Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ktoniska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alpland, med bergstoppar, som nästan nå upp till
den eviga snön. I norra delen gå mellan floderna
obetydliga höjder. Ehuru jorden är ytterst fruktbar,
var landet för ej länge sedan en folkfattig
ödemark. Under den ryska förvaltningen har det
emellertid blifvit öfversålladt med städer och byar,
bebodda af en idog befolkning, som 1880 uppgick
till 952,523 pers., af hvilka 519,000 kosaker samt
omkr. 120,000 ryska kolonister. 1841 räknade landet
endast omkr. 340,000 pers., af hvilka 1/10 var ryska
undersåtar, men har sedan oafbrutet ökats, ehuru
den infödda befolkningen, väsentligen tjerkesser,
utvandrat efter den ryska eröfringen. – Genueserna,
hvilka sedan 13:de årh. innehade halfön Taman och
drefvo en vidsträckt handel derstädes, fördrefvos af
turkarna 1484. 1783 erhöll Ryssland genom ett fördrag
med Turkiet i Konstantinopel halfön Taman samt
området höger om floden Kuban, hvarefter en blodig
strid började med tjerkesserna, hvilken fortfor i
mer än ett halft århundrade. Dessa underkufvades
slutligen 1864, då 400,000 af dem lemnade sitt
fosterland.
Kubango, flod i sydvestra Afrika, har sina källor i
Benguela och rinner mot s. genom trakter, som ännu
icke tillräckligt undersökts af någon resande, så att
det ännu är oafgjordt om den är öfre delen af den i
Ngamisjön utmynnande Tioge eller af den till Sambesi
flytande Tsjobe (Kuando?). Serpa Pinto sökte förgäfves
lösa denna fråga. Denne resande identifierade K. med
en väldig ström, hvars mellersta lopp skulle vara den
af K. J. Andersson upptäckta Okavango, och ansåg dem
vara Tsjobes öfre lopp. Det är emellertid alldeles
osäkert om så är fallet, eller om K. och Okavango
samt den af missionärerna Hahn och Rath 1857 upptäckta
Ovampo äro identiska, eller om icke möjligtvis K. och
Okavango höra till Tioge.
Kubatur (se Kub), matem., kallas bestämmandet
af rymdinnehållet af en gifven solid figur. Är
figurens gränsyta buktig och dennas eqvation
gifven, sker kubaturen i allmänhet medelst
tredubbel integration. I vissa fall, t. ex. vid
rotationsfigurer, kan den dock utföras genom
användande af särskilda, enklare förfaringssätt.
G. E.
Kubeber, Fructus Cubebae Ph. Suec., farmak.,
med., kallas frukterna af Piper Cubeba L. fil., en
klättrande buske, hörande till nat. fam. Piperaceae
Rich., kl. Dioecia L., vild på Java och Borneo samt
odlad å Java och Vestindiens öar. Kubeberdrogen
består af de straxt före mognaden skördade frukterna
("bären"), som äro runda, med en tvärlinie af 4–5 mm.,
tvärt öfvergående i det qvarsittande skaftet. Ytan
är tämligen groft och upphöjdt nätskrynklig, med
gråbrun eller svartgrå färg eller, hos färskare
drog, askgrå beläggning. Smaken är skarp och bitter;
lukten erinrar något om kamfer samt är för öfrigt
starkt kryddartad. Bland beståndsdelarna äro en
flyktig olja, kubebin (C10 H10 O3), och ett harts, som
innehåller kubebsyra, de vigtigaste, såsom antagligen
de verksamma ämnena i drogen. Kubeber är ett skarpt
och retande eller rättare exciterande medel, som lätt
besvärar magen samt i större doser förorsakar
inflammation i magsäcken och tarmkanalen
(gastro-enteritis). Drogen nyttjas hufvudsakligen
mot vissa sjukdomar i urinvägarna, för hvilket
ändamål den användes redan af de arabiske
läkarna. Till en början var kubeber sparsamt
använd i Europa såsom en dyrbar krydda. Årliga
produktionen af kubeber öfverstiger 60,000 kg.
O. T. S.
Kubera, bestämma en solid figurs rymdinnehåll; upphöja
en expression till 3:dje digniteten. Se Kub och
Kubatur.
Kubik- l. kubisk, adjektiv till kub,
t. ex. kubik-innehåll, innehållet af en solid figur
under antagande, att den blifvit förvandlad till en
kub af samma rymd. G. E.
Kubikcentimeter. Se Metersystemet.
Kublkdecimeter. Se Metersystemet.
Kubikfamn. Se Famn.
Kubikfot. Se Kubikmått.
Kubikinnehåll. Se Kubik-.
Kubikmeter. Se Metersystemet.
Kubikmillimeter. Se Metersystemet.
Kublkmått, rymdmått. I det äldre, hittills gällande
systemet är enheten kubikfoten, d. v. s. kuben
på längdmåttsenheten. Större rymder, såsom jord-
och bergmassor, mätas i kubikstänger à 1,000
kubikfot. En kubikfot = 1,000 kubiktum, en kubiktum
= 1,000 kubiklinier. För sådana saker, som mätas med
målkärl, är införd enheten kanna mellan kubikfoten och
kubiktummen, så att 1 kubikfot = 10 kannor, 1 kanna =
100 kubiktum. – I det metriska systemet är kubikmetern
(= 88,21 kubikfot) enhet. Se Metersystemet. Angående
de för uppmätning af varor afsedda kärlen se Målkärl.
L. A. F.
Kubikrot, matem., till en gifven storhet kallas en
storhet, hvilkens tredje dignitet är lika
med den gifna. Kubikroten till a tecknas [kubikrot]a. Till
hvarje storhet finnas tre kubikrötter, af hvilka två
alltid äro imaginära, den tredje åter är reel, om
den gifna storheten är reel. Kubikrötterna till 1
äro 1, -1/2 (1 + [rot]-3 ) och -1/2 (1 - [rot]-3). Då man
talar om kubikroten till ett tal utan att göra
något vidare tillägg, förstår man dermed alltid
den reella kubikroten. För bestämmandet af dessa
kubikrötter finnas särskilda regler. Emellertid
använder man på grund af räkneoperationernas
vidlyftighet vanligen logaritmer, då fråga är
att bestämma numeriska värdet af en kubikrot.
G. E.
Kubiktal, matem., kallas ett helt tal, som kan
uppdelas i tre hela och lika stora faktorer, eller,
med andra ord, kan tecknas såsom tredje digniteten af
ett helt tal. Så är t. ex. 125 ett kubiktal, enär det
är lika med 5 . 5 . 5, eller 53. Ett kubiktal kan icke
under någon form uttryckas såsom summan af två andra
kubiktal. Denna vigtiga talteoretiska sats uppställdes
af Fermat och bevisades af Euler. Summan af ett
antal successiva kubiktal är lika med qvadraten
på summan af motsvarande antal naturliga tal. Så är
t. ex. summan af de fem första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
