Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kordofan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
floder har sina källor på denna bergskedja. Ehuru
beläget på samma breddgrad som Malta och södra
Italien, mellan 34° och 43° n. br., har K. ett
ganska strängt klimat. I n. äro floderna isbetäckta
de flesta månaderna af året, och äfven längst i
s. ligger snön qvar stundom ända till Maj månad. Den
korta sommaren lär deremot vara utomordentligt
het. Landet är i sin norra del föga fruktbart; i
den mellersta och södra delen växa flere sädesslag,
äfven ris, hampa, bomull och andra beklädnadsväxter,
vinrankan samt flere slags fruktträd. Tobaksodlingen,
införd från Japan i slutet af 16:de årh., är nu
mycket utbredd. Bland trädslagen är lackträdet
(Rhus vernix) det vigtigaste. Bergen uppgifvas
vara rika på mineral: guld, silfver, koppar, jern
samt stenkol. Anmärkningsvärdast bland vilda djur
äro en liten art af tigern, björnar, vildsvin och
krokodiler; såsom husdjur underhållas nötkreatur
och hästar (små, men starka), svin och hundar. –
Befolkning. Innevånarna, hvilkas antal beräknas till
8,5 mill. (af somliga till 15–16 mill., af några
till en ännu högre siffra), bilda en särskild gren
af den turanska folkstammen och tala ett språk,
hvilket icke kunnat uppvisas vara beslägtadt med
något annat språk (se Koreanska språket). I rikets
skolor studeras dock endast kinesisk literatur och
kinesiska vetenskaper, under det landets eget språk
är missaktadt. Buddhaismen, eller Fls lära, fick
insteg på K. i 4:de seklet; sedermera, i 14:de årh.,
undanträngdes denna af Kong-fu-tses lära, hvilken
blef ett slags statsreligion. Ännu finnas några
buddhaistiska pagoder, der bonzer predika Fos lära,
men denna religion är emellertid på förfall. Folket
är mycket vidskepligt. Qvinnorna intaga en låg
ställning. Månggifte är ej tillåtet, men konkubinat
är, liksom i Kina, en erkänd institution. Stor
tillgifvenhet för barnen är ett bland de bättre
dragen hos koreanerna; dödandet eller utsättandet
af barn är, i motsats till förhållandet i Kina,
nästan okändt. Befolkningen är delad i 3 klasser:
adel, medelklass och det egentliga folket. Adeln är
mycket talrik och i besittning af en mängd privilegier
samt har slagit alla ämbeten under sig. Adelskapet är
ärftligt. Medelklassen består af en del familjer,
hvilka sedan generationer tillbaka innehaft
befattningar såsom astronomer, läkare o. s. v. Det
egentliga folket saknar allt politiskt inflytande och
är underkastadt hårdt förtryck af adeln. Slafveriet
var förr särdeles utbredt, men slafvarnas antal har
numera smält ihop till en obetydlighet. – Landets
styrelseform är absolut monarki. Konungen, ehuru
vasall under Kina, eger oinskränkt makt öfver allting
i sitt rike och dyrkas nästan som en gud. Förhållandet
till Kina är mycket oklart; det ser dock ut som
om Korea erlägger någon tribut till detta land,
och det tyckes ej fullt sjelfständigt kunna ingå
fördrag med främmande makter. Riket är indeladt i 8
tao l. provinser. Hufvudstad är Kjeng-dza (Han-jang
l. Seul). Den ligger vid en större flod, Hankong,
och är, liksom de öfriga provinsstäderna, omgifven
af höga, tjocka murar. Den uppgifves hafva 240,000
innev. – Industrien är
föga utvecklad. Det finnes visserligen
lerkärlsfabriker i mängd, men deras tillverkningar
äro simpla och kunna ingalunda mäta sig med
kinesernas beundransvärda arbeten af detta
slag. Koreanernas väfnader af hampa och bomull
äro grofva, likaså deras sidentyg. Endast i en
industrigren, papperstillverkning, stå koreanerna
högre än sina grannar. Det papper, som tillverkas
på K. af mulbärsträdets bark, är både tätare och
starkare än det kinesiska. Det är lika starkt som
tyg och begagnas också i st. f. detta till många
olika artiklar. Dörrar och fönster hafva inga andra
rutor än detta papper. – Handel. K. har ända till
sista tiden varit fullkomligt afspärradt från all
handelsgemenskap med andra land, och ännu ega endast
Japan och Nord-Amerikas förenta stater rätt att
handla med K., i hamnarna Gensan, Fasan och Ninsen
l. Jensjuan. Totalvärdet af de handelsartiklar, som
1877–81 införts från dessa land till K., uppgick,
enligt uppgifter af de engelske konsulerna i Japan,
till 4,5 mill. jen (dollar), deraf 0,5 mill. jen för
japanska varor (mest koppar, siden och te); exporten
af koreanska varor (hufvudsakligen ris, guldsand,
hudar och skinn) hade under nämnda femårsperiod
ett värde af 5,5 mill. jen. – Historia. K. nämnes
i den kinesiska historien första gången 1122
f. Kr. och har sedan den tiden betraktats som en
del af kinesiska väldet. Det tyckes dock icke förr
än i 11:te årh. e. Kr. hafva bildat någon politisk
enhet. Från början af 1600-talet, efter ett olyckligt
krig med Japan, var det skattskyldigt under detta
land, och efter mandsjudynastiens uppstigande på
Kinas tron måste det äfven erlägga en dryg skatt till
Kina. Koreanerna höllo sig sedan strängt afskilda
från hvarje annan nation. De sändebud, som årligen
afgingo till Pe-king, hemförde till sina landsmän
en och annan upplysning om vesterlandets folk, men
detta förmådde koreanerna att ännu mer afstänga
halfön från den yttre verlden. Den förste europé, som
meddelat några underrättelser om K., är holländaren
Henrik Hamel (1688), som 1654 led skeppsbrott på ön
Quelpart och derefter jämte 13 olyckskamrater måste
tillbringa 13 år i koreansk fångenskap. Kristendomen
kom 1784 in i landet från Kina, men har ständigt
haft att kämpa mot ett fanatiskt motstånd, och många
missionärer hafva med en grym död fått plikta för sitt
religiösa nit. När 1866 de sista européerna utdrefvos
eller mördades, uppträdde en fransk eskader under
amiral Roze vid kusten och hämnades, då den ej fick
någon annan upprättelse, genom att plundra staden
Kanghoa och guvernörens bostad derstädes. Äfven
nord-amerikanska örlogsfartyg hafva, 1867 och 1871,
gjort demonstrationer mot K. Med anledning af att
ett koreanskt fästningsverk 1875 besköt ett japanskt
krigsfartyg utverkade regeringen i Tokio, att ett
fördrag upprättades, enligt hvilket japanerna fingo
tillträde till tre koreanska hamnar och en japansk
legation stationerades på K. Ett lömskt öfverfall af
koreanerna på denna legation i Juli 1882 förmådde
japanerna att sända till K. en större krigsstyrka,
som inom kort (d. 30 Aug.) aftvang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
