Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kota ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kotornas form, icke af deras antal. Hos menniskan
finnas i regeln 7 hals-, 12 bröst- och 5 länd-kotor;
sällan ökas, ännu mera sällan minskas antalet med
en kota i bröst- eller ländtrakten. Jfr Ryggrad.
G. v. D.
Kota (Kotar), det obetydligaste och till antalet
minsta af de dravidiska folken (se Dravida), bo
på Nilberget i sydvestra Dekhan mellan städerna
Maisur och Koimbatur, spridda bland och till
stor del underkastade dess egentliga innebyggare,
tudafolket. Kotamännen äro ett stillsamt och fredligt
slägte samt arbeta strängt, vanligen som daglönare,
men ofta äfven som läder- och metallarbetare. Stundom
vandra de omkring som musikanter och gycklare
samt stå för öfrigt på det lägsta trappsteget af
mensklig odling, med särdeles osnygga lefnadsvanor
och några få hedniska religionsbegrepp. Deras
språk, som närmast ansluter sig till kanara,
saknar eget alfabet och all literatur. Det kommer
sannolikt snart att dö ut. En ordsamling finnes
publicerad i Breeks "Neilgherry hills" (1873).
H. A.
Kotah, tributstat i Radjputana i kejsaredömet
Indien, omkr. Djamnas biflod Tsjambal. Areal 9,834
qvkm. Omkr. 310,000 innev. Hufvudstaden, med samma
namn, ligger vid Tsjambal.
Kotan (Iltji, Kin. Hutan), stad i Östra Turkistan,
beläget vid Kotan-darja, en biflod till Tarim, mellan
förgreningarna af Kuenlun-bergen och vestra delen af
Gobi-öcknen (Takla Makan). Staden, som anses hafva
omkr. 40,000 innev., utgör hufvudorten i ett mycket
fruktbart område, hvilket tidtals bildat ett särskildt
kanat(1865–77 lydande under Jakub beg i Kasjgar),
men nu hör under Kina. Den industriella verksamheten
lär vara mycket liflig.
Kotangent (af Lat. complementi tangens, komplementets
tangent). Se Trigonometri.
Kothe, Bernhard, tysk musiker, f. 1821, studerade
under Marx m. fl. och blef 1851 kyrkomusikdirektör
i Oppeln samt 1869 seminariemusiklärare i
Breslau, der han grundade Cäcilienverein för
katolsk kyrkomusik. K. har utgifvit, jämte
åtskilliga kompositioner och sångläror,
en samling kyrksånger: Musica sacra, samt
skrifterna Die musik in der katholischen kirche
(1862) och Abriss der musikgeschichte (1874).
A. L.
Kothen, Kasimir von, friherre, finsk statsman, född
d. 29 Maj 1807 i Lokalaks kapell af Vehmo socken i
Finland, blef student i Åbo 1822 och inträdde 1826 i
rysk krigstjenst. K. blef 1840 öfverstelöjtnant vid
Lifgardets finska skarpskytte-bataljon, förordnades
s. å. till direktör för generalguvernörens i
Finland kansli och var 1844–46 t. f. samt 1846–53
ordinarie guvernör i Viborgs län. På sistnämnda
plats ådrog han sig uppmärksamhet genom sin
benägenhet för förändringar och sin böjelse att,
när stundens kraf så tycktes fordra, åsidosätta
lagens bud. Samma egenskaper ådagalade han såsom
chef sedan 1853 för ecklesiastik- och sedan 1858 för
militie-expeditionerna i Finlands senat. Allmänheten
emottog derför med tillfredsställelse underrättelsen
att han (1859)
erhållit afsked från sina ämbeten. Derefter
tillbragte K. tio år i Ryssland i särskilda
befattningar, men återvände 1869 till hemlandet såsom
t. f. vice kansler vid Helsingfors universitet,
hvarjämte han s. å. utnämndes till ordförande i
den nyupprättade öfverstyrelsen för skolväsendet
i Finland. Inom universitetet visade sig hans
inflytande i utfärdandet af flere nya studie- och
disciplins-reglementen. I skolöfverstyrelsen gjorde
han till sin hufvuduppgift att arbeta för ryska
språkets införande såsom obligatoriskt läroämne i
elementarläroverken äfvensom för grundläggandet
af "real-lyceer", i hvilka hufvudvigten skulle
läggas på studiet af de moderna språken, medan de
klassiska vore valfria. I flere afseenden blef
skolordningen af d. 8 Aug. 1872 (jfr Finland,
sp. 1323) ett uttryck för hans önskningar. K:s
sjelfrådiga handlingssätt hade emellertid framkallat en
allmän ovilja, hvilken gaf sig lifligt uttryck vid
1872 års landtdag, der särskilda petitionsmemorial
om förändring i skolstyrelsens organisation och
om återkallandet af den beslutna indragningen
af den finska afdelningen af normal-lyceum i
Helsingfors godkändes af ständerna. Då äfven senaten
delvis gick ständernas mening till mötes, var K:s
inflytande brutet. 1873 erhöll han afsked från sina
ämbeten i Finland och drog sig derefter tillbaka
till Mecklenburg, der han dog d. 25 Nov. 1880.
M. G. S.
Kotiljong (Fr. cotillon, egentl. underkjortel), en
från Frankrike härstammande sällskapsdans, bestående
af flere figurer (turer), hvilkas anordning är
öfverlemnad åt dansledarens smak. Upplösningen af
de mest af sällskapslekar sammansatta turerna sker
genom kringdansning af samtliga paren (i vals, polka,
galopp etc.). Kotiljongen afslutar i regeln en bal,
hvarför åt densamma beredes så mycket af omvexling,
glans och oväntade öfverraskningar som möjligt. Dess
historia går tillbaka till Ludvig XIV:s tid, då den
likväl var en enkel dans (branle) hvarmed balerna
plägade öppnas. A. L.
Kotin (Chotin). Se Choczim.
Kotka, stad, ligger på en holme af samma
namn i Finska viken utanför Kymmene elfs
tre östliga mynningar, inom Viborgs län,
Finland. Fundationsbrefvet är af d. 16 Juli 1879. Den
legala befolkningen utgjorde 1880 984 pers., inrymda
i 191 boningshus. Industrien och handeln sysselsätta
dock derutöfver en rätt ansenlig befolkning, som icke
är skattskrifven i K. och till betydlig del utgöres
af främmande staters undersåtar. Med inbegrepp af
dessa uppgafs innevånareantalet år 1882 till 2,800
pers. K. är sågnings- och exportorten för nästan allt
virke, som till försäljning afverkas inom hela det
territorium, hvilket närmast omgifver Kymmene elfs
eller Päijänne vattensystem, begynnande i n. ända från
gränsen mot Uleåborgs län. Ar 1878, innan den stora
försämringen i trävarukonjunkturerna ännu hunnit göra
sig gällande, funnos dels på stadens mark, dels inom
den omgifvande socknen Kymmene i gång 9 ångsågar med
43 ramar och en maskinstyrka af 630 hästkrafter samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
