Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Likbränning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
personer, i synnerhet om liket länge qvarligger i
varma sängkläder, äfvenså då döden framkallats genom
åskslag, hängning, kolos m. m., hvaremot den inträder
hastigare hos mycket späda och gamla personer,
blodfattiga, utmärglade, drunknade, ihjelfrusna och
sådana, som kort efter döden flyttats i en kallare
omgifning. Äfven skendöda kunna förete ganska låg
temperatur, hvarför kylan är ett osäkert dödstecken.
F. B.
Liknelse, en poetisk bild, som består deri att ett
föremål sammanställes med ett annat, från en olika
föreställningskrets hemtadt, med hvilket det förra
i något afseende jämföres. T. ex. "Hon satt som
höstens måne blek, hon satt som natten tyst." En
lyrisk liknelse afser mest att väcka stämning,
medan den episka liknelsen uteslutande vill främja
åskådligheten och derför med välbehag dröjer vid
utmålandet af bibestämningar i den nyuppställda
bilden. I liknelsen hållas de två jämförda föremålen
i sär ("hans lynne är som ett solsken"), i metaforen
åter sammansmältas de till ett enda begrepp ("han
har ett solskenslynne"). Metaforen ar en koncentrerad
liknelse, medan parabeln är en på bredden utlagd och
till berättelse utvecklad liknelse.
Liknelser och omständigheter, jur. Se Indicier.
Liknämnig. 1. Matem. Bråk, hvilkas nämnare
äro lika, t. ex. bråken 3/7, 5/7, 6/7, kallas
liknämniga bråk. Endast sådana bråk kunna
omedelbart adderas och subtraheras. Andra
bråk måste dessförinnan göras liknämniga,
hvilket sker genom bråkens "förlängning". Denna
operation kallas i äldre matematiska arbeten
isomeri (se d. o.). – 2. Fys. Elektriciteter,
som äro af samma slag (t. ex. två positiva
elektricitetsmängder), och tvänne magnetpoler, som
äro af samma slag (t. ex. två nordpoler), kallas
liknämniga. Liknämniga elektriciteter (magnetpoler)
repellera hvarandra, oliknämniga attrahera hvarandra.
1. G. E. 2. R. R.
Liksidig, geom., kallas en rätlinig figur, hvars
alla sidor äro lika stora. Är figuren samtidigt äfven
likvinklig, säges den vara regelbunden. Om liksidig
hyperbel se Hyperbel. G. E.
Likstelhet (Lat. rigor mortis). Se Död, sp. 78.
Likstol (Gammalsv. liksto, af stuð, stud, afgift),
kamer., en gammal, under Sveriges katolska tidehvarf
uppkommen benämning på den efter förmögenhet
beräknade afgift, som erlades till presterskapet för
"jordsättning" af lik. Denna dryga skatt erlades
oftast motsträfvigt, och regeringen nödgades tid
efter annan i allmänna påbud erinra landets innevånare
om dess befintlighet. Så skedde åren 1552, 1556 och
1617. Genom k. förordn. d. 8 Febr. 1681 bestämdes
likstolen till 1 ko, då bonde eller bondhustru
aflidit och 6 kor funnos på hemmanet. Sterbhus med
mindre tillgångar betalte 2 à 1 dlr smt. För barn och
tjenstefolk erlades lägre belopp. Denna förordning
har ännu gällande kraft, men i de flesta nu gällande
konventioner angående prestlöner stadgas en viss
bestämd årlig afgift af
församlingsmedlemmarna till presten i ersättning för
likstol och en del andra föråldrade afgifter. För
Skåne och Gotland hafva andra stadganden
tillämpats. På Gotland har presten varit ålagd att
afstå 1/3 af likstolarnas värde till kyrkan, och i
Skåne har sedan 1723 denna skatt varit utbytt mot
bestämda afgifter, näml. för välmående bondes eller
bondhustrus jordsättning åtföljd af likpredikan
i kyrkan 5 dlr smt, för mindre förmögen d:o 3 dlr
smt, för bondes eller bondhustrus jordsättning utan
predikan 1 dlr smt samt för barn och tjenstefolk
24 öre smt. Bland den mängd stadganden rörande
sjelfva sättet för likstols utgörande, hvilka
efter hand utfärdats, förtjenar omnämnas, att
det ålades bondfolk, som ville lemna sitt hemman
mot undantag, att dessförinnan deponera likstol,
beräknad efter den förmögenhet, som då fanns i huset.
Kbg.
Liktare, skeppsb., pråm eller lastbåt, hvari
last föres till eller från ett större fartyg,
hvars djupgående är så stort, att det ej kan flyta
intill vanliga lastnings- eller lossningsplatser.
J. G. B.
Liktorer (Lat. lictores), tjenare åt en
romersk konung, sedermera åt vissa fornromerska
öfverhetspersoner (konsuler, diktator, pretorer,
prokonsuler, propretorer). Liktorerna gingo
framför dessa ämbetsmän med fasces (se d. o.),
röjde väg och bjödo tystnad. Äfven kunde de på
öfverhetspersonernas bud gripa och föra till dem
personer samt verkställde bestraffningar. Konsulerna
synas hafva haft 12 liktorer hvar; säkert är, att
den ene, vexlande för hvarje månad, åtföljdes af
12 liktorer med fasces. De två pretorerna i staden
hade hvardera 2 liktorer med fasces. I provinserna
hade en prokonsul 12, en propretor 6 liktorer
med fasces (och bila). Liktorerna tyckas hafva
varit indelade i decurier. – Utom de liktorer,
som följde öfverhetspersonerna, funnos lictores
curiati, som biträdde vid offren och representerade
kurierna (se Curia), när dessas beslutanderätt hade
öfvergått till att vara blott form. "Flamen dialis"
och de vestaliska jungfrurna hade hvar sin liktor.
R. Tdh.
Liktorn (af Isl. och Gammalsv. lik, kropp, äfven
lefvande kropp, och þorn, spets, tagg), Lat. clavus,
en på eller emellan tårna eller under fötterna genom
tryck uppkommen hornartad epidermisbildning, vanligen
af vigglik form med spetsen inåt. Liktornar kunna
genom sitt tryck på underliggande fina nervgrenar
förorsaka intensiv smärta. De aflägsnas bäst genom
uppmjukning med ättiksyra och fuktiga plåster samt
bortskalning med knif. F. B.
Likvax. Se Adipocire.
Likvinklig, geom., kallas en rätlinig figur, hvars
alla vinklar äro lika stora. "En likvinklig triangel
är alltid liksidig, men öfriga månghörningar
kunna vara likvinkliga, utan att samtidigt vara
liksidiga. – Två rätliniga figurer sägas vara
sinsemellan likvinkliga, om den enas vinklar
äro i ordning lika stora med den andras. Två
likvinkliga trianglar äro alltid likformiga.
G. E.
Liköppning. Se Likbesigtning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
