Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Latimer, Hugh - Latiner. Se Latium - Latini, Brunetto - Latinism, latinsk språkegenhet eller ordvändning - Latinlinie. Enligt stadgan för rikets allmänna läroverk af d. 1 Nov. 1878 skall undervisningen från och med 4:de klassen meddelas på två linier, latinlinien och reallinien - Latinsegel (Sp. vela latina), trehörnigt båtsegel. Se Galérsegel - Latinsk, egentl. hvad som har afseende på Latium; romersk - Latinska literaturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han ogillade de då utfärdade "sex trosartiklarna"
och blef slutligen insatt i Tower. Vid Edvard
VI:s tronbestigning (1547) återfick L. friheten,
men återtog ej sitt biskopsämbete, ehuru underhuset
derom särskildt anmodade honom.
I stället verkade han med än större framgång
än förr genom predikningar. Kort efter Marias
tronbestigning (1553) fick han kallelse
att inställa sig inför rådet i Westminster.
Ehuru han kunde hafva räddat sig genom flykten,
åtlydde han med glädje kallelsen. Jämte Ridley blef
han d. 16 Okt. 1555 bränd i Oxford. En fullständig
samling af hans "Works" utkom i 2 bd 1844–45.
A. B. B.
Latiner. Se Latium.
Latini, Brunetto, italiensk lärd och
skriftställare, skalden Dantes lärare, född i Florens
omkr. 1220, hörde till guelfernas parti. Landsförvist
1260 af de segrande ghibellinerna, bosatte han sig
för en följd af år i Frankrike, men fick sedermera
tillfälle att återkomma till sin fädernestad och
blef der republikens sekreterare. Död 1294. L. höll
en retorisk skola i Florens. Han inverkade mycket
på den unge Dante och ingaf honom bl. a. smak
för "lingua vulgare". Under vistelsen i Frankrike
skref L. Le trésor de toutes choses (utg. i franska
originalskriften först 1863, under titeln "Li livres
dou trésor", men efter manuskriptet öfversatt
till italienska 1474 och 1533), en encyklopedisk
sammanfattning af 1200-talets vetande. L:s Tesoretto
innehåller moraliska betraktelser, hans Pataffio
(1288) florentinska ordspråk och ordlekar.
Latinism, latinsk språkegenhet eller ordvändning,
nyttjad i annat språk än det latinska. – Latinisera,
göra till latinsk, bilda (en ordform) på latinskt
sätt. – Latinist, latinkännare. – Latinitet, latinska
språket och literaturen, det latinska språkstudiet.
Latinlinie. Enligt stadgan för rikets allmänna
läroverk af d. 1 Nov. 1878 skall undervisningen
från och med 4:de klassen meddelas på två
linier, latinlinien och reallinien, antingen vid
samma eller olika (särskilda latin- och real-)
läroverk. Å latinlinien är latinstudiet en hufvudsak,
å reallinien, der alls ingen undervisning i latin
meddelas, äro matematik, naturvetenskap och moderna
språk hufvudämnen. Lärjungar å latinlinien tillhöra
fr. o. m. 6:te klassen antingen "afdelningen
A", der utom latin äfven grekiska läses, eller
"afdelningen B", der grekiska icke läses, men
engelska är obligatoriskt läroämne. Åt lärjungar i
"afdelningen A" i 7:de klassen meddelas, om de så
önska, undervisning äfven i hebreiska och engelska.
Latinsegel (Sp. vela latina), trehörnigt
båtsegel. Se Galérsegel. – Båtar, som äro försedda
med dylika segel, begagnas hufvudsakligen i
Medelhafstrakterna och kallas latinseglare.
L. H.
Latinseglare (se art. Latinsegel). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>