Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landskapsmålning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fortlefde. – I Sverige gaf man under Gustaf I:s
och hans söners tid benämningen landsknektar åt de
knektar, som anskaffades genom värfning inom landet,
och hvilkas antal fullständigades genom utskrifning,
då värfningen icke gaf till fyllest (jfr Indelta
armén). C. O. N.
Landskontor, den afdelning af länsstyrelsen, som
handlägger de kamerala ärenden, hvilka tillhöra
K. M:ts befallningshafvandes ämbetsutöfning. Chef
och föredragande är landskamreraren, som till
sitt biträde har en länsbokhållare och en eller
flere landskontorister. Under landskontoret
hör landtränteriet. J. H.
Landskrona, stapelstad i Malmöhus län på en i
Öresund utskjutande udde, framför hvilken ön Gråen
är belägen. Hela arealen utgör 1,103 har, hvaraf
stadsplanen inom grafvarna upptager omkr. 52 har,
fästningens område 43 har och ön Gråen 33 har. Till
staden sluta sig förstäder eller s. k. "värn" i norr
och öster, hvilka skiljas från staden af vallar och
ännu blott delvis fyllda fästningsgrafvar. Gatorna
äro raka och breda, omgifna af tunga, solida
stenhus eller korsvirkeshus, byggda med kalk och
sten från fästningsverken. Det äldre byggnadssättet
förmildras dock mer och mer af nutidens hus jämte
planteringar. År 1880 var antalet af bebyggda
tomter 694. Sammanlagda taxeringsvärdet af fast
egendom uppgick till 7,606,400 kr., deraf 1,489,200
kr. för jordar. Vid 1884 års slut uppgick stadens
folkmängd till 10,894 innev, (år 1874: 8,670). Bland
byggnaderna framstå Sofia Albertinas kyrka (byggd
1758–88), artillerikasernen med tyghus, ridhus och
stallar för den i staden förlagda delen af Vendes
artilleri, Skånska sockerfabriksaktiebolagets hus,
citadellet, bestående af ett omkr. 1543 uppfördt
slott med fasta torn samt omgifvet af vallar och
grafvar (det begagnas numera till fängelse), samt nya
citadellet på Gråen, afsedt att försvara hamnen, men
nu raseradt. Stadens hamn är god och sällan isbelagd;
djupet är 10 à 12 m. De in i staden ledande kanalerna
från hamnen hålla 3,6 m. Sjöfarten är liflig, och
ångbåtsförbindelse uppehälles ej blott med svenska
platser vid Sundet och med Köpenhamn, utan med hela
kuststräckan såväl till Stockholm som till Göteborg,
hvarjämte direkt förbindelse underhålles med Lybeck
och England. Den egna handelsflottan (af fartyg
öfver 10 tons) bestod år 1882 af 12 segelfartyg,
om 1,847 tons, och 1 ångfartyg, om 584 tons och
80 hästkrafter. Summan af in- och utklarerade
fartyg var 5,077, om 633,990 tons. Hamnafgifterna
uppgingo till 18,433 kr. Å sjömanshuset voro för
utrikes sjöfart inskrifna 29 befälhafvare och 287
sjömän. De vigtigaste exportartiklarna äro spanmål
och trävaror. Vid samma tid räknade L. 165 handlande,
med 111 biträden, och 240 handtverkare, med 190
arbetare. Bevillningen å de förres rörelse var 4,336
kr. och å de senares 2,385 kr. L. är en betydande
fabriksstad och räknade år 1882, utom tegelbruk,
ångqvarn, sågverk, kalkbruk m. m., 17 fabriker med
639 arbetare och ett tillverkningsvärde af 7,289,588
kr. Den största andelen
häraf tager ett sockerbruk med 6,353,871 kr.,
hvarefter må nämnas två gjuterier med mekanisk
verkstad, 390,183 kr., och skeppsbyggen, 64,308
kr. Med Södra stambanan står staden i förbindelse
genom L.–Eslöf-banan, hvarjämte från staden utgår
banan L.–Engelholm. Skånes enskilda bank har ett
afdelningskontor i staden, som derjämte har två
sparbanker, Landskrona stads sparbank, stiftad år
1835, och Rönnebergs sparbank, stiftad 1882. Det i
L. varande allmänna läroverket är 5-klassigt. Från
boktryckeri i staden utkommer "Korrespondenten,
Landskrona Tidning" (3 ggr i veckan) och "Utkiken"
(3 ggr). Vid 1882 års slut uppgingo stadens bokförda
tillgångar till 3,932,041 kr. och skulder till
1,575,911 kr. Pr bevillningskrona utdebiterades 3
kr. 22 öre för såväl fast egendom som inkomst af
kapital och arbete. – I kyrkligt hänseende utgör
staden ett regalt pastorat af 1:sta kl., Lunds stift,
Rönnebergs kontrakt. För riksdagsmannaval utgör
L. egen valkrets.
Från ett fiskläge (Södra Säby) uppväxte L. till en
ganska betydande plats, fick ett karmelitkloster
1410 och köpstadsprivilegier d. 14 Mars 1413,
hvilka förnyades 1415. Såsom svensk stad erhöll
L. privilegier d. 16 April 1658, hvilka förnyades
d. 14 Mars 1663. Flere gånger under 1400- och
1500-talet bränd och plundrad af fiendehand, har
staden likväl för hvarje gång kunnat resa sig. Krigen
mellan Sverige och Danmark på 1600-talet nästan
alldeles ödelade staden. Danskarna eröfrade den 1676
och begagnade den derefter till sitt hufvudqvarter
under kriget. (Om slaget vid L. se nedan.) Efter
freden 1679 hade Karl XI och Johan Gyllenstierna för
afsigt att göra L. till en stark fästning och stor
handelsstad, ditflytta biskopssätet och universitetet
från Lund och således göra platsen till södra Sveriges
hufvudort. Med Gyllenstiernas död öfvergåfvos alla
dessa förslag, och 1680 raserades fästningsverken med
undantag af citadellet. Vid 1747 års riksdag beslöts,
att fästningsverken skulle utvidgas och stärkas,
att staden till följd deraf skulle flyttas längre ned
till stranden och att på undervattensbanken (nu ön)
Gråen skulle uppföras ett nytt citadell till hamnens
skydd. Den nya staden fick privilegier 1752, och stora
skattelindringar beviljades dess innevånare. Det
gick dock mycket långsamt med bebyggandet, och
det är först under de sista 50 åren som någon
större affärsrörelse utvecklats. Arbetet med de
nya befästningarna pådrefs en tid med stor ifver,
men afstannade af brist på medel vid 1788 års krig,
utan att sedermera fortsättas.
Omkr. 12 km. öster om L., mellan Sireköpinge och
Billeberga, utkämpades d. 14 Juli 1677 det slag, som
fått namn efter staden. Den 12 Juli ryckte Karl XI
från Herrevadskloster fram mot den vid Malmö stående
danska armén under konung Kristian V. Vid framkomsten
på aftonen till trakten af Torrlösa, fick Karl veta,
att danskarna dragit sig åt L., stödpunkten för
deras rörelser, och slagit läger vid Rönneberga,
8 km. n. ö. om staden. Karl beslöt att anfalla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
