Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lekman kallas hvarje församlingsmedlem, som ej är prest - Lekmannaombud ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kyrkan. Inom de protestantiska kyrkosamfunden
bibehöllos visserligen dessa benämningar, men
det motsatsförhållande, som de betecknade inom
medeltidskyrkan, bortföll inom reformationskyrkorna,
hvilka betraktade presterskapet endast såsom
kyrkans ämbetsmannakår, tillsatt för den kyrkliga
samfundsordningens skull. Men då under 1600-
och 1700-talet sektrörelser af olika slag mera
allmänt yppade sig inom de protestantiska kyrkorna,
började emellertid äfven inom dem något af det
gamla motsatsförhållandet mellan prester och lekmän
gå igen, i det att presterna trädde i opposition
mot sekternas lekmannapredikanter. Detta gäller
kanske mest om de pietistiska sektrörelserna,
sådana dessa började gestalta sig från midten
af 1700-talet. Men statskyrkans och statens
förenade bemödanden att undertrycka den sålunda
uppkomna s k. lekmannaverksamheten hafva icke
lyckats, utan den har alltmer och mer tilltagit i
utsträckning. Gemenligen utgångna ur folkets led,
äro lekmannapredikanterna "folkpredikanter". – I
Sverige riktades det 1720 utgifna konventikelplakatet
mot den kort förut började lekmannaverksamheten, men
åt denna gafs frihet genom upphäfvandet af nämnda
förordning 1858. Det 1850 stiftade sällskapet
"Evangeliska fosterlandsstiftelsen" började
utsända lekmannapredikanter, s. k. kolportörer,
anställda i dess tjenst, antingen helt och
hållet aflönade af sällskapet eller också med
sin predikantverksamhet förenande någon syssla,
vanligen ett handtverk. Till dessa kolportörers
utbildning anlade sällskapet en kolportörskola. Här
och der bildade s. k. "missionssällskap" hafva
sedan likaledes utsändt kolportörer. Utifrån
inkomna sekter, såsom baptister och metodister,
utöfva en liknande verksamhet. Dessutom finnes det
lekmannapredikanter, hvilka icke stå i något särskildt
sällskaps tjenst. I vissa församlingar har kyrkans
presterskap sökt att inordna lekmannaverksamheten i
kyrkans verksamhet, delvis med framgång. – Att den
nyare tidens lekmannaverksamhet i den äldsta kyrkans
organisation skulle hafva ett historiskt bevis för
sitt berättigande kan näppeligen med fog påstås. De
förste diakonerna voro kyrkans ämbetsmän, likasom
presbytererna, om de också, på grund af de då rådande
förhållandena, hade någon borgerlig syssla för sin
utkomst. Så vidt det var möjligt under denna tid,
då den yttre församlingsordningen ännu höll på att
bildas, voro de då såsom evangeliets predikanter
erkände männen sända eller kallade af kyrkans
ledare. J. P.
Lekmannaombud. Se Kyrkomöte, sp. 346.
Leksand. 1. Socken i Kopparbergs län, Leksands,
Åls och Bjursås tingslag. Arealen af L. jämte
Siljansnäs numera frånskilda socken och Djura kapell
omkr. 129,108 har. 9,485 innev. (1884) i L. L. bildar
med Djura kapell ett regalt pastorat af 1:sta kl.,
Vesterås stift, Leksands kontrakt. Socknen, som ligger
på Siljans södra sida och kring den ur henne flytande
Österdalelfven, är en af de tidigast bebyggda i öfre
Dalarna och hade förr en vida större utsträckning
än nu, då dit räknades hela Bjursås, Ål, Gagnef och
Siljausnäs samt några
byar af Mora, Rättvik och Jerna socknar. De tre
förstnämnda socknarna voro frånskilda redan
på 1500-talet-, Siljansnäs blef egen socken
1876. Byarna ligga nästan alla vid och i närheten af
sjön eller elfven; flere af dem äro mycket stora;
i socknens inre äro fäbodarna vanligen de enda
menniskoboningarna. Allmogen bevarar ännu flere
af forntidens seder och bruk samt sin från gamla
tider ärfda drägt med de egendomligheter, genom
hvilka den skiljes från daldrägten i kringliggande
socknar. Befolkningen utvandrar årligen till
Stockholm och andra orter och tager der arbete. Den
stora kyrkobyn, kallad Leksands Noret, ligger vid
Dalelfvens utlopp ur Siljan samt har postkontor
och telegrafstation (Leksand), tingshus,
gästgifvaregård, hamnbrygga, der ångbåtarna på sjön
regelbundet lägga till, läkare, sjukhus, apotek
m. m. – 2. Kontrakt i Vesterås stift, består af
5 pastorat: Leksand med Djura kapell, Siljansnäs,
Gagnef med Mockfjerds kapell, Ål och Bjursås. Areal
193,578 har. 26,526 innev. (1884).
Leksands, Åls och Bjursås tingslag, i Kopparbergs län,
ingår i Nedan-Siljans fögderi och domsaga. Areal
152,944 har. 18,769 innev. (1884). Tingslaget
omfattar socknarna Leksand med Djura kapell,
Siljansnäs, Ål och Bjursås.
Leksberg, socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad, Hasselrörs tingslag. Areal 2,742 har. 867
innev. (1884). L. utgör ett regalt pastorat af 3:dje
kl., Skara stift, Södra Vadsbo kontrakt.
Lektid kallas tiden för fiskarnas fortplantning (lek)
förmodligen deraf att många fiskarter under denna
samla sig i stim och visa lifliga rörelser. Fiskare
säga, att fisken "leker", äfven då den utom lektiden
går i stim, hvaraf en del vilseledande uppgifter om
fortplantningstiden uppkommit. Lektiden är olika för
skilda fiskarter, men inträffar för flertalet arter
på våren och förra hälften af sommaren. Ganska
många hafva sin lektid på hösten och vintern,
och öfver hufvud finnes ingen årstid, då ej någon
fiskart träffas lekande. Tiden för fortplantningen
står uppenbarligen i nära samband med vattnets
temperatur. Se för öfrigt artiklar om de särskilda
fiskarterna. E. L.
Lektion (Lat. lectio, af legere, läsa),
undervisning (i synnerhet enskild sådan),
undervisningstimme, hvad som medhinnes på en
undervisningstimme, lexa. – Lektionant, person,
som tager lektioner. – Lektor (Lat. lector,
eg. föreläsare; jfr lectio), lärare i de öfre
klasserna vid ett högre allmänt läroverk. (Om dessa
lektorer såsom bisittare i domkapitel se Konsistorium,
sp. 1213.) Lektorer benämnas äfven vissa lärare
vid Sjökrigsskolan, Högre lärarinneseminarium,
Tekniska högskolan, Chalmers’ tekniska läroanstalt
(i Göteborg), tekniska elementarskolorna,
Skogsinstitutet, Veterinärinstitutet och
Veterinärinrättningen i Skara. I Finland brukas
titeln lektor dels för lärarna i de högre klasserna
vid de sjuklassiga lyceerna och åtskilliga andra
undervisningsanstalter, dels för språkmästarna vid
universitetet. Jämväl i Danmark är lektor titel
för vissa universitetslärare. Der, likasom äfven i
Norge, kallas åter de lärare, som äro jämförliga med
de svenske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
