Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagerqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
statsutskottet, som handlägger frågor, hvilka
röra lagarna angående grunderna för de ordinarie
inkomsterna, när dessa frågor ej höra till
lagutskottet, af bevillningsutskottet, när lag har
till föremål bevillningsfråga, af bankoutskottet
för banklagsfrågor, för öfrigt af lagutskottet
(se d. o.). I Sverige gäller ej, såsom i Danmark
m. fl. land, att vid lagförslags behandling i kammare
s. k. läsningar skola iakttagas, utan dessa förslag
upptagas efter undergången behandling i utskott
till öfverläggning och afgörande, efter det stadgad
bordläggning (se d. o.) blifvit iakttagen, i likhet
med hvad som gäller för motioner, som skola göras
till föremål för båda kamrarnas pröfning. I Norges
storting undergå lagförslag en olika behandling mot
andra frågor, i det att de behandlas i odelsting och
lagting samt fordra, för att kunna af stortinget
för dess del antagas, öfverensstämmande beslut
af odelsting och lagting eller ock, derest icke
lagtinget godkänner odelstingets efter anmärkningar
af lagtinget för samma ting framlagda definitiva
förslag, två tredjedelar af samladt stortings
röster. Under lagförslag förstås i allmänhet hvad
som är affattadt i lags form och icke intränger på
konungens utöfvande makts område.
H. L. R.
Lagga, socken i Stockholms län, Långhundra
härad. Arealen 4,496 har. 825 innev. (1883). L. bildar
med Östuna ett konsistorielt pastorat af 2:dra
kl., Upsala stift, Vaksala kontrakt.
Laggdiken l. backdiken, landtbr., kallas de diken,
som anläggas omkring ett odlingsfält för att upptaga
från angränsande höjder tillströmmande vatten,
hvilket sedermera genom afledningsdikena bortföres
till floddiket. Se Afdikning.
Laghouat (El Aghuat), stad i Algeriet, ligger i en
på dadelpalmer och sydländska fruktsorter rik oas
(152 har) i södra delen af provinsen Alger och
besökes af jägare, hvilka redan der kunna komma i
beröring med lejon, strutsar och gazeller. Omkr. 3,000
innev. Handel med elfenben, guldstoft, strutsfjädrar
m. m. från det inre Afrika.
Lagidium l. harmus-slägtet, zool., hör till harmössens
familj (Chinchilidae) inom gnagarnas ordning (Glires)
bland däggdjuren. Både fram- och bakfötterna hafva
fyra tår med små klor. Hufvudet liknar med sina
långa och smala öron samt sin korta nos mycket
hararnas. Morrhåren äro synnerligen långa och
räcka bakom skuldran. Svansen är lika lång som
kroppen, undertill och på sidorna klädd med korta,
ofvantill med långa hår. Fällen är långhårig och
mjuk. Kindtänderna hafva 3 lameller; den första
i underkäken har dock blott 2 1/2 sådana. Hit hör
harmusen, L. Cuvieri, som ofvan är askgrå, på sidorna
ljusare och stötande i gult, har 80 mm. långa
öron, blir så stor som en kanin samt är hemma på
Perus och Bolivias högslätter ända till 3,500–4,000
m. öfver hafvet.
Lag-initiativ. Se Initiativ och Lag.
Lagkomitén. Vid riksdagen 1809–10 afgaf lagutskottet
ett betänkande angående lagarnas särskiljande, förenkling
och förbättring, dervid utskottet förordade, att en komité
af sakkunnige män måtte förordnas, hvilka borde arbeta på
lagars och författningars redaktion och förenkling,
att denna komités arbeten måtte blifva af trycket
utgifna såsom projekt för att åt allmänheten öppna
tillfälle för påminnelser och anmärkningar, samt att
komitén borde taga dessa påminnelser i öfvervägande
för att inkomma med betänkande och förslag till
K. M:t och nästa lagtima riksdag. Med anledning af
denna lagutskottets framställning beslöto rikets
ständer en skrifvelse derom att en lagkomité
måtte blifva förordnad. Sedan 1810 års riksdag i
Örebro anslagit medel till den ifrågasatta komitén,
förordnades af konungen d. 9 Nov. 1810 en sådan
med justitiestatsministern som ordförande för att
föreslå på hvad sätt rikets ständers önskan bäst
kunde uppfyllas, hvad som egentligen borde utgöra
föremål för den blifvande lagkomiténs granskning
samt af huru många och af hvilka ledamöter densamma
skulle komma att bestå. I öfverensstämmelse med hvad
af denna förberedande komité blifvit föreslaget,
fastställde K. M:t såsom allmänna principer, hvilka
skulle vid arbetet följas, bl. a. att lagkomiténs
arbeten skulle inskränkas till ny allmän civil- och
kriminal-lag samt att 1734 års lagbok i anseende till
sin yttre form och indelning skulle följas. Antalet
af ledamöter, hvilka egentligen skulle lägga hand
vid arbetet, bestämdes till fem, men derjämte skulle
några andra för sakkännedom utmärkta ämbetsmän i
Stockholm förordnas att deltaga i den blifvande
komitén, såväl då förberedande öfverläggningar som
då arbetets granskning kunde vara i fråga. Till
ordförande i lagkomitén nämndes under år 1811
dåvarande justitiestatsministern grefve F. Gyllenborg
och till granskande ledamöter statsrådet friherre
M. Rosenblad, två justitieråd, justitiekansleren,
justitieombudsmannen, ett hofrättsråd, tre ledamöter
i kollegier och två andra ämbetsmän. Till arbetande
ledamöter utsagos fem personer, bland dem assessoren
O. Zenius och advokatfiskalen P. Staaff. Den
förberedande komitén hade ansett, att lagkomiténs
förslag till ändringar och förbättringar i lagen
skulle kunna vara utarbetadt och i tryck färdigt till
slutet af Juni 1813. Emellertid visade sig denna
beräkning, såsom naturligt var, helt och hållet
felaktig.
Under tiden 1811–1814 var lagkomitén hufvudsakligen
sysselsatt med granskningen af ett af komiténs
ledamot professor L. G. Rabenius framlagdt
förslag till missgernings- och straffbalk,
hvilket förslag var bygdt på grundvalen af den gamla
missgerningsbalken. Detta förslag blef dock ej gilladt
af komiténs flertal. Under år 1814 afgingo tre bland
de arbetande ledamöter, som vid lagkomiténs inrättande
ingått deri, och såsom arbetande ledamöter inträdde
häradshöfdingen J. G. Richert, sedermera den mest
inflytelserike af komiténs ledamöter, samt juris
adjunkten i Upsala A. E. Afzelius (Zenius och Staaff
qvarstodo). Sedan granskningen af giftermålsbalken inom
lagkomitén börjats under sist nämnda år, utkommo på trycket
förslag till Giftermålsbalk 1815 och till Handelsbalk s. å.,
till Ärfdabalk och Jordabalk 1818 samt till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
