Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigsskådeplats ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(se Chersonesus). Dess befolkning utgjordes af
skyter, men fick omkr. 600 f. Kr. ett tillskott
af grekiska kolonister. Under de persiska krigen
uppstod på K. ett bosporanskt välde, hvilket äfven
sträckte sig ö. om Azovska sjön, men gick under
med Mithridates och kom under Rom 47 f. Kr. De
omhvälfningar, som i Orienten föregingo de egentliga
folkvandringarna, nådde äfven K., der alaner, goter
och hunner efter hvarandra slogo sig ned, till
dess halfön 640 införlifvades med det bysantinska
väldet. Under de följande årh. ödelades den af
kumaner, petsjeneger och andra barbariska folk, och
slutligen bröto tatarerna 1237 in öfver densamma. Vid
denna tid upprättade äfven italienska kolonister,
i synnerhet genueser, handelskolonier på sydkusten,
af hvilka särskildt Kaffa blef af betydenhet;
men under 15:de årh. förjagades de af turkarna,
hvilka en tid framåt styrde K. genom tatariska
kaner såsom vasaller. Redan under Peter den store
uppträdde ryssarna på K. och eröfrade Perekop,
1697. Ett ännu mera förhärjande infall gjorde
de 1736 och ökade sedan ständigt sitt inflytande
under de herskande oroligheterna, till dess halfön
1783 helt och hållet införlifvades med Ryssland.
S. A. L.
Kriminal- (i sammansättningar) l. kriminel
(Lat. criminalis, af crimen, brott), som har
afseende på brottmål, brottmåls-.
Kriminallagstiftning. Se Brottmålslagstiftning.
Kriminal- og politiretten i Köpenhamn. Se By-ting.
Kriminalprocess. Se Brottmålsprocess.
Kriminalrätt l. straffrätt i objektiv bemärkelse,
jur., betecknar dels rättsreglerna för statens
straffande verksamhet, dels den vetenskapliga
framställningen af dessa regler. Man skiljer emellan
rationel (filosofisk) och positiv kriminalrätt. Den
förra innehåller de grunder för den straffande
verksamheten, hvilka härledas ur begreppet stat
och således göra anspråk på allmän giltighet, den
senare åter en särskild stats eller – der den är
jämförande – flere särskilda staters rättsregler om
brott och straff. Framställningen af den positiva
kriminalrätten sönderfaller i en allmän del, som
behandlar de rättsregler, hvilkas tillämplighet
icke är inskränkt till vissa förbrytelsearter, utan
sträcker sig öfver kriminalrättens hela område,
och en speciel del, hvilken innehåller läran
om de särskilda brotten och deras bestraffning.
J. H-r.
Kriminalstatistik, brottmålsstatistik. Se
Rättsstatistik.
Kriminalstraff, jur., kallas de straff, som tillämpas
å egentliga förbrytelser, i motsats mot dem, hvilka
komma till användning å s. k. polisförseelser. Någon
gång nyttjas uttrycket kriminalstraff för att
beteckna alla de straff, som ådömas af domstol,
till skilnad från sådan näpst, som ålägges i
disciplinär väg. Jfr Disciplin, Disciplinarmakt.
J. H-r.
Kriminel. Se Kriminal-.
Krimkriget l. orientaliska kriget kallas vanligen
det krig, som under åren 1853–56
utkämpades mellan Ryssland å ena sidan samt Turkiet
och dess allierade, Frankrike, England och Sardinien,
å den andra, och hvars förnämsta skådeplats var
halfön Krim. Orsaken till kriget var Rysslands
begär efter maktutvidgning, särskildt i Orienten
(Öst-Europa). Kejsar Nikolaus sträfvade efter att
lösrycka Donaufurstendömena Serbien och Bulgarien
från Turkiet och ställa dessa land såsom sjelfständiga
stater under ryskt skydd. Då England afböjde hans
förslag att deltaga i en delning af Turkiet, beslöt
han att handla på egen hand. I Febr. 1853 sände han
furst Mensjikov till Konstantinopel för att förmå
turkiska regeringen erkänna grekisk-katolska kyrkans
rätt till de heliga orterna i Palestina och afsluta
ett formligt fördrag om garanti för nämnda kyrkas
privilegier i Turkiet. Trots Frankrikes och Englands
maningar till försiktighet afslog Porten dessa
fordringar, som dessutom af Mensjikov framställdes
på ett pockande sätt, hvarjämte sändebudet visade
sultanen en inom det diplomatiska umgänget ovanlig
sidvördnad. Under sken af att skaffa sig en pant för
uppfylleisen af sin "rättmätiga" begäran om skydd för
de kristna i Turkiet, lät Nikolaus i Juli s. å. 40,000
ryssar besätta Donaufurstendömena. Englands,
Frankrikes, Österrikes och Preussens sändebud, samlade
till konferens i Wien, sökte medla, men förgäfves. Den
5 Okt. förklarade Turkiet Ryssland krig, hvarefter
den turkiske öfverbefälhafvaren, Omer pascha,
öfvergick (28 Okt.–3 Nov.) Donau vid Viddin, besatte
det midt emot belägna Kalafat och genom slaget vid
Oltenizza (d. 4 Nov.) kastade den öfverlägsne fienden
tillbaka. I harmen deröfver befallde kejsaren sin
flotta anfalla turkiska flottan, och d. 30 Nov. blef
en turkisk eskader tillintetgjord vid Sinope. Då
Nikolaus tillbakavisade ett nytt fredstorslag från
konferensens sida, läto Frankrike och England sina
flottor löpa in i Svarta hafvet, slöto d. 12 Mars
1854 förbund med Turkiet och förklarade d. 27 och
28 Mars Ryssland krig. Österrike och Preussen, på
hvilkas bistånd Ryssland litat, förenade sig d. 20
April om att fordra Donaufurstendömenas utrymning och
förklarade sig skola betrakta dessas införlifvande
med Ryssland eller ryssarnas öfverskridande af Balkan
såsom krigsorsak. Kejsar Nikolaus’ förhoppning att
genom en snabb framryckning såväl till lands som
till sjös (d. 23 Mars hade ryssarna under Gortjakov
öfvergått Donau) bemäktiga sig Konstantinopel gäckades
fullkomligt. Ryssarnas försök under gen. Schilders att
bemäktiga sig Kalafat misslyckades (19–21 April). De
nödgades (Juni) upphäfva Silistrias belägring och
(Aug.–Sept.) utrymma furstendömena, sedan en förenad
fransk-engelsk armé under marskaik Saint-Arnaud och
generalen lord Raglan blifvit landsatt vid Varna
(d. 29 Maj). En österrikisk truppstyrka besatte i
Sept. på grund af fördrag med Turkiet furstendömena.
De förbundnes armé förblef under några månader i
det hela taget overksam (under Juli–Aug. led den
mycket af kolera). Omsider beslöts, att den skulle
öfverföras till Krim, hufvudsakligen i ändamål att
förstöra ryska flottan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
