Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ktoniska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sedan såsom läkare i Amerika och vände 1872 åter
till Österrike samt kallades då af staden Wien till
hedersborgare. K. har utgifvit Rückblicke und
erinnerungen (3 bd, 1873).
Kudu-antilopen, Strepsiceros kudu, zool., hör till
antilopfamiljen (Antilopidae), boskapsdjurens ordning
och däggdjurens klass. I storlek öfverträffar
han kronhjorten, och gamla hannar kunna, den
50 cm. långa svansen inberäknad, hålla 3 m. i
längd och öfver skuldrorna 1,7 m. i höjd; honan
är betydligt mindre. Kuduns horn äro skrufformigt
vridna, sammantryckta och kantiga, förekomma blott
hos hannarna samt äro större än hos någon annan
antilopart. Fällens grundfärg är rödaktigt brungrå,
på bukens bakre del och benens inre sida öfvergående
i hvitgrått. Mot denna bottenfärg afsticka sju
till nio hvita tvärstrimmor, af hvilka några
dela sig nedtill. Arten är vidt utbredd i Afrika,
från Kaplandet norr ut, så långt som skogbevuxna
berg- eller höjdsträckningar lemna honom passande
vistelseorter. Hannarna lefva ensamma, honorna deremot
gerna i flockar af 4 till 6 individer. Kuduns kött
är förträffligt; benens märg är för de afrikanska
folken en läckerhet, och skinnet skattas högt. På
grund deraf är djuret utsatt för ifrig förföljelse.
C. R. S.
Kuei-tsjeu (Kwei-tsjeu), provins i det inre af
södra Kina, mellan prov. Hunan och Junnan. Areal
omkr. 173,000 qvkm. Omkr. 5,300,000 innev., deribland
många miao-tse i bergstrakterna i södra delen af
provinsen. Dessa miao-tse hafva till följd af det
förtryck, för hvilket de varit utsatta af kinesiska
ämbetsmän, sedan några årtionden tillbaka varit
stadda i uppror, hvarjämte muhammedanernas i Junnan
resning sträckte sig äfven till K. På grund deraf
hafva alla näringar legat nere i årtionden. Klimatet
uppgifves vara mindre sundt och åkerbruket föga
gifvande. Deremot finnas rika tillgångar på mineral,
såsom koppar, silfver, bly och zink, men i synnerhet
qvicksilfver, på hvilken metall K. anses rikare än
någon annan trakt af jorden, och qvicksilfver har ock
jämte silke sedan gammalt varit provinsens förnämsta
exportvara. Hufvudstad: Kuei-jang (Kwei-yang).
Kuenlun (Kwenlun, Kuen-Luen, Kyen-lyn) är det
allmänt vedertagna namnet på den bergskedja, som
i n. begränsar det tibetanska höglandet. Namnet
är lånadt från kinesiska geografer och är
sannolikt en förvrängning af något turkiskt eller
tibetanskt ord. Det antogs, hufvudsakligen på
initiativ af Alex. v. Humboldt, innan man vunnit
någon korrekt kännedom om den trakt, hvilken det
tillades, och har derför fått en tämligen obestämd
utsträckning. Vanligen förstår man under benämningen
K. den nordliga parallelkedjan af Karakorum mellan 76°
och 80° ö. lgd fr. Greenw. Stödd på geologiska fakta,
tager deremot v. Richthofen ("China", bd I, 1877)
namnet i vidsträcktare mening och förstår dermed
den väldiga bergskedja, som med en kamhöjd af i
medeltal 6,000 m. sträcker sig från 76° till 104°
ö. lgd och delas i en vestlig och en östlig del,
mellan hvilka en stark insänkning, vid ungefär 90°,
befinner sig. Den vestra öfverstegs först 1856
af bröderna v. Schlagintweit, och den östra, som på
kartorna framställes under form af jämnlöpande kedjor
med särskilda namn, besöktes först af Prsjevalski
1872. K. är till större delen naket och folkfattigt;
endast hjordar af vilda djur, deribland grymtoxen och
argalifåret, om sommaren nomaders boskap och tåg af
karavaner afbryta ödsligheten.
Kufa, en nu i ruiner liggande stad i asiatiska
Turkiet, vilajetet Bagdad, vid Eufrat, anlagd af
kalifen Omar 637, var en tid (750–758) kalifernas
residens, men råkade i förfall, sedan den nyanlagda,
närbelägna staden Bagdad börjat uppblomstra. Staden
hade en ryktbar läroanstalt för språk, och derifrån
utbredde sig den äldsta arabiska skriftformen, som
blifvit kallad kufisk skrift (se d. o.).
Kufferath, Louis, tysk (belgisk) musiker,
broder till de äfvenledes på tonkonstens område
bemärkte Johann Hermann K. (f. 1797, d. 1864)
och Hubert Ferdinand K. (f. 1808), föddes 1811
i Mülheim, blef elev af Schneider, var 1836–50
direktor för musikskolan i Leeuwarden och
dirigent för flere musikföreningar samt är sedan
1850 bosatt i Gent såsom privatlärare. K. har
komponerat kantaten Artevelde samt flere
saker för orgel, orkester, chör, piano m. m.
A. L.
Kufiska mynt kallar man alla muhammedanska mynt med
legender (inskrifter) i kufisk skrift (se d. o.). De
förekomma slagna från 685 till in i 11:te årh. både i
guld (dinar), silfver (dirhem) och koppar (fels). I
allmänhet, der ej afsigtlig försämring företogs af
myntherren, äro de af finaste halt; till storlek,
vigt och värde vexla de naturligtvis betydligt
efter olika tider och orter. Det förvånansvärdt
stora antalet af myntsorter (öfver 600 enligt Soret)
beror dels af de mångfaldiga arabiska dynastierna på
det vidsträckta området från Bokhara och Persien
i ö. till Marokko och Spanien i v., dels och
förnämligast deraf att nästan alla herskare och
deras ståthållare i de särskilda provinserna läto
slå sina mynt än i den ena, än i den andra staden
af sitt område, då den mycket enkla fabrikationen
egentligen icke fordrade andra verktyg än stämpel,
hammare, tång och våg. Den vanliga anordningen af
de kufiska mynten är följande. Midten af framsidan
intages af ett bekant koran-språk (ett af de vanligast
förekommande är: "det finnes ingen Gud utom Allah,
han den ende, och som icke har någon kompanjon"),
derefter myntherrens (regentens) namn eller ganska
ofta någon till tronföljare utsedd sons. Deromkring,
i en ring utmed kanten, står: "I Guds namn är denna
dirhem slagen i (t. ex.) Bagdad år (t. ex.) två
och nittio (efter Hedjra)". Baksidan innehåller ett
liknande koran-språk, ofta ett, i hvilket Muhammeds
namn förekommer, och derefter följer regentens namn,
om sonens är nämndt på framsidan. Derjämte förekomma
ofta enstaka bokstäfver, bokstafsgrupper eller ord
(man har funnit öfver 50 dylika), hvilkas mening
ännu icke blifvit med full säkerhet tydd. De äldre
kufiska mynten hafva blott inskrifter; bildliga
framställningar, sirater o. dyl. uppträda först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
