i det aflägsna hemlandet.
Man har velat infläta ett särskildt blad i Gustaf
III:s medborgarekrona derför att han, om ock i
elfte timman, skulle hafva uppträdt för att med
envåldskonungens makt och myndighet härvid försvara
fäderneslandets anseende. Nyss hemkommen från sin
resa i Italien och Frankrike, skulle han först
under ett tillfälligt besök i Göteborg genom
frih. Alströmer (eller med. stud. Dahl?) fått
veta, att Linnés bok- och naturaliesamlingar
af arfvingarna afyttrats och voro på väg till
England. Konungens färd utsträcktes till Marstrand,
"hvarest ett fregattskepp var uthaladt på hamnen,
hvilket jemväl deltog i stadens högtidligheter,
saluterade och var illumineradt, så godt som i sådan
hast var möjligt". Uti dessa festligheter i Marstrand
har man velat se konungens önskan att dölja sitt
beslut att låta det der segelfärdiga örlogsskeppet
utlöpa med befallning att söka uppbringa det engelska
(?) fartyget "Appearance", fördt af svenske kaptenen
Axel Dan. Swederus, samt till Sverige återföra
de linnéska samlingarna. Inpackade i 26 st. stora
kistor, hade dessa d. 4:de Aug. 1784 afsändts från
Upsala till Stockholm, der de legat i packhuset nära
tvänne månader, d. 29 Sept. afgått från Stockholm,
d. 5 Okt. passerat Helsingborg och gungade vid den
tid, dit tilldragelsen är förlagd (d. 8 Okt.), på
Kattegatts eller Nordsjöns böljor. Men denna konungens
åtgärd skulle hafva vidtagits för sent. Seglaren
kunde ej upphinnas. Man har berättat, att köparen,
J. E. Smith, i glädjen öfver denna för honom så
lyckliga utgång, låtit slå en medalj, hvars ena
sida skulle visa det lilla handelsfartyget
förföljdt af den svenska fregatten, och å hvars andra sida
skulle finnas denna inskrift: "The pursuit of the ship
containing the linnean collection by order of the king
of Sweden". (Förföljelsen af fartyget med den linnéska
samlingen på konungens af Sverige befallning.) –
Vid närmare eftersinnande är det lätt att inse, att
hedern för Gustaf III:s minne ökas, ju mindre häraf är
sant. Främst må anmärkas, att samlingarna lära hafva
framkommit till sin bestämmelseort, London, först i
slutet af Okt. månad 1784. God tid saknades således ej
för ett d. 8 Okt. uthaladt kronofartyg att upphinna
seglaren, om så varit höga vederbörandes verkliga
mening midt under djupaste fred. Lyckligtvis finnes
derjämte ett ögonvittnes utsago att åberopa. Med
seglaren följde nämligen såsom passagerare och i någon
mån vårdare af samlingarna under öfverfraktandet en
broder till kaptenen, hofpredikanten, slutl. prosten
i Näsby pastorat af Vesterås stift, N. S. Swederus
(d. 1833). I sin ännu bevarade handskrifna sjelfbiografi
förklarar han med bestämdhet och utan tvekan, att ingen
ombord märkte någon sådan förföljelse, hvarom ryktet
senare kommit äfven till hans öron. Hvad slutligen
den märkliga medaljen angår, finnes intet exemplar
deraf i Linnean society i London, och den har väl
aldrig funnits annanstädes än i inbillningen, måhända
framkallad af den vignett under J. E. Smiths porträtt
i 2:dra bandet af H. A. Schraders "Journal für die
botanik" (Göttingen 1801), der de bägge skeppen äro
afbildade och den anförda inskriptionen är vidfogad
såsom underskrift. Samma vignett lär äfven finnas
i den af G. F. Hoffmann i Erlangen s. å. utgifna
upplagan af Smiths "Compendium florae britannicae",
– naturligtvis för att smickra Smith, men ock till
bevis på att man i utlandet var ganska böjd att sätta
tro till historien om förföljelsen. – En sanning,
som icke får undertryckas, är att Gustaf III genast
efter hemkomsten till Gripsholm lät (d. 11 Okt. 1784)
genom universitetskansleren grefve Creutz infordra
Acrels förklaring öfver "huru det kunnat hända, att
dessa samlingar til utlänningen blifvit försålde,
då likväl en svänsk skal tilbudit at därföre betala
en lika summa".
För 900 guinéer, omkr. 19,000 kr., såldes
förstfödslorätten till arfvet efter en af landets
främste söner. Den unge köparen fick snart från
alla håll inom och utom sitt eget land mottaga
ärebetygelser derför att han var nog lycklig att hafva
fått lemna skydd och vård åt dessa skatter. Med rätta
prisas Smith för den synnerliga omvårdnad han genast
gaf sina skyddslingar. Helt naturligt blef detta
främst händelsen med den botaniska afdelningen, som
ock genom den mest sorgfälliga vård trotsat tidens
frätande tand, då han odeladt egnade ett långt lif
åt denna sin ungdomskärlek. Vanligen föreställer
man sig, att de öfriga naturalierna, i likhet med
växterna i Linnés herbarium, än i dag äro bevarade i
fullkomligt samma skick, som för hundra år sedan. Så
är dock icke händelsen. I sprit bevarade naturföremål
saknas nu helt och hållet; likaså torkade däggdjur,
foglar och fiskar. Ja den zoologiska afdelningen är
inrymd i ett par skåp, hvilkas flesta lådor innehålla
snäckor, några äfven insekter, men dessa senare
mestadels i mycket skadadt skick. Dertill hafva nog
äfven de upprepade flyttningarna bidragit. Men hvart
har den mineralogiska afdelningen tagit vägen? Smith
hyrde rum för samlingarna under något mer än elfva
år i Chelsea, då en förstad till London. Såsom
nygift slog han sig 1796 ned i sin födelsestad,
Norwich. När förflyttningen dit skulle ske, måtte han
hafva ansett det alltför kostsamt att ditforsla de
tunga och skrymmande mineralogiska samlingarna. Han
beslöt sig då for att sälja dessa, och d. 1 Mars
1796 såldes de på öppen auktion i London. Beviset
för denna förskingring ligger i en för tillfället
tryckt katalog, hvaraf ett exemplar, förmodligen
nu det enda i behåll, eges af Linnean society och
förvaras i dess arkiv. En afskrift deraf finnes nu
ock i Vetenskapsakademiens bibliotek i Stockholm. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
