Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstanz, hufvudstad i badensiska kretsen K. - Konstanz-konciliet (Kostnitz-konciliet), det andra i ordningen och det märkligaste af de s. k. "tre reformatoriska kyrkomötena i slutet af medeltiden" - Konstapel är i Sverige benämning dels på de lägsta polistjenstemännen, dels på det till manskapet hörande underbefälet inom artilleriet och flottan - Konstatera, fastställa, intyga riktigheten af, sanna, styrka, vitsorda - Konstellation, stjernbild, astron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
schweiziska jernvägarna. K. liar ett stort antal byggnader
från medeltiden, af hvilka flere äro af stort
intresse. Märkligast äro domkyrkan (som fick sin
nuvarande form hufvudsakligen i början af 16:de
årh.), S:t Stefans-kyrkan, från 14:de årh., det forna
dominikanklostret, der Hus satt fången 3 månader, nu
hotell, samt "kaufhaus" (från 1388), i hvars stora
sal kardinalkonklaven under konciliet sammanträdde
för att välja ny påfve. Staden har gymnasium,
och andra läroanstalter, flere rika bibliotek och
värdefulla arkiv samt drifver en icke obetydlig
industri och handel, den senare befordrad genom
jernvägen samt ångbåtsfarten på Bodensjön och Rhen. –
K. anlades af romarna i 3:dje l. 4:de årh., men blef
af vigt först sedan biskopssätet 570 ditflyttats från
Windisch l. Vindonissa i Aargau (endast kapitlet, ej
biskopen, residerade i K.; biskopen bodde i Meersburg
på andra sidan Bodensjön). Biskopsstiftet K. blef
med tiden det största i Tyskland samt sträckte sig
från mellersta Neckar till S:t Gotthardspasset öfver
större delen af tyska Schweiz samt södra Baden och
Würtemberg. Staden blef 1192 fri riksstad och
längre fram, genom sina linneväfverier, en af de
största och mest blomstrande städer i Tyskland. Då
K., der 1520 reformationen infördes, förenade
sig med det Schmalkaldiska förbundet och vägrade
antaga Augsburgiska interim, beröfvade kejsar Karl
V det 1548 dess privilegier och skänkte det till
sin broder, ärkehertig Ferdinand. Sedan hörde
K. till Österrike ända till 1805, då det förenades
med Baden. Ur stadens krigshistoria må anföras, att
K. d. 7 Sept.–d. 5 Okt. 1633 med framgång försvarade
sig mot svenskarna. Biskopsstiftet sekulariserades
1803 och upphäfdes 1827. – I K. slöts d. 25 Juni 1183
en fred mellan romersk-tyske kejsaren Fredrik
Barbarossa och de lombardiska städerna. 1414–18
hölls der det ryktbara kyrkomötet (se följande art.).
Konstanz-konciliet (Kostnitz-konciliet),
det andra i ordningen och det märkligaste af de
s. k. "tre reformatoriska kyrkomötena i slutet af
medeltiden", sammanträdde i Konstanz d. 5 Nov. 1414
och åtskildes d. 22 April 1418. Den illa beryktade
påfven Johannes XXIII såg sig nödsakad, för att den
då ännu pågående påfliga schismen skulle häfvas,
att mot sin vilja sammankalla detta kyrkomöte,
som ger en förträfflig bild af hela den katolska
kyrkan denna tid, med hennes motsatser af å ena
sidan kyrklig hersklystnad, lyx, sedeslöshet samt
å andra sidan verklig fromhet, parad med ett djupt
kändt behof af en kyrkoreformation. Påfven infann
sig med ett stort följe. Öfriga representanter för
kyrkan voro, utom 3 patriarker, omkr. (uppgifterna
variera) 30 kardinaler, 40 ärkebiskopar, 150 biskopar,
120 abboter, 2,000 prester, 6,000 munkar af olika
ordnar (bl. a. Vadstena-munken Jöns Håkansson,
som 1421 blef ärkebiskop i Upsala) samt dessutom
flere hundra teol. doktorer och professorer vid
universiteten. Kejsar Sigismund, 4 kurfurstar, 24
andra furstar och hertigar, en stor mängd adelsmän,
alla med uppvaktning och
tjenare, representerade det verldsliga
elementet. Dessutom hade infunnit sig i staden en
massa menniskor af olika slag, som tänkte draga
enskilda fördelar af mötet, såsom handelsmän och
schackrare, fala qvinnor och skådespelare samt
"gycklare", så att man räknade öfver 50,000 främlingar
i staden. Bland de verklige reformationsvännerna
märktes i främsta rummet de båda fransmännen
kardinalen Pierre d’Ailli och känsloren för
Paris-universitetet Jean Charlier de Gerson.
Mötet förelade sig 3 hufvuduppgifter: 1) upphäfvandet
af den påfliga schismen, 2) bedömandet af Wycliffes
och Hus’ läror, 3) kyrkans reformation "till hufvud
och lemmar". Påfven Johannes hade medfört en mängd
italienska prelater och prester, på hvilkas röster han
hoppades för sin egen räkning. Mötet beslöt emellertid
att rösta efter nationer, icke per capita. Fem
nationsgrupper bildades: en tysk (till hvilken äfven
skandinaverna räknades), en fransk, en engelsk, en
italiensk och en spansk. Femte sessionens beslut af
d. 6 April 1415 (dekretet Haec sancta) är epokgörande
för afskaffandet af det påfliga enväldet. Det
innehöll: hvarje i den Hel. ande rättmätigt församladt
koncilium har sin makt omedelbart af Kristus, och hvar
och en, äfven påfven, måste lyda dess beslut rörande
trossaker och utrotande af kyrkoschism. Anklagad för
skändliga brott, dömdes derefter påfven Johannes att
afsättas, sedan han redan förut flytt ur staden af
fruktan för sin personliga säkerhet, ehuru kejsaren
gifvit honom lejdebref. De båda andra, redan på mötet
i Pisa 1409 afsatte, påfvarna Benedikt XIII i Avignon
och Gregorius XII i Rom gjordes oskadliga. Schismen
var således häfd. Bedömandet af Wycliffes och Hus’
läror slutade med dödsdom öfver Hus d. 6 Juli 1415
och öfver hans vän böhmaren Hieronymus d. 30 Maj
1416. En del af medlemmarna yrkade sedan på att,
innan ny påfve valdes, mötet skulle fatta beslut
angående kyrkoreformationen. Genom intriger af det
pafviska partiet valdes emellertid d. 11 Nov. 1417
den italienske kardinalen Odo Colonna till påfve
under namn af Martin V, hvarefter denne ingick
"konkordat" (se d. o.) med mötets nationer och
upplöste mötet. J. P.
Konstapel (Eng. constable, urspr. samma ord som
konnetabel; se d. o.) är i Sverige benämning dels
(liksom i England) på de lägsta polistjenstemännen
(polisbetjenterna), dels på det till manskapet hörande
underbefälet inom artilleriet och flottan (motsvarande
korpral vid de öfriga vapnen). Vid örlogsflottan
sysselsattes konstapeln dels med artilleri-, dels
med proviant- och dels med min-detaljer; ombord
å handelsfartyg åligger honom, utom sjötjenst,
bestyret med provianten. Benämningen konstapel
förekom i Sverige redan på 1500-talet och nyttjades
då vanligen om allt underbefälet vid artilleriet.
Konstatera (Fr. constater, antagligen af Lat. constat,
det står fast), fastställa, intyga riktigheten af,
sanna, styrka, vitsorda.
Konstellation (Lat. constellatio, af con, tillsammans,
och stella, stjerna), stjernbild,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
