Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lamentabile ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frånröfvade hon andra mödrar deras barn och dödade
dem. Den yngre forntiden betecknade med namnet lamior
qvinliga spökgestalter, hvilka troddes med allahanda
bländverk locka till sig sköna ynglingar för att likt
medeltidens vampyrer utsuga deras blod. Jfr Empusa.
A. M. A.
Lamia (Lat. Lamia), forngrekisk befäst stad i
Tessalien nära Lamiaviken, mest bekant genom det efter
densamma uppkallade lamiska kriget (se d. o.). Under
turkarnas välde och äfven senare kallades staden
Zeituni l. Isdin, men har nu åter sitt gamla namn,
är hufvudstad i nomarkien Ftiotis-Fokis och säte för
en ärkebiskop samt hade 5,506 innev. år 1879.
Lamia, ett romerskt tillnamn inom den Aeliska
ätten (Gens Aelia). En Aelius L., omtalad såsom god
patriot, var samtidig med Cicero, en annan, måhända
den förres son, med Horatius, som till honom riktat
två af sina dikter.
Lamia, zool., ett skalbaggeslägte, hörande till
familjen Longicornia. De hithörande arterna hafva
hufvudet vertikalt, med munnen nedåtriktad och
försedd med tydlig öfverläpp. Ögonen hafva en njurlik
inbuktning, i hvilken de vanligen långa antennerna
äro fästa. Mellankroppen (thorax) har på hvar sida
en spetsig tagg. Låren äro klubblika. Mellersta
benparets tibier hafva en knöl nedom midten
på utsidan. Den vanligaste arten är den bekanta
timmermannen, L. aedilis L., som är brun, med askgrå
hårbeklädnad och 4 gula hårfläckar å mellankroppen samt
ett eller två bruna tvärband å skalvingarna. Honans
antenner äro 2 gånger och hannens 4 gånger längre
än kroppen. Timmermannen träffas ofta på timmerhögar
och annat färskt trävirke. O. T. S.
Laminaria. Se Stipites Laminariae och Fucoideae.
Laminarites, paleont., fossila föremål,
hvilka antagits vara beslägtade med nutidens
laminarior. Några af de beskrifna arterna äro dock
helt säkert oorganiska bildningar. A.. G. N.
Lamior, mytol. Se Lamia, Grek. mytol.
Lamiska kriget. Vid underrättelsen om Alexander den
stores plötsliga frånfälle (323 f. Kr.) trodde
grekerna stunden vara kommen att afkasta
det macedonska oket. Ett stort antal grekiska
stater slöt sig tillsammans och uppsatte under
athenaren Leosthenes’ befäl en förbundshär, till
hvilken athenare och etoler lemnade de största
kontingenterna. Till resningens qväfvande anryckte
Antipatros, som vid denna tid förde styrelsen
i Macedonien; men han blef slagen vid Herakleia
i Tessalien och inneslöt sig i det närbelägna,
starkt befästa Lamia, der han länge belägrades af de
förbundne grekerna. Af denna orsak har kriget erhållit
namn af det lamiska. Sedan Leosthenes stupat, och då
den macedonske fältherren Leonnatos framryckte till
Antipatros’ undsättning, måste belägringen häfvas,
och Antipatros drog sig tillbaka mot den macedonska
gränsen för att invänta de betydliga förstärkningar,
som tillfördes honom af Krateros. Vid Krannon i
mellersta Tessalien kom det å nyo till strid (5
Aug. 322), i hvilken de förbundne grekerna ledo ett
nederlag, som visserligen ej var alldeles
fullständigt, men som dock bröt deras
motståndskraft. När Antipatros sedermera erbjöd
sig att underhandla med hvarje stat särskildt,
ledde detta inom kort till förbundshärens
upplösning. Antipatros framryckte mot Athen, som
måste sluta fred på synnerligen hårda vilkor,
bl. a. att mottaga en macedonsk besättning i
Munychia samt utlemna Demosthenes, Hyperides och
andra talare, hvilka eggat folket till resning mot
Macedonien. Deremot erhöllo etolerna jämförelsevis
goda fredsvilkor, emedan andra krigshändelser
plötsligen kallade Antipatros till Asien.
A. M. A.
Lamium L., blindnässla, plister, korsnäta, bot., ett
örtslägte inom nat. fam. Labiatae Juss., kl. Didynamia
L. Blomkronan är läppformig, med öfre läppen hvälfd
öfver knapparna å de tvåväldiga 4 ståndarna. Den
nedre läppens sidofllkar äro ganska små, tandlika;
mellanfliken är vidgad från smal bas. Hithörande
arter äro medelstora eller mindre örter med korsvis
motsatta blad, i hvilkas vinklar med den fyrsidiga
stjelken sitta oftast relativt stora hvita eller röda
blommor i till hvarandra närmade kransar. Hvitplister,
L. album L., som har hvita blommor, är allmän i
Sveriges östra provinser upp till norra delen af
Upland, mera sällsynt i vestra Sverige. Rödplister,
L. purpureum L. ("korsnäta" i Vestergötland),
är ett allmänt ogräs i trädgårdarna. Flere arter
blindnässlor hafva förr användts mot slemflöden
och äro ännu ett folkmedel för dylikt ändamål.
O. T. S.
Lamm, Salomon Ludvig, industriidkare, född i
Norrköping d. 4 Okt. 1786, död i Stockholm d. 31
Dec. 1857, af judisk börd, utöfvade en ansenlig och
mångsidig industriel verksamhet, först (1818–36)
tillsammans med en äldre broder och derefter med en
af sina söner såsom kompanjon. Så anlade den äldre
firman tid efter annan vid Heleneborg i Stockholm
(inköpt 1821) bomullsväfveri, tryckeri och färgeri,
kemiskt blekeri, fabriker för tillverkning af vaxduk,
vaxljus och spermacetiljus, m. m. samt uppsatte
1826 de första mekaniska väfstolar i Sverige. Vid
Ludvigsberg i Stockholm (inköpt 1843) inrättade
L. klädesvalkeri, fanérsåg m. m., och vid Långholmens
skeppsvarf, som 1827 inköptes af L., utvidgades
verksamheten betydligt under hans ledning. Genom
flere utrikes resor skaffade han sig kännedom om
industriens utveckling i de stora kulturlanden
och blef derigenom i stånd att hemföra många nya
uppfinningar och förbättringar.
Lammefjorden, del af Isefjorden (se d. o.).
Lammermoor hills l. Lammermuir hills [lämmermour],
en kedja af låga berg i östra Skotland på gränsen
mellan grefskapen Haddington och Benvick. Högsta
toppen är Lammer Law, 530 m.
Lammet, symbol för Kristus. Se Kristus-symboler.
Lamnunguia, platthofvar, zool., utgöra en ordning
inom däggdjurens klass. Deras mera utmärkande
kännetecken finnas angifna under art. Klippdassarna.
Dertill må läggas, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
