Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kulier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hufvudsakligen Kalifornien, dit 200–300 tusen kineser
utvandrat åren 1848–82, har utvandringen alltid
varit frivillig, fastän behandlingen af kineserna i
Kalifornien i många afseenden varit grym. Sedan d. 4
Aug. 1882 är all inflyttning af kineser till unionen
förbjuden under 10 år.
Kulikovska fältet, i guvernementet Tula i Ryssland,
nära Don, är ryktbart för den seger, som de ryske
furstarna med storfursten af Moskva, Dmitrij Ivanovitj
("Donskoj"), i spetsen der vunno öfver tatarkanen
Mamai d. 8 Sept. 1380. Ehuru utan varaktiga följder,
blef denna tilldragelse ett af Rysslands stoltaste
nationalminnen och betraktas såsom ett förebud
till den 100 år derefter vunna frigörelsen från
mongolernas herravälde.
Kulinarisk (af Lat. culina, kök), som rörer
kokkonsten.
Kulisj, Panteleimon Alexandrovitj, lillrysk
författare, f. 1819 i Tjernigovska guvernementet,
af gammal kosakslägt, studerade någon tid vid
universitetet i Kiev och kom sedermera till
Petersburg samt sändes på statens bekostnad till
utlandet för att studera slaviska språk. Han
blef dock redan på vägen arresterad i anledning
af en artikel om ukrajnska folket, måste under
tre år uppehålla sig i Tula och fick först 1856
tillåtelse att återuppträda som författare (under
eget namn). Han egnade sig derefter, med undantag
af ett par misslyckade försök på tjenstemannabanan,
uteslutande åt literär verksamhet. K. har dels i
tidskrifter, dels särskildt utgifvit närmare ett
hundratal olika arbeten af historiskt, etnografiskt
och vittert innehåll. Under större delen af sitt
lif var K. en hängifven ukrajnofil samt framhöll
det lillryska folkets etnografiska sjelfständighet
och dess rätt till sjelfständig utveckling gentemot
storryska och polska assimilationssträfvanden. Med
sitt rörliga lynne har han dock ej alltid förmått
fasthålla sin ståndpunkt, och slutligen på 1870-talet
visade han sig i sin Istorija vozsojedinenija Rusi
(Historien om Rysslands förening; 3 del., 1874–77)
hafva fullständigt bytt om mening. Han angriper
deri häftigt kosakväsendet och försvarar i det hela
Rysslands åtgärder. Bland K: s tidigare arbeten äro
följande de vigtigaste: Zapiski o zjisni Gogola
(1856), Zapiski o juzjnoi Rusi (Anteckningar om Södra
Ryssland; 1856–57), den historiska romanen Tjerna ja
rada (1857), samlade "berättelser" (4 del., 1860) samt
Ijob, Psaltaren och de fyra evangelierna på lillryska
(1869–71). Han har derjämte utgifvit Kvitkas,
Gogols och Sjevtjenkos arbeten samt Gretjulevitjs
predikningar på lillryska. År 1882 började K. en
lillrysk öfversättning af Shakspeares dramer.
Lll.
Kuliss (Fr. coulisse, egentl. ränna l. fals, hvari ett
skottfönster l. dyl. skjutes in och ut, af couler,
rinna, glida). 1. Flyttbar vägg, som utgör en del
af sido-dekorationen å en teaterscen och består
af en träram med deröfver spänd duk, hvarå en del
af hel-dekorationen är målad. Kulisserna gå ned
igenom golfvet och föras der i sina rännor medelst
maskineri. De
äro målade perspektiviskt och uppställda bakom
hvarandra på vissa afstånd. Öppningarna mellan dem
bereda skådespelarna ingångar till scenen. Kulisser
infördes först af arkitekten Serlio i Vicenza, 1532;
genom att på dem fästa lampor ville han åstadkomma
en bättre belysning af scenen. Till allmännare
användning bragtes de dock först i slutet af
17:de årh. af Ferdinando da Bibiena (se Galli),
som äfven införde ridån. – 2. Öppning mellan två
dylika dekorationer. – 3. Handelst., samling af
börsspekulanter, som endast drifva differenshandel
med försmående af edsvurna mäklares bemedling. Af
slika icke auktoriserade agenter betjena sig ofta
de stora spekulationsfirmorna för att dölja
sina operationer. – 4. Skogshush., bälte af
qvarstående träd i en skog, som afverkas. Den
s. k. kulisshuggningen är en trakthyggesform,
som någon gång nyttjas för trädslag med lätta
frön. Den till afverkningsperioden anslagna
trakten indelas i 20, omkr. 300 m. breda hyggen,
af hvilka hvartannat kalhugges under första hälften
af perioden. De qvarlemnade hyggena, "kulisserna",
afverkas sedan i samma ordningsföljd som de förra.
4. C. G. Hz.
Kulisshuggning. Se Kuliss 4.
Kulla. 1. Socken i Stockholms län, Åkers
skeppslag. Arealen 4,380 har. 667 innev. (1883). Annex
till Riala, Upsala stift, Sjuhundra kontrakt. –
2. Socken i Upsala län, Lagunda härad. Arealen
1,272 har. 396 innev. (1883). K. ingår i Hjelstaholms
pastorat, Upsala stift, Lagunda kontrakt.
Kullaberg l. Kullen, bergås i Skåne, Luggude
härad af Malmöhus län, vid Skeldervikens sydvestra
strand. Berget, som har en bredd af 1–1,5 km. och
en längd af 16 km. från bukten Rekarekroken i
Skelderviken till den i Kattegatt utskjutande udden,
är till sin östra hälft, med omkr. 100 m. höjd,
tätt bebygdt och lemnar vid sjöstranden rum för
åtskilliga fisklägen. Sluttningen söderut mot slätten
är skogbevuxen eller odlad. Vid Arildsläge tränger
sig bergåsen ut till hafvet, i hvilket den derefter
på 8 km. längd stupar rätt ned med 100 m. höga,
skrofliga och otillgängliga väggar, under det dess
rygg skjuter upp i en mängd höga och branta toppar,
mellan hvilka endast på några få ställen samlat sig
en ringa mängd matjord, som kunnat odlas eller lemna
fäste åt några boklundar. Bergets hufvudmassa består
af gneis. Den högsta toppen, Högkullen, når en höjd af
188,2 m.; de närmaste i höjd äro Norrljunga ås, 175,2
m., och Gregorskullen, 173,5 m. öfver hafvet. Längre
vesterut minskas topparnas höjd, men berget stupar
lika brant och otillgängligt i hafvet, som här sköljer
äfven dess södra sida och invid stranden har ett
djup af 21–28 m., under det att hela den skånska
kusten i öfrigt omgifves af mycket grundt vatten. –
Ofvanför Kullens yttersta spets är på en höjd af 77
m. uppfördt ett 14,3 m. högt fyrtorn, Kullens fyr, den
högst belägna i Sverige. På platsen uppställdes redan
1560 en "fyr-pande", den första på den skandinaviska
halfön. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
