Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lassen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sveriges Nationalmuseum eger af L. en tafla, Offerfest
åt Juno. C. R. N.
Last, not least [nått list], Eng., "sist, men icke
sämst". Uttrycket, hvilket ofta citeras, förekommer
hos Shakspeare ("Julius Caesar", III, 1, och "King
Lear", I, 1).
Lastpenningar, sjöv., en viss afgift, som erlägges
af fartyg vid in- eller utgående. För Sverige utgör
denna afgift 14 öre pr ton för såväl svenska som
främmande fartyg samt betalas både vid inkommandet
och utgåendet. Härifrån gifvas dock åtskilliga
undantag. Sålunda erläggas icke lastpenningar
af fartyg, som inkommer och åter afgår i barlast,
eller af fartyg, som under resa mellan utrikes orter
anlöper svensk hamn för att der landsätta passagerare
och deras effekter eller endast aflastar gods i annat
fartyg för export, eller af fartyg, som af tvingande
orsaker eller för order anlöper svensk hamn och
der icke lossar eller lastar, eller af fartyg, som
för sjöskada måste lossa och åter lasta, o. s. v.
L. H.
Lastqvitto, ett af skeppare eller styrman meddeladt
erkännande om mottagandet af varor, som i fartyg
inlastas. Lastqvittot, hvilket är endast ett
bevismedel, skall återställas, när konnossement å
lasten utfärdas.
Lasur, målning med lasurfärger; ställe å en tafla, der
lasurfärg blifvit använd. – Lasurfärg, genomskimrande
färg, anbragt öfver en annan.
Lasursten. Se Lapis lazuli under art. Lapis.
Latakia (Ladikije), stad i Syrien, vid Medelhafvet,
midt emot Cypern, och omkr. 120 km. n. om Tarabulus
(Tripoli), till hvars sandjak den hör. Den har
en liten igengrundad hamn, åtskilliga ruiner från
forntiden, flere europeiska handelskonsulat och
omkr. 12,000 innev., deribland 3–4 tusen kristna med
en biskop. Handeln omfattar hufvudsakligen export
af den i trakten odlade ryktbara tobakssorten,
Latakiatobak. L. är forntidens Laodikeia vid hafvet
(Laodicea ad mare).
Lateau [-tå], Louise. Se Stigmatisering.
La Tène-perioden [tän], arkeol., en del af den
äldre jernåldern, egentligen i de af kelter bebodda
landen. Perioden är uppkallad efter La Tène vid
Marin på stranden af Neuchâtel-sjön, emedan man i der
upptäckta lemningar efter pålbyggnader gjort särdeles
vigtiga fynd från denna tid. Med ordet "tène" beteckna
fiskarena vid nämnda sjö i allmänhet ett grundt ställe
i vattnet. O. M.
Latent (af Lat. latere, ligga dold), dold,
förborgad. – Latent värme l. bundet värme, fys.,
kallas det värme, som tillföres en kropp eller
fråntages honom, utan att hans temperatur derigenom
undergår någon förändring. Då en kropp öfvergår från
fast till flytande tillstånd (smältning), bindes en
bestämd värmemängd, beroende af kroppens massa eller
vigt samt af dess kemiska beskaffenhet. Detsamma är
förhållandet med ett flytande ämne, då det öfvergår
i gasform (afdunstning, kokning, ångbildning). Vid
förändringen i motsatt led, från flytande till fast
aggregationstillstånd (stelning,
frysning) och från gasformigt till flytande
(kondensation), frigöras åter samma värmemängder,
som i de förra fallen bundos. Man skiljer derför
mellan tvänne slag latent värme, smältningsvärme
och afdunstningsvärme. – Värmets bindning och
frigöring äro orsakerna till att öfvergången från ett
aggregationstillstånd till ett annat, under i öfrigt
lika förhållanden, alltid sker för hvarje särskild
kropp vid en och samma temperatur. Sålunda smälter is
vid 0°, och vatten kokar, när lufttrycket är 760 mm.,
vid 100° C. Likaså hafva alla andra kroppar konstanta
smältnings- och kokningstemperaturer. Utsättes
t. ex. en intim blandning af vatten och is för stark
värme, håller sig blandningen vid 0°, så länge
någon is finnes qvar, hvilket kan ådagaläggas af
en i blandningen nedsatt termometer. Allt det under
smältningen tillförda värmet förbrukas nämligen för
åvägabringande af aggregationstillståndets förändring;
det existerar egentligen icke mer såsom värme, och
derför är det s. k. bundna värmet icke märkbart för
känseln, ej häller kan det gifva sig tillkänna på
termometern. Sammalunda, om isblandningen utsättes
för stark köld, fryser hela massan till is, men
en termometer, som deri insättes, sänker sig icke
under 0°, så länge ännu något ofruset vatten finnes
qvar. Temperaturen i blandningen höjes nämligen jämnt
så mycket af det vid frysningen frigjorda värmet,
att afkylningen utifrån motväges. Ökas denna,
så har detta endast till följd att frysningen går
hastigare för sig, men mängden af det på en gifven
tid frigjorda värmet ökas i samma förhållande, till
följd hvaraf temperaturen förblifver konstant.
R. R.
Lateral (Lat. lateralis, af latus, sida),
hörande till ena sidan, sidoliggande, sido-. –
Lateral refraktion. Se Refraktion. – Lateraler
l. sidoljud, fonet., äro sådana språkljud, vid
hvilkas frambringande talströmmen genom något
i dess väg stäldt hinder tvingas att på sidorna
(bilaterala språkljud) eller på ena sidan (unilaterala
språkljud) kringgå hindret för att komma fram. Hit
höra samtliga l-ljud, vid hvilkas uttalande tungan
ställer sig i vägen. Så vidt de till sin bildning
äro verkliga konsonanter, äro l-ljuden "laterala
frikativor". Laterala explosivor äro de ljud, som
tecknas med t, d i orden kittla, handla och bildas
annorlunda än vanligt t, d: tungspetsen släpper icke
tänderna förrän efter l, och explosionen sker vid
tungans sidor. Som lateral labial frikativa har af
en och annan Sp. b uppfattats. Lll.
Lateralskleros (af Lat. lateralis, sido-,
och Grek. sklerosis, af skleros, hård), med.,
sjukdom i ryggmärgens sidosträngar, hvilkas väfnad
skleroseras, d. v. s. blir hård och fast. Derigenom
framkallas lamhet och kramp i extremiteterna,
hvarför sjukdomen med afseende på symtomen kallas
spastisk spinalparalys. Den medför först svaghet i
gången och kramp eller darrning i benens muskler,
sedermera kontraktur i fotens böjmuskler, så att
fotsulan vändes inåt och bakåt samt foten stöder
endast på tårna och gåendet blir omöjligt. De
s. k. sen-reflexerna äro starkt ökade, så att vid
anslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
