Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kopparormen. I 4 Moseb. 21: 5-9 berättas, att israeliterna på sitt tåg från berget Hor till Elanitiska viken klagade öfver mödorna - Kopparoxid, kopparoxidhydrat, kopparoxidsalter, kopparoxidul. Se Koppar - Kopparränta. Se Kopparafrad - Kopparskiffer, geol., en bituminös mergelskiffer - Kopparsnäppan. Se Långnäbbslägtet - Kopparspetten, Colaptes mexicanus, zool., hör till afdelningen gökspettar - Kopparstenarna, undervattensgrund i Östersjön, beläget omkr. 20 km. n. om Gotska Sandön - Kopparstick. Kopparstick i vidsträcktare bemärkelse är en gemensam benämning på alla de arter af grafisk konst, der teckningen, från hvilket aftryck skola tagas, äer på ett eller annat sätt framställd fördjupad i en planslipad kopparplåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"kopparorm", skulle blifva helad. Enligt 2 Kon. 18:
4 förvarades denna kopparorm såsom en relik under
namnet Nehustan (kopparstycket) och gjordes till
föremål för dyrkan, till dess Hiskia förstörde
den. Många förklaringar hafva gifvits rörande
denna berättelse. Många betrakta ormens uppsättande
endast såsom en förebild till Kristi korsfästelse
(enl. Joh. 3: 14); andra, såsom Büdinger ("Egyptische
einwirkungen auf hebräische culte", 1873), se i
dyrkan af Nehustan ett lån från egypternas dyrkan
af uraeusormen. Någon tillfredsställande förklaring
hvarför kopparormen uppsattes har ej lemnats.
Kopparoxid, kopparoxidhydrat, kopparoxidsalter,
kopparoxidul. Se Koppar.
Kopparränta. Se Kopparafrad.
Kopparskiffer, geol., en bituminös mergelskiffer,
som i sin inre massa innehåller ytterst små partiklar
af kopparmalm (kopparkis, brokig kopparmalm eller
gedigen koppar m. m.). Kopparskiffern förekommer inom
dyas-systemets bildningar och brytes för metallens
utvinnande vid Mansfeld i preuss. prov. Sachsen
samt i Hessen och i Thüringen. – En vid
Fredriksbergs skifferbrott i Småland förekommande
hälleflintskiffer, som nyttjas till taktäckning,
benämnes i folkspråket stundom kopparskiffer med
anledning af dess rödbruna, kopparliknande färg.
E. E.
Kopparsnäppan. Se Långnäbbslägtet.
Kopparspetten, Colaptes mexicanus, zool., hör till
afdelningen gökspettar (som hafva krökt näbb med
mera rundad än tillskärpt spets, öfverkäken
märkbart längre än den undre och mindre styf
stjert) inom hackspettarnas familj (Picidae) och de
partåiga foglarnas ordning. Pannan och hjessan äro
blekrödt gråbruna, bakhufvudet cinoberrödt, öfre
kroppsdelarna gråbruna, bröstet och buken rödaktigt
hvitgrå, det förra med ett svart tvärband och båda
med runda, svarta fläckar, samt stjertpennorna
gråbruna, med orangeröda skaft. Kopparspetten är
hemma i Nord-Amerika vester om Klippbergen från
Britiska Columbia till södra Mejico. Han är
sällskaplig och samlar vinterförråd, bestående
af ållon, som han förvarar i agavens ihåliga,
torkade stänglar. Derifrån tager han sedermera
ut ållonen och sätter dem fast i barken af en
yucca, hvarpå han hugger sönder och förtär dem.
C. R. S.
Kopparstenarna, undervattensgrund i Östersjön, beläget
omkr. 20 km. n. om Gotska Sandön. Grundet, hvars
största längd, i n. ö. och s. v., är 6 km., består
hufvudsakligen af sand och rullstensblock. Lägsta
vattendjupet är 1–5 m. Till följd af sin vidd och
sitt isolerade läge har grundet alltid af sjöfarande
betraktats med en viss fruktan. Många förslag hafva
väckts om dess utmärkande med fyrskepp eller på
annat sätt; men till följd af brist på ankarsättning
i grundets närhet hafva förslagen icke ledt till
något resultat förrän år 1883, då fyrskeppet
"Kopparstenarna" utlades på en n. v. om grundet
påträffad ankarplats. Fyren på detta fyrskepp, hvilket
utgör en af de vigtigaste angöringspunkter för
seglare i Östersjön, är försedd med spegelapparat,
lyser vid 6,5 m. höjd öfver vattenytan och har en
lysvidd af 6,5 minuter. A. G.
Kopparstick. Kopparstick i vidsträcktare bemärkelse
är en gemensam benämning på alla de arter af grafisk
konst (se d. o.), der teckningen, från hvilken aftryck
skola tagas, är på ett eller annat sätt framställd
fördjupad i en planslipad kopparplåt. Det utgör i
denna mening den andra hufvudgruppen af de grafiska
konsterna; träsnittet är den första, litografien
den tredje. Vid tryckningen pressas papperet ned i
dessa fördjupningar, streck, punkter o. s. v. för
att upptaga svärtan. Derigenom att dessa streck
o. s. v. kunna variera ej blott till längd och bredd,
såsom i träsnittet och litografien, utan äfven till
djup, blir kopparsticket, i vida högre grad än de
båda andra arterna af grafisk konst, mäktigt af den
mest intensiva kraft, t. ex. i djupa skuggpartier,
men äfven af den utomordentligaste lätthet, finhet
och smidighet, t. ex. vid öfvergången mellan
fullt ljus och närmaste skuggpartier. Möjligheten
af gradationer är i detta afseende så godt som
obegränsad. Kopparsticket intager derför såsom
konstnärligt uttrycksmedel den främsta platsen
bland de grafiska konsterna, men är på samma gång,
till följd af den mycket omständliga tryckningen (se
Koppartryck), den mödosammaste och dyrbaraste. –
Ett kopparsticks dyrbarhet beror dels på dess
konstnärliga värde, dels på dess sällsynthet;
men äfven mellan olika aftryck af samma plåt kan
i detta afseende råda stor olikhet. Plåten nötes
genom tryckningen samt skadas under tidens lopp,
och ett senare afdraget exemplar kan derför i regeln
sägas vara mattare och sämre än ett tidigare. Vidare
kan plåten mellan de särskilda tryckningarna undergå
vissa förändringar i form af öfverarbetning, tillägg
eller borttagningar af vissa partier, anbringande
af inskrifter, såsom konstnärs-signaturer, titel,
tillegnan, förlagsadresser, numrering o. s. v. Genom
dessa förändringar uppkomma olika s. k. états
("tillstånd") hos plåten med deraf följande olika slag
af aftryck, épreuves, på sitt sätt närmast jämförliga
med de olika upplagorna af en bok. Dessa förändringar
äro naturligtvis i hög grad beroende af det enskilda
godtycket hos gravörer och förläggare; men man plägar
emellertid, i synnerhet i fråga om moderna stick,
skilja mellan s. k. épreuves d’artiste (som tagas i
ringa antal och förses med konstnärsnamnen i radering
eller i egenhändig underskrift), épreuves avant la
lettre ("före all skrift", med konstnärsnamnen åter
utslipade) samt épreuves après la lettre ("efter
skriften", d. v. s. sedan bladets titel, konstnärernas
namn, ofta äfven tryckarens eller förläggarens namn
och adress samt en tillegnan blifvit utsatta). Äfven
inom det sistnämnda slaget af aftryck kunna många
olikheter förefinnas. – Slutligen kunna, oberoende af
förändringar i plåten, olika slags aftryck erhållas
genom sättet för tryckningen. Svärtan kan helt och
hållet aflägsnas från plåtens blanka partier, hvilka
då vid tryckningen blifva hvita; detta är det vanliga
sättet. Eller hon kan å vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
