Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laudabilis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– mest smärre teologiska afhandlingar samt
likpredikningar – märkas Eenfalligha fråghor eller
spörzmåål om vår christendomsstycker för enfalligt
folck, att förfara huru the sigh här uppå förstå
(1635), ett arbete, som spelat en vigtig rol i
kristendomsundervisningen och ofta utgifvits i
upplagor af Svebilius’ katekes och Schartaus
"Undervisning i kristendomskunskapen", samt
Cathechismus Lutheri med en kort förklarning (1649;
2:dra uppl. 1670). L. deltog 1635, i ärkebiskopens
ställe, för första gången i ständernas förhandlingar
och bevistade derefter i allmänhet riksdagarna
t. o. m. år 1654. Han författade 1647 de privilegier
för presteståndet, hvilka, med några ändringar,
stadfästes af drottning Kristina 1650. Likaså gjorde
han, både på eget initiativ och såsom ledamot af en
tillsatt kommission, vigtiga förarbeten till 1686
års kyrkolag.
Laurell, Axel Adolf, finsk skolman, född i
Pieksämäki socken af S:t Michels län d. 9 April
1801, blef student i Åbo 1818, filosofie doktor
1823 och docent i teoretisk filosofi 1826. Hans
filosofiska ståndpunkt angifves genom ett yttrande,
som han en gång fällde, "att han i tio år arbetat
sig in i det hegelska systemet och behöft
tio år för att åter komma derur". Af större
betydelse blef hans skolmannaverksamhet. Hos
ett antal yngre universitetslärare hade tanken
vaknat att i Helsingfors grundlägga ett privat
fullständigt elementarläroverk, afsedt att
införa nytt lif i den i föråldrade former
stelnade skolundervisningen. L. anslöt sig till
denna krets, till hvilken bl. a. J. L. Runeberg,
J. J. Nervander. N. A. Gyldén och B. O. Lille hörde,
och blef utsedd till företagets ledare. Nytt i planen
var att, utom de båda klassiska språken, franskan,
tyskan och ryskan infördes såsom undervisningsämnen
samt att vidsträcktare kunskap i matematik, historia
och naturalhistoria meddelades. Tillika skulle
fackläraresystemet konseqvent genomföras. Den
nya anstalten begynte sin verksamhet 1831 under
namn af "Helsingfors’ lyceum" och tillvann sig
under L:s insigtsfulla och samvetsgranna ledning
ett välförtjent förtroende. Dess grundläggning
blef af epokgörande betydelse för det finska
skolväsendets utveckling. L., som för att kunna
qvarstanna vid lyceum afsagt sig en kyrkoherdeplats,
blef snart ensam egare af detsamma. Utnämnd till
professor i dogmatik vid universitetet, 1836,
qvarstod han dock till 1840 såsom läroverkets
rektor. Derefter var han någon tid inspektor för
detsamma. Bland hans pedagogiska publikationer
må nämnas Afhandlingar i uppfostringsläran (2
haft., 1831 och 1833) och "Väktaren, tidskrift
för läroståndet" (3 arg., 1847–49). Dock var hans
framgång såsom praktisk skolman större än såsom
skriftställare. L. dog i Helsingfors d. 14 April 1852.
M. G. S.
Lauremberg, Johann Willmsen, tysk satirdiktare och
matematiker, född i Rostock 1590, blef 1618 professor
i poesi i Rostock och kallades 1623 till professor i
matematik vid riddareakademien i Sorö. Död 1658. Utom
matematiska skrifter författade L. en geografi öfver
Grekland, Graecia antiqua (utg. af Pufendorf,
1660), åtskilliga latinska dikter, bland hvilka de
märkligaste äro Satyra elegantissima och Daphnorini
querimonia (utgifna tillsammans 1680), mytologiska
hofkomedier på högtyska samt fyra plattyska
satirer (1652; samtidigt på danska), utgifna i
många uppl. under titeln Veer olde beröhmede
schertzgedichte. Dessa med saft och kraft skrifna,
folkliga och ofta något grofkorniga satirer hafva
tjenat Holberg till mönster. L. vänder sig i dem mot
den "alamodiska" härmningen af franska drägter och
seder samt af syd-europeisk poesi.
Laurén, Ludvig Leonard, finsk skolman, född i Vasa
d. 13 Maj 1824, blef 1841 student, 1851 lärare
i franska språket vid högre elementarskolan och
gymnasiet i Vasa, 1868 lektor i teologi och 1876,
då gymnasiet ombildades till lyceum, rektor
för detsamma. L. utgaf några och femtio större
och mindre arbeten af pedagogiskt, folkligt eller
skönliterärt innehåll. Talrikast äro hans skrifter
för folket. Bland hans skönliterära arbeten må nämnas
ett dikthäfte Humlor, En julberättelse och Doftlösa
blomster (en samling af 234 sonetter; 1883). I Minnen
från skolan och universitetet (1877) skildrade han
med varm känsla de personligheter, med hvilka han
under tidigare år kommit i beröring. Han lemnade
äfven en stor mängd bidrag till tidningspressen och
utgaf sjelf "Vasabladet" 1863–71 och 1877–80. L. dog
i Vasa d 7 Maj 1884. M. G. S.
Laurens [låröns]. 1. Henry L., nord-amerikansk
statsman från Syd-Carolina, f. 1724, d. 1792,
utbildade sig i London till köpman, lefde såsom
sådan i Charleston till 1771 och reste derefter
i tre år i Europa. Hans frisinnade åsigter,
på hvilka han redan förut gifvit prof, kommo
honom 1774 att med ifver omfatta koloniernas
sjelfständighetssträfvande. Han sändes 1776 såsom
ombud för Syd-Carolina till kongressen och var 1777–78
denna församlings president. Derefter afgick han i
diplomatisk beskickning till Holland, men uppfångades
af engelsmännen, hvilka på grund af de hos honom
funna papperens innehåll fingo anledning att förklara
Holland krig. 1781 frigafs han och undertecknade d. 30
Nov. 1782 jämte Franklin och Jay fredspreliminärerna
i Paris. – 2. John L., nord-amerikansk frihetshjelte,
den föregåendes son, f. 1756, uppfostrades i England,
men återvände 1777 till hemlandet och slöt sig till
de upproriske kolonisternas här. Såsom stabsofficer
och sekreterare hos Washington vann han dennes
synnerliga förtroende. Hans lysande tapperhet
och oförskräckthet i bataljerna förvärfvade honom
benämningen "Revolutionens Bayard". 1780 sändes han
af Washington till franska hofvet för att egga det
att med större kraft bistå amerikanerna. Han deltog
derefter i de senare krigstilldragelserna och stupade
i en af de sista, obetydligare träffningarna (vid
Combahee Ferry i Juli 1782).
Laurens [lårängs], Jules Joseph Augustin, fransk
målare och litograf, f. 1825. lärjunge af Delaroche,
är känd genom sina orientaliska bilder från Persien
och Turkiet, tagna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
