Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriticism (se Kritik), filos., i allmänhet ett vetenskapligt förfaringssätt inom filosofien - Kritik, granskning, bedömande, skarp pröfning och värdering - Kritiker, granskare; konstdomare, smakdomare, recensent - Kritisera, granska, bedöma, afgifva kritik öfver; häckla, mästra - Kritisk, som har afseende på eller står i samband med kritik - Kritisk filosofi. Se Kriticism - Kritios, grekisk bildhuggare af den äldre attiska skolan - Kritkalk, en mjukare, något affärgande kalksten - Kritolaos, forngrekisk filosof af den peripatetiska skolan - Kriton, en af Sokratets' hängifnaste vänner och lärjungar - Kritperioden är den period af jordens utvecklingshistoria, under hvilken de bildningar uppkommit, som nu sammanfattas under benämningen kritsystemet - Kritsystemet, geol., är det yngsta af de mesozoiska systemet och har fått sitt namn efter den deri på åtskilliga ställen uppträdande bergarten krita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kriticism (se Kritik), filos., i allmänhet ett
vetenskapligt förfaringssätt inom filosofien. Ordet
nyttjas i följande, mera bestämda betydelser. 1. I
vidsträckt bemärkelse betecknar kriticism hvarje
från auktoritetstro frigjordt filosoferande
(motsats: dogmatism i inskränktaste mening),
t. ex. Greklands och den nyare tidens filosofi. –
2. I inskränkt bemärkelse är kriticism en filosofi,
som gjort sig fri från ovetenskapliga och obevisade
antaganden, särskildt rörande kunskapens möjlighet
(motsats: dogmatism i inskränkt bemärkelse). I viss
mån är detta fallet med all filosofi efter Sokrates,
med hvilken de kunskapsteoretiska undersökningarna
kunna sägas hafva tagit sin början. Hvarje senare
period i filosofiens historia kan ock sägas vara
kritisk i förhållande till den föregående, såvidt den
nämligen ytterligare fördjupat det kunskapsteoretiska
problemet. – 3. Till följd af den revolution, som Kant
åstadkom i kunskapsteoretiskt afseende, betecknas en
filosofi, som tillgodogjort sig resultaten af hans
forskningar, företrädesvis såsom kritisk. I synnerhet
brukar man så benämna den kantiska filosofien sjelf.
L. H. Å.
Kritik (Grek. kritike, bedömande, egentl.
kritike techne, konsten att bedöma), granskning,
bedömande, skarp pröfning och värdering, sorgfälligt
skärskådande; vetenskaplig undersökning af äktheten
hos skriftverk och minnesmärken, af trovärdigheten
hos vittnesbörd i fråga om historiska fakta, af
giltigheten af en vetenskaplig åsigt eller hypotes,
af värdet hos konstverk, konstprestationer och
vitterhetsalster (filologisk, arkeologisk, biblisk,
historisk, filosofisk, estetisk, musik-, literär
kritik); en granskares afgifna utlåtande, recension;
klander. – Kritikast, småaktig eller ytlig och
okunnig granskare, häcklare. – Kritiker, granskare;
konstdomare, smakdomare, recensent. – Kritisera,
granska, bedöma, afgifva kritik öfver; häckla,
mästra. – Kritisk, som har afseende på eller står i
samband med kritik; bedömande, noggrant pröfvande,
grannsynt; kinkig, kitslig, böjd att nagelfara;
som tillkännagifver en kris (se d. o.); betänklig,
farlig, afgörande. – Kritisk filosofi. Se Kriticism.
Kritios, grekisk bildhuggare af den äldre attiska
skolan, utförde tillsammans med Nesiotes den
grupp af tyrannmördarna Harmodios och Aristogeiton,
som uppställdes 476 f. Kr. Af de tvänne figurerna
finnas kopior i behåll i tvänne marmorstoder, som
förvaras i Neapels museum. De äro framställda nakna,
i häftig rörelse, med dragna svärd framstormande
mot tyrannen, den yngre af dem något före
den äldre. Kropparna äro skildrade med lif och
frihet; den yngres hufvud är ännu ålderdomligt i
uttrycket. Kompositionen, som är väl genomtänkt
och afvägd, tyder på en mästare, som sträfvat att
bryta den äldre stilens stelhet, ett sträfvande,
som dock först lyckades fullständigt för Myron.
C. R. N.
Kritkalk, en mjukare, något affärgande kalksten.
Kritolaos (Lat. Critolaus), forngrekisk filosof af
den peripatetiska skolan, deltog med
akademikern Karneades och stoikern Diogenes i den
berömda beskickningen från Athen till Rom (156
f. Kr.), hvilken hos romarna inledde bekantskapen
med den grekiska filosofien. K. qvarstannade i
Rom, der han dog vid hög ålder. Hans skrifter,
hvilka alla gått förlorade, äfvensom hans muntliga
föredrag synas till en god del hafva varit egnade
åt retoriken. Han berömmes af Cicero äfven såsom
talare. A. M. A.
Kriton, en af Sokrates’ hängifnaste
vänner och lärjungar, hvilken önskade att med
uppoffring af sin förmögenhet rädda sin lärare från
det honom ådömda dödsstraffet (399 f. Kr.). Platon
har förevigat hans minne genom att med hans namn
uppkalla en af sina lättfattligaste och mest lästa
dialoger, i hvilken K. föreställes besöka Sokrates
i fängelset för att meddela honom den räddningsplan,
som han uppgjort, men i stället af Sokrates inledes i
ett högstämdt samtal om de bevekelsegrunder, hvilka
förmådde Sokrates att villigt foga sig under sitt
lands lagar, äfven då de med orätt kräfde hans lif.
A. M. A.
Kritperioden är den period af jordens
utvecklingshistoria, under hvilken de bildningar
uppkommit, som nu sammanfattas under benämningen
kritsystemet. I den kronologiska ordningen
kommer kritperioden emellan juraperioden
och den tertiära. Se vidare Kritsystemet.
B. L-n.
Kritsystemet, geol., är det yngsta af de mesozoiska
systemen och har fått sitt namn efter den deri på
åtskilliga ställen uppträdande bergarten krita (se
d. o.). De i kritsystemet förekommande bergarterna äro
hufvudsakligen kalkstenar af olika slag, såsom krita,
plänerkalk m, fl., märgel och grönsand. Sandsten och
lera äro mera underordnade. I kritan förekommer ofta
flinta i tunnare lager eller såsom bållar, ordnade i
rader. Stenkol finnes på några få ställen i obetydlig
mängd och blott inom systemets äldsta del. Vid Bilbao,
Salzgitter m. fl. st. finnas jernmalrner. Förekomsten
af fosforit är stundom af betydelse. Eruptiva
bergarter äro i det hela mycket sällsynta; dock finnes
teschenit i Karpaterna och Portugal, ophit i Spanien,
granit i Pyrenéerna. De mäktiga basaltbäddar,
som uppträda i Dekhan och vestra Nord-Amerika,
tillhöra sannolikt öfvergångsbildningar emellan
kritsystemet och det tertiära. – Inom den äldre
delen af kritsystemet har floran samma prägel
som jurasystemets, d. v. s. ormbunkar (särskildt
slägtet Gleichenia), cycadéer och barrträd herska,
under det att dikotyledoner helt och hållet saknas,
dock med ett enda undantag: Populus primaeva Heer,
den äldsta dikotyledonen. Inom den yngre gruppens
flora uppträda deremot dikotyledonerna i stor mängd
(pilar, popplar, lönnar, plataner, tulpanträd,
magnolior, fikon, laurinéer, araliacéer, proteacéer
och många flere), och denna flora närmar sig
tertiärsystemets. – Kritsystemets fauna är mycket
rik och omvexlande. Foraminiferer (rhizopoder)
förekomma i stor myckenhet; deras kalkskal hafva
väsentligt bidragit till bildningen af kritan,
och deras stenkärnor bilda ofta de gröna kornen i
grönsanden. Äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
