Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krynica ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ändamål de unga spartiaterna utskickades på landsbygden
för att nattetid lönmörda de heloter, som kommo
i deras väg, eller t. o. m. i deras hem uppsöka
och nedgöra de starkaste och modigaste bland
dem. Enligt en antydan hos Platon synes krypteian icke
synnerligen mycket hafva skilt sig från den rekryt-
och bevakningstjenst, medelst hvilken man äfven i
andra grekiska stater sökte vänja de unge krigarna
vid vaksamhet och strapatser, på samma gång som man
dermed sörjde för upprätthållandet af säkerheten på
landsbygden. Dertill kom dock visserligen i Sparta
den särskilda uppgiften att hålla ett vaksamt öga
på den alltid fruktade helotbefolkningen, mot
hvilken ett våldsamt ingripande i misstänkta fall
väl åtminstone icke var de unge männen förbjudet.
A. M. A.
Kryptiker. Se Cenotiker.
Krypto- (af Grek. kryptos, hemlig), i
sammansättningar: lönlig, förtäckt, hemlig, dold,
förborgad (t. ex. kryptocalvinister, lutheraner,
som hemligen hyllade Calvins lära, kryptojesuit,
förtäckt jesuit). – Kryptonym (af Grek. onyma
l. onoma, namn), som döljer sitt rätta namn.
Kryptocalvinism (af Grek. kryptos, hemlig),
"hemlig calvinism", den i senare hälften af 1500-talet
framträdande riktning, som ville införa den calvinska
nattvardsläran i lutherska kyrkan, men på ett så
förtäckt sätt, att skenet af lutheranism skulle
bevaras. I fråga om nattvarden hade Luther intagit
en afgjordt olika ståndpunkt mot Zwingli. Men sedan
Calvin uppträdt med en förmedlande åsigt, trodde
många, att ingen väsentlig skilnad fanns mellan
denna och den lutherska, och Melanchthon ändrade
t. o. m. af denna orsak den Augsburgska bekännelsen
(1540). "Consensus tigurinus" (se Consensus 1.) samt
en af predikanten i Hamburg Joakim Westfal 1552
utgifven skrift öppnade emellertid lutheranernas ögon
och föranledde en söndring, hvarvid calvinismen
på vissa ställen, såsom i Bremen och Pfalz,
behöll segern. Det var emellertid i Kursachsen,
den lutherska reformationens moderland, som den
egentliga kryptocalvinismen framträdde. Dess
hufvudman var Kaspar Peucer, Melanchthons måg
och kurfursten Augusts lifmedikus. Han och hans
medhjelpare lyckades genomdrifva antagandet af den
s. k. "Consensus dresdensis" (se Consensus 1.),
allt under det att kurfursten hölls i den tron att det
var den äkta lutherska läran, som förkunnades. Djerfva
genom denna framgång, utgafvo kryptocalvinisterna 1574
en anonym, sannolikt af den schlesiske läkaren Curaeus
författad skrift: "Exegesis perspicua controversiae
de coena Domini" (Tydlig framställning af striden om
Herrens nattvard), i hvilken Calvins nattvardslära
öppet försvarades. Men derigenom beredde de sin saks
undergång. Kurfursten lät genast fängsla Peucer och
hans förnämsta anhängare, landsförvisa de öfrige
samt genom en allmän tacksägelsegudstjenst fira
calvinismens utrotande och lutheranismens seger. –
Denna strid, som öfver hufvud fördes med stor
hätskhet, ja t. o. m. grymhet, blef en af
anledningarna till uppsättande af Konkordieformeln.
E. J. Ö.
Kryptogamer, Cryptogamae (af Grek. kryptos, dold,
och gamos, bröllop, äktenskap), bot., kallades af
Linné, i motsats mot Phanerogamae (se Fanerogamer),
alla de växter, hvilka sakna ståndare och pistiller
(eller fröknoppar). Nyare forskningar hafva ådagalagt,
att kryptogamerna sins emellan förete så väsentliga
skilnader, att de i ett naturligt växtsystem måste
sönderdelas i minst två afdelningar hvardera inom
systematiken af samma värde som Phanerogamae. I
A. L. de Jussieus växtsystem är benämningen
Cryptogamae utbytt mot Acotyledoneae och i E. Fries’
mot Nemeae. V. W.
Kryptogener (af Grek. kryptos, dold, och
genesis, födelse), zool., djur, som utvecklas
och lefva parasitiskt i andra djurs kroppar,
t. ex. inelfsmaskar, parasitiska kräftdjur
m. fl. O. T. S.
Kryptografi (af Grek. kryptos, hemlig, och grafein,
skrifva), hemlig skrift, chiffer skrift. Se Chiffer.
Kryptonym. Se Krypto-.
Kryptorkidism (af Grek. kryptos, dold, och orchis,
testikel), med., testiklarnas qvarstannande i
buk-kaviteten. Under fosterlifvet ligga testiklarna
alltid dolda inuti buk-kaviteten tätt under njurarna
invid ryggraden, der de utveckla sig. I samma mån
de tillväxa, stiga de nedåt (descensus testiculorum)
genom "inguinalkanalen", så att de vid födelsen ligga
i pungen (scrotum). Endera eller båda testiklarna
kunna dock for längre eller kortare tid qvarstanna
inom buk-kaviteten äfven efter födelsen. Stundom
nedstiga de först vid manbarhetens inträdande;
stundom qvarblifva de i buken för hela lifvet,
vanligen då i sammanhang med hermafroditism.
F. B.
Kryselefantin (af Grek. chrysos, guld, och
elefantinos, af elfenben), bildverk i guld och
elfenben öfver en stomme af trä. Elfenbenet användes
för att återgifva de nakna partierna, guldet för hår,
kläder, vapen o. d. De kryselefantina bildverken,
som naturligtvis voro ytterst dyrbara på grund af
både materialets sällsynthet och den svåra tekniken,
der det bl. a. gällde att förekomma sprickor och
kastningar till följd af temperaturvexlingar,
tillhöra den grekiska konstens blomstringstid. Såsom
en mästare äfven i detta fack gäller Fidias, som för
det nybyggda Parthenon-templet på Athens Akropolis
utförde en kryselefantinstod af Athene parthenos
af mer än 10 m. höjd samt för Olympia-templet den
sittande, öfver 12 m. höga bilden af Zevs, forntidens
mest berömda bildverk. Jämväl andra kryselefantiner
omtalas från den grekiska forntiden. Intet har
dock bibehållit sig till våra dagar. – I viss
mån beslägtade med denna teknik äro åtskilliga
småarbeten af indiskt, kinesiskt och japanskt
ursprung (gudabilder, askar o. d.), der guld- eller
bronsprydnader äro anbragta å en kärna af elfenben
eller valrosstand. Jfr Akrolit. Upk.
Krysen (af Grek. chrysos, guld, med hänsyn till
ämnets i orent tillstånd gula färg), kem., ett i
stenkolstjäran förekommande kolväte, C18 H12, som bildar
färglösa taflor med intensiv rödviolett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
