Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leviticus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
resande, som i 19:de årh. besökt L., må till slut
nämnas de franske lazaristpresterna Huc och Gabet (se
Huc) samt punditen Nain Singh (d. 1882), som vistades
i L. Jan. 1866–April 1867 samt 1874 och lemnade en
berättelse öfver sina resor, hvilken, om ock kort,
är rik på intressanta upplysningar.
Lherzolit (af Grek. lithos, sten), petrogr., en vid
sjön Lherz i Pyrenéerna m. fl. ställen förekommande
kornig till tät bergart, tillhörande olivinstenarnas
grupp och bestående af olivin, enstatit och diopsid.
E. E.
L’hombre. Se Hombre.
L’Hôpital, Nicolas de, fransk marskalk. Se Vitry.
L’Hôpital l. L’Hospital [låpita’l], Michel de,
fransk statsman, föddes 1505 i Auvergne. Hans fader
var läkare hos konnetabeln af Bourbon och åtföljde
denne i hans landsflykt till Italien. Der studerade
L’H. juridik i Pavia, hvarefter han 1535 återvände
till Frankrike och vann anställning vid parlamentet
i Paris. 1547 afgick han såsom sändebud till
kyrkomötet i Trident. Återkommen derifrån, blef han
först sekreterare hos Margareta af Valois, derefter
öfverintendent för finanserna och slutligen, 1560,
kansler. I denna befattning förvärfvade han sig en
odödlig ära genom den kraft, hvarmed han sökte mildra
hugenotternas öde. Sålunda lyckades han 1560 förhindra
inkvisitionens införande i Frankrike. Genom ett
religionssamtal i Poissy 1561 ville han sammanjämka
stridigheterna mellan de olika bekännelserna; men
då detta icke lyckades, gaf han hugenotterna full
religionsfrihet på landsbygden genom det berömda
Januari-ediktet 1562. Till dessa medgifvanden
lyckades han förmå Katarina af Medici, som då
styrde Frankrike. Men som hennes politik var att med
det ena religionspartiet hindra det andra att komma
till makten, kunde L’H. ej förekomma religionskrigets
utbrott (1562). Deremot såg han sig i stånd att snart
medla freden i Auiboise (1563), der hugenotternas
religionsfrihet bekräftades och utvidgades. Äfven
arbetade L’H. med kraft och framgång på förbättringar
i Frankrikes förvaltning. Särskildt ordnade han
finansförvaltningen och rättsväsendet ("Ordonnansen
i Moulins" 1566). Också i det andra religionskriget
medlade han snart fred (1568); men straxt derefter
blef han afskedad (Maj 1568). Orsaken dertill var att
Katarina uppgjort en plan att undanrödja hugenotternas
ledare, och för genomdrifvande af ett sådant anslag
var ej L’H. rätte mannen. Planen misslyckades dock
då, men genomfördes fyra år senare, natten mellan
d. 23 och 24 Aug. 1572, den s. k. Bartolomeinatten
(se d. o.). Bland offren kan man räkna äfven L’H. Han
undgick visserligen, ehuru med knapp nöd, att blifva
mördad, men greps så djupt af tilldragelserna, att
han afled ett halft år derefter, d. 13 Mars 1573,
på ett litet gods vid Étampes, dit han dragit sig
undan. – L’H. var en god latinsk skald och skref äfven
arbeten af juridiskt och politiskt innehåll. Hans
samlade skrifter utgåfvos i 5 bd 1825–26 af Dufey.
J. Fr. N.
L’Hôpital l. L’Hospital [låpita’l], Guillaume François
Antoine de, markis, fransk matematiker, f. i Paris
1661, blef redan vid unga år kapten i kavalleriet,
men lemnade snart krigstjensten för att egna sig
åt matematiken, lefde sedan som privatman och dog
i Paris 1704. L’H. var en af de första franska
matematiker, som togo kännedom om den af Leibniz
uppfunna differentialräkningen. Till lärare deri hade
han Jean Bernoulli, hvilken 1692 vistades hos L’H. för
att undervisa honom i den nya teorien. Snart kunde
han uppträda såsom jämnbördig med sin lärare, och
jämte denne deltog han i lösningen af de problem,
genom hvilka differentialräkningens företräde
framför de gamla metoderna ådagalades. L’H. var
äfven den förste, som utförligt framställde den
nya kalkylen, i Analise des infiniment petits
(1696), ett för sin tid särdeles förtjenstfullt
arbete (utg. i flere uppl. samt öfvers. till
latin och engelska). Efter L’H:s död utgafs hans
Traité analytique des sections coniques (1707; nya
uppl. 1720, 1740). Hans brefvexling med Jean Bernoulli
förvaras i Vetenskapsakademiens bibliotek i Stockholm
och innehåller flere vigtiga bidrag till matematikens
historia under 1600-talets sista årtionde.
G. E.
Lhuillier [lyilie], Claude Emmanuel, fransk skald. Se
Chapelle, C. E.
Lhuys, Edouard Drouyn de, fransk statsman. Se Drouyn
de Lhuys.
Li. 1. Kinesisk vigt. Se Kasj. – 2. Kinesiskt
längdmått. Se Kina, sp. 698.
Liaison [-äså’ng], Fr., förbindelse, nära bekantskap.
Liakura. Se Parnassos.
Lianer (Fr. liane, af lier, binda), bot., benämnas alla
slags klättrande eller slingrande träartade växter,
hvilka i de tropiska urskogarna slingra sig mellan
stammarna och sammanbinda dem i ett ogenomträngligt
nätverk. Sådana lianer, Sp. cipos, finnas inom
många tropiska växtfamiljer, såsom Bignoniaceae,
Bauhinieae, Sapindaceae (Paullinia-arter),
Ampelideae (Cissus), Palmae (Calamus) m. fl. Vissa
slag af lianer hafva stammar af flere hundra fots
längd och bilda, då de hänga ned från trädens kronor,
egendomliga, ofta praktfulla festoner. Ofta nog äro
stammarna taggiga, och lianens nätverk blir derigenom
så mycket svårare att undanrödja. Den tropiska
urskogens egendomliga karakter, dess mörka, dystra
skugga beror till en stor del på de öfverväldigande
massorna af lianer, hvilka stundom, såsom den
fikonart, hvilken i Brasilien kallas "Cipo-matador"
("mordslingraren"), genom qväfning döda det träd,
som de omslingra. O. T. S.
Lianeskiffer, geol., petrogr., en småkornig till
finkornig, grå, skifferartad bergart, som bildar
öfversta, yngsta länken af den inom Dalsland
förekommande s. k. Dalformationen och som har sitt
namn efter Lianefjället i Dalskogs socken inom nämnda
provins. Bergarten, hvilken är tydligt lagrad, har
flerestädes ett gråvackelikt utseende och har på grund
deraf blifvit benämnd "gråvackeskiffer". Dess underlag
är en mäktig bädd af ljus, nästan hvit qvartsit. Af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
