Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kooperation, samverkan, samarbete; inom nationalekonomien särskildt vissa artera af ekonomisk samföretag eller affärer - Kooperativ (Lat. cooperativus), samverkande; gående ut på samverkan. - Kooperativa föreningar. Se Kooperation - Kooptation, val af nya medlemmar - Koordinater, matem., kallas geometriska storheter (linier och vinklar), genom hvilka en punkts läge i ett gifvet plan eller i rymden bestämmes - Koordinatgeometri, i svenska arbeten oftast kallad analytisk geometri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kooperativa bostadsföreningar hafva mångenstädes,
äfven i Sverige, haft rätt god framgång. Det är
dock förenadt med stora svårigheter att åstadkomma
en fullt tillfredsställande lagstiftning rörande de
enskilda föreningsmedlemmarnas ömsesidiga rättigheter
och skyldigheter, i synnerhet der, såsom i Stockholm,
husen byggas stora och afses för ett betydligt antal
familjer.
Kombinationer af olika slags kooperativa föreningar
förekomma ej sällan. Särskildt i Storbritannien
hafva många distributiva föreningar en eller flere
afdelningar för produktion (qvarnar, bagerier,
slagterier etc.). I staden Halifax finnes i
förening med en mycket stor distributivförening
en byggnadsförening, der medlemmarna – uteslutande
eller företrädesvis medelst sina andelar i vinsten
på handelsaffären – inom ett visst antal (t. o. m. 14) år blifva egare
af små, men väl inrättade boningshus.
– En högst märklig och mångsidig kooperativ förening
är inrättad i Guise nära S:t Quentin (nordvestra
Frankrike) af M. Godin; den omfattar ett kooperativt
gjuteri, handelsbodar, stora byggnader för flere
hundra familjer med många inrättningar för gemensam
nytta (den s. k. "Familistèren").
Den kooperativa rörelsen i Storbritannien är
synnerligen väl organiserad: centralstyrelse i
Manchester, gemensamt tidnings-organ ("The cooperative
news"), årliga nationella kooperativa kongresser. På
centralstyrelsens föranstaltande hafva utgifvits
"Handbook for cooperators" (1881) och en mängd
ströskrifter. The wholesale society i Manchester
har utgifvit (1883 och 1884) en mycket innehållsrik
"Annual". J. Lr.
Kooperativ (Lat. cooperativus), samverkande; gående
ut på samverkan. – Kooperativa föreningar. Se
Kooperation.
Kooptation (Lat. cooptatio, fyllnadsval), val af nya
medlemmar, hvilket de redan befintlige medlemmarna
i en korporation, förening eller komité förrätta för
att göra densamma fulltalig.
Koordinater (af Lat. pref. co, tillsammans, och
ordinare, ordna), matem., kallas geometriska
storheter (linier och vinklar), genom hvilka
en punkts läge i ett gifvet plan eller i rymden
bestämmes. Om t. ex. i ett gifvet plan en rät linie
och en fast punkt på densamma äro gifna, är hvarje
punkt i detta plan till sitt läge fullt bestämd,
så snart man samtidigt känner dess längdafstånd
från den fasta punkten och den vinkel, som denna
afståndslinie gör med den gifna räta linien. I detta
fall äro således afståndet och vinkeln sammanhörande
koordinater. Hvarje särskildt slag af sammanhörande
koordinater kallas ett koordinatsystem. Ofvan angifna
slag af koordinater kallas polärt koordinatsystem
eller polära koordinater; den gifna linien kallas
grundriktning eller koordinat-axel, den fasta
punkten koordinat-origo eller blott origo och
längdafståndet radius vector. Det vanligaste
slaget af koordinatsystem, jämte det polära, är det
rätliniga koordinatsystemet. I detta bestämmes en
punkts läge i planet genom
längderna af två räta linier, hvilka äro parallella med
hvar sin af två fasta räta linier
(koordinat-axlar). Axlarnas skärningspunkt är systemets
"origo". Den ena axeln, vanligen den, som är
horisontal, kallas absciss-axel, den andra åter
ordinat-axel; den koordinat, som är parallel
med den första axeln, kallas abscissa, den andra
ordinata. Vanligen använder man såsom abscissa icke
den med absciss-axeln parallella liniens längd,
utan i stället längden af det lika stora stycket
på absciss-axeln mellan origo och ordinatan. –
Om axlarna skära hvarandra under räta vinklar,
kallas systemet rätvinkligt koordinatsystem, eljest
snedvinkligt. Vill man t. ex. i ett gifvet rätvinkligt
system utfinna läget af en punkt, om hvilken man vet,
att abscissan är 4 och ordinatan 3
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
