Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korrigera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bladform och nedåt i en dolklik klinga, medan
tvärarmarna sluta i liljor och korsningspunkten
är belagd med en pilgrims- (S. Jakobs-)
mussla. Jerusalemskorset är ett gyllene
kryck-kors, egentligen med småkors insatta
i de 4 korsvinklarna. Johannit- l. Malta-
(Malteser-) korset bildas i sin typiska form af
4 med spetsarna mot hvarandra vända trianglar
med djupt inskurna baser. Lazarus-korset har
alla fyra armarna treflikiga; det är således ett
klöfverbladskors. Lothringska korset har två par
lika långa tvärarmar, som dela stammen i tre ungefär
lika stora delar. Mantuanska korset är ett grekiskt
kors med utsvängda, d. v. s. å hvarje sida af en
hålkäl begränsade armar. – Af ett annat ursprung
än samtliga de nu nämnda korsen är hak-korset
(se d. o.). – 2. Musikt., tecken (#) för den
kromatiska höjningen af en ton. – 3. Anat. Bakväggen
till bäckenet utgöres hos menniskan till största
delen af fem, till ett ben sammansmälta och till
formen förändrade ryggkotor. Detta ben (Lat. os
sacrum, "heliga benet") kallas på svenska vanligen
korsbenet. Trakten der bakom kallas korset, den der
ofvan korsryggen och den i bäckenhålan inskjutande
öfversta delen af detta ben jämte nedersta delen af
angränsande ländkota korsknöl. – Då man icke kunnat
finna något spår till att detta ben någonsin eller
någonstädes hållits heligt, är benämningen "sacrum"
oriktig; man förmodar ock, att den har sin grund i
en felaktig öfversättning från grekiskan, der benets
namn, hieron, äfven betyder stort, väldigt. Den
svenska benämningen "korsben" är lika omotiverad,
ty hos menniskan har benet formen af en platt, krökt
pyramidal skifva, tjockast uppåt, slät och konkav
framåt, knölig och konvex bakåt. Hos intet däggdjur
har det likhet med något slags kors. På tyska har
det dock länge hetat kreuzbein och kallas så ännu,
i samma mening som på svenska, till hvilket språk
namnet antagligen öfverflyttades från tyskan af
N. Rosén omkr. 1736. Men i tyskan har ordet kreuz,
med hänsyn till denna dess användning, betydelsen
"upphöjning", och dermed (liksom flerestädes med ordet
"kors" i svenskan) benämnes den hos hästen såsom en
upphöjd kullrighet utmärkta delen mellan egentliga
ryggen och svansroten, i hvilken del detta ben ligger,
och hvilken motsvaras af Fr. croupe, Eng. croup,
Ital. groppa. 1. Upk. 2. A. L. 3. G. v. D.
Korsabad. Se Chorsabad.
Korsaken, Vulpes corsac, zool., hör till familjen
hunddjur (Canidae) inom rofdjurens ordning och
däggdjurens klass samt företräder i Asien vår
skogsräf. Korsaken blir 55–60 cm. lång, med 35
cm. lång svans. Färgen är om sommaren rödaktig,
om vintern ljusare; undre kroppsdelarna äro
gulaktigt hvita, och den yfviga svansen är ofvan
blekgul, med inblandadt svart, samt försedd med
svart spets. Korsaken förekommer från trakterna
kring Kaspiska hafvet ända in i Mongoliet, alltid
i steppland och öcknar, aldrig i skog. Kirgiser
och andra nomadstammar förfölja honom ifrigt för hans
mjuka och varma skinn samt lemna årligen 50,000 sådana
i handeln utom dem, som
förbrukas af nomaderna sjelfva. De flesta skinnen
afyttras till Kina. C. R. S.
Korsakov [-koff], Aleksander Ivanovitj Rimskoj-, rysk
general, f. 1753, d. 1840, vann tidigt Katarina II:s
ynnest och deltog i 1796 års krig mot Persien. 1799
sändes han med 40,000 man till Schweiz att bekämpa
fransmännen. Jämte en österrikisk kår på 25,000 man
under fältmarskalk Kotze skulle han skydda Zürich,
men blef der i grund slagen af fransmännen under
Masséna d. 26 Sept. 1799 och drog sig derefter
tillbaka till Rhen, der han förlorade slaget
vid Diessenhofen, hvarefter han tillsammans med
Suvorovs armé återvände till Ryssland. 1805–30
var K. generalguvernör öfver Litaven.
C. O. N.
Korsar (Sp. corsario, af corsa, utflykt till sjös, af
Lat. cursus, lopp), urspr. ett af barbaresk-staterna
utrustadt kaparefartyg; kaparefartyg i allmänhet;
fribytare, kapare. Jfr Kapare, Kryssare och Pirat.
Korsa sig. Se Korstecken.
Korsbandsförsändelse, postförsändelse, som på följande
vilkor befordras mot lägre postafgift än den för bref
fastställda. Försändelsen skall bestå af trycksaker,
affärshandlingar eller varuprof, befinnas i sådant
skick, att den lätt kan undersökas, och får ej
innehålla något bref eller någon handskrifven
anteckning, som har egenskapen af en verklig
eller personlig skriftvexling. Sedan 1848 hafva
postförsändelser af detta slag utvexlats mellan
Sverige och främmande land samt fr. o. m. d. 1
Sept. 1864 mellan inrikes orter. Redan förut hade
dock tidningar i korsband befordrats mellan inrikes
orter. År 1820 förordnades nämligen, att tidningar af
alla slag skulle med post befordras mot erläggande
dels af en postafgift motsvarande åttondedelen
af brefportot, dels ock af särskildt arvode till
postförvaltarna. Detta tidningsporto utbyttes 1824
mot en särskild bevillningsafgift, för hvilkens
kontrollerande infördes en charta sigillatastämpel,
som borde åsättas alla tidningsexemplar,
hvaremot tidningarna försändes under korsband
utan portoafgift. Med utgången af 1872 upphörde
denna särskilda bevillningsafgift, och derefter
hafva tidningar befordrats mot en afgift, som är
lägre än den för öfriga korsbandsförsändelser.
G. N. S.
Korsbenet, anat. Se Kors 3.
Korsberga. 1. Socken i Jönköpings län,
Östra härad. Arealen 12,203 har. 1,626
innev. (1883). K. bildar med Lemnhult och Solberga
ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Vexiö stift,
Östra härads kontrakt. – 2. Socken i Skaraborgs
län, Vartofta härad, Dimbo tingslag. Arealen 4,233
har. 1,201 innev. (1883). Annex till Fröjered, Skara
stift, Kåkinds kontrakt.
Korsblomma. 1. K. l. Kristi korsblomma, bot. Se
Passionsblomma. – 2. Byggnadsk., en för den gotiska
stilen och särskildt den tyska uppfattningen deraf
karakteristisk afslutningsprydnad å tornspetsar,
fialer och gaflar, hvilken i sin typiska form består
af en vertikal midtstängel, nedom hvars topp fyra
korsvis ställda blad framspringa i horisontal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
