Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kängururåttan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åstadkomma en förstärkning och ett skydd för den der
sammanstötande spegelbeklädnaden och bordläggningen.
J. G. B.
Käringknop. Se Knop 1.
Käringruka l. blåsuga, bot., en på ängar och
betesmarker allmän mindre ört, hvars korsvis motsatta
blad småningom aftaga i storlek uppåt den 8 till 10
cm. höga stjelken. Växten får derigenom utseendet
af en utdragen fyrsidig pyramid, hvarför den af
Linné benämndes Ajuga pyramidalis (se Ajuga). Namnet
"käringruka" uttalas och skrifves ofta, men alldeles
oriktigt, "käring-kruka", och sedermera har af
missförstånd detta namn förändrats till "krukört".
O. T. S.
Käringrök ("käringfis"), bot. Se Röksvamp.
Käringskinn, farmak. Se Lakritspasta.
Käringtand, bot., en benämning, som i folkspråket
i olika provinser tillägges olika växter. På
Öland kallas benvedsbusken, Evonymus europaea
L., käringtand; i Skåne betecknar detta namn vild
"kaprifolium", Lonicera Periclymenum L., i Bleking
gullhvifvan, Primula veris L., o. s. v. Egentligen
tillhör namnet käringtand den lilla vackra örtväxt,
som Linné kallade Lotus corniculata (annars benämnd
gigelsärt), som med sina vackra gula blommor pryder
våra ängsmarker, åkerrenar o. s. v. Anledningen till
det olämpliga namnet "käringtand" för denna Lotus samt
äfven någongång för ängsvialen (Lathyrus pratensis)
är svår att förklara, men kan möjligen ligga i den
gula färgen och blommornas ojämna utseende till följd
af kronbladens olika längd. O. T. S.
Käringön, kapellförsamling i Göteborgs och Bohus
län, Orusts vestra härad. 519 innev. (1883). K:s
kapellförsamling tillhör Morlanda, Göteborgs stift,
Orusts och Tjörns kontrakt.
Kärl. 1. Anat., de slutna rör, i hvilka vissa
organismernas vätskor strömma. Hos djuren och
menniskan äro dessa vätskor blod och lymfa (hvadan
man skiljer mellan blodkärl och lymfkärl). Dessa
kärls väggar bestå alltid af epitel (endotel), men
vanligen derjämte af bindväf och elastisk väf samt
af muskelväf med tillhörande nerver, på olika sätt
kombinerade. Kärlen äro följaktligen alla tänjbara,
ofta äfven elastiska och kontraktila, i en stor
afdelning (kapillärerna) äfven lätt genomträngliga
för vätskor och gaser. Se vidare Kärlsystem. –
2. Bot. Hos en växt uppstå kärl derigenom att
mellanväggarna mellan ett antal långsträckta,
i längdrader (öfver hvarandra i längdriktning)
ställda celler helt och hållet eller delvis upplösas
(resorberas). Sålunda uppkomma långa, i båda ändarna
slutna rör eller kanaler, hvilka tjena till att leda
saft eller näringsvätska eller innehålla luft. Man
skiljer således mellan två slag af kärl: luftförande
och saftförande. De luftförande (egentligen
"döda") kärlen finnas hos alla fanerogamer samt
hos högre kryptogamer (ormbunkar, lycopodiacéer och
eqvisetacéer). Sådana kärl äro alltid enkla, utan
grenar, med ganska betydlig ihålighet. Väggarna äro
vedvandlade; och genom aflagringar af olika
anordning å kärlväggens insida erhålla dessa kärl ett olika
utseende, hvarför man skiljer mellan spiralkärl,
ringkärl, trappkärl, nätkärl och porkärl. Under
växternas "safning" (förnämligast om våren), då
saftuppstigningen är mycket liflig, kan det finnas
saft äfven i dessa kärl (dock ofta med luftblåsor);
men annars innehålla de luft och göra antagligen
tjenst såsom ledare af luft inom vedlagren. –
Saftförande kärl förekomma af två slag: silrör och
mjölksaftkärl. Silrören ("baströr") äro en väsentlig
del af kärlknippenas bastlager och finnas hos samma
slags växter, som hafva de luftförande kärlen. Deras
sidoväggar (af ren cellulosa) äro tunna och ofta
porösa, mellanväggarna genomborrade af en mängd
fina hål. Silrören äro vigtiga för växtlifvet,
såsom vägar för saftströmningen, och i synnerhet
utbredas de qväfvehaltiga näringsmedlen genom
dem. Vid mellanväggarna (de genombrutna tvärväggarna)
träffas ofta små stärkelsekorn. Mjölksaftkärlen äro
cylindriska, vanligen mycket förgrenade rör, uppkomna
af en mängd celler genom mellanväggarnas fullständiga
försvinnande. De kunna bilda ett nätformigt system
af kärl med oregelbundna maskor. Deras väggar
äro tunna, utan några olikformade aflagringar
samt utan porer. Deras, innehåll är alltid något
tjockflytande och oftast färgadt hvitt, hvaraf namnet
"mjölksaft", men färgen kan ock vara gul eller
rödaktig. Man träffar mjölksaft endast inom vissa
familjer, t. ex. hos Synantliereae, Papaveraceae,
Euphorbiaceae, Convovulaceae, Artocarpeae o. s. v.
1. G. v. D. 2. O. T. S.
Kärlekens apostel. Se Johannes, sp. 1250.
Kärleksdomstol. Se Cour d’amour.
Kärleksdryck (Grek. filtron, af filein, älska). Den
vidskepliga tron att vissa konstigt sammansatta
"trolldrycker" skulle ega kraft att hos någon
upptända varaktig kärlek till en bestämd individ
af motsatta könet synes hafva i äldre tider varit
rådande hos många folk. Bland de gamle grekerna
och romarna voro dessa medel mycket gängse. Om
de besynnerliga ingredienserna i kärleksdrycker
lemna antika skriftställare och deras kommentatorer
uppgifter, hvilkas tillförlitlighet emellertid är
tvifvel underkastad. Så mycket står fast, att de
väsentliga beståndsdelarna voro vissa giftiga örter
och droger jämte vidriga ämnen ur djurverlden,
saker, som man funnit hos ett lik, o. s. v.,
allt detta sammankokt under afsjungande af magiska
formler. Tessalien var särskildt beryktadt för sina
kraftigt verkande örter och sina qvinnors förfarenhet
i trolldryckers beredning. Ofta följde vansinne eller
död på förtärandet af kärleksdrycker. En formlig
handel med alla slags sådana drefs under den romerska
kejsaretiden, ehuru redan de förste kejsarna stadgat
för alla, som tillhandahöllo och använde dessa
trollmedel, samma ansvar som för giftblandare.
Kärleksguden. Se Astrild och Eros.
Kärleksgudinnan. Se Aphrodite och Fröja.
Kärleksmåltid. Se Agaper.
Kärlekspoesi. Se Erotik.
Kärleksäpple, Tomatoes, bot., farmak., kallas,
frukten af Solanum lycopersicum L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
