Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstantinopel (Turk. Istambul l. Stambul, af den kringboende grekiska befolkningens uttryck is tan polin, "till staden"), hufvudstad i Turkiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rikedom på vapen af alla slag och från alla tider.
Karavanserajerna (se d. o.) äro vidlyftiga
byggnader, hvilka tjena som ett slags hotell för
resande köpmän, i synnerhet perser, som der drifva
sina affärer. De flesta tillhöra moskéer, sjukhus
och skolor, hvilka deraf njuta inkomsterna. Den
förnämsta af stadens offentliga platser är Atmeidan
("hästplatsen", den gamla hippodromen). Ur dess
midt reser sig Teodosius II:s 30 m. höga egyptiska
obelisk, straxt derintill "Nakna pelaren", som
af korsfararna beröfvades sin bronsbeklädnad,
samt den likaledes delvis förstörda "Ormpelaren",
hvilken grekerna efter slaget vid Plataiai reste
i Delfi. Det muselmanska väldet har varit en tid
af förfall och vanvård för allt hvad K. under sin
storhets dagar egde af skönhet och konst. Af de
grekiske kejsarnas palats finnas endast obetydliga
spår. "Brända pelaren" och Marcianus’ kolonn
äro båda illa åtgångna, den förre af upprepade
eldsvådor. Antikens skulpturverk äro nästan alla
stympade och förstörda, hvartill likväl korsfararna
icke minst bidragit. Från kejsar Hadrianus’ tid finnes
en ännu i bruk varande vattenledning; äfven "Cisterna
basilica", ett underjordiskt hvalf, som uppbäres af
336 marmorpelare, tjenar sitt gamla ändamål, hvaremot
en annan, "de tusen och en pelares" cistern, som
rymmer tillräckligt för att ensam under 14 dagar förse
K. med vatten, nu är upptagen af repslagarebanor.
Från Stambul leda trenne broar öfver Gyllene hornet
till de n. derom belägna förstäderna, af hvilka
Galata med sina skeppsvarf, tullhus och magasin
upptager norra hamnsidan midt emot Seraljen. Mest
i ögonen fallande af dess byggnader är ett af
genueserna uppfördt vakttorn, hvilket, liksom
Seraskieratets, nyttjas som utkik åt brandkåren.
I forntiden var Galata en begrafningsplats; numera
är det den lifligaste delen af K. På dess gator råda
ett brokigt vimmel och stoj af sjömän, månglare,
soldater, lastdragare och åsnor. En i branta afsatser
uppstigande gata och, sedan 1875, en ytterst starkt
trafikerad jernvägstunnel leda upp till Pera,
frankernas och de främmande diplomaternas qvarter,
som i allt mera påminner om en italiensk än om en
österländsk stad. Hotell, teatrar, posthus, butiker
och kaféer äro inrättade på europeiskt sätt; gatorna
äro bättre upplysta, ehuru jämmerligt stensatta. På
högsta toppen af Pera ligga flere ansenliga byggnader,
bland dem ryska beskickningens palatslika hotell. Helt
och hållet turkiskt är deremot det nedanför
Pera vid Bosporen liggande Top-hane (arsenal),
så benämndt efter sitt stora kanongjuteri. Dess
hamn är hufvudstation för K:s otaliga (såsom det
uppgifves, 80,000) kaiker. Längre in åt Gyllene
hornet träffas Kassim Pascha, K:s örlogshamn, med
skeppsvarf, förrådshus och amiralitetsbyggnader, samt
S:t Dimitri med hufvudsakligen grekisk befolkning,
en mängd spelhus och andra nästen. Ofvanför båda
utbreder sig det vidsträckta judeqvarteret, Hasköj,
förfärande genom stank och smuts. Förstaden Ejub vid
södra hamnsidan är omgifven af
trädgårdar och cypressklädda graffält. Det på
asiatiska kusten midt emot Seraljudden belägna
Skutari, det forna Chrysopolis, inräknas i K., men är
i och för sig sjelf en betydande plats och en af den
levantiska handelns hufvudstationer, med vidlyftiga
karavanserajer, flere moskéer, ett kejserligt palats
och en gardeskasern. Dess stora begrafningsplats är
redan nämnd. Nedanför Skutari reser sig på en klippa
i sundet Leandertornet, så benämndt efter en saga,
som påminner om Leandermyten. Prinsöarna kallas en
grupp skogklädda holmar, af hvilka de fyra största
äro uppfyllda af kloster och villor. Äfven Bosporens
stränder äro på båda sidor öfversållade med täcka
byar, landställen och kiosker. Uppåt terrasserna
omvexla vingårdar och skogsdungar; på höjderna vaggar
pinien sin stolta krona.
Lika litet som för osmanska riket i dess helhet
föreligga för hufvudstaden några säkra uppgifter om
befolkningens storlek. Största sannolikhet har det
af konsul Sax för 1873 fastställda talet 600,000
för folkmängden i K. med förstäder och underlydande
orter. Deraf torde det egentliga Stambul räkna
210,000, Pera 130,000, de öfriga europeiska
stadsdelarna 150,000 och de asiatiska 110,000
innev. Samma svårighet möter vid bestämmandet af de
olika religionsbekännelsernas och nationaliteternas
styrka. Nyssnämnde sagesman anslår muhammedanerna
till endast 200,000, de kristne till 400,000. Af de
förstnämnde utgöra (enl. Reclus) de verklige turkarna
endast en tredjedel, arnauter, bulgarer, asiater
och afrikaner återstoden. Af de kristne äro grekerna
eller, såsom de af turkarna benämnas, "den romerska
nationen", de talrikaste. De bebo hufvudsakligen
qvarteret Fanar, vissa delar af Pera och Galata
samt byarna utmed Bosporen och äro bankirer, köpmän,
läkare, byggmästare och skeppare. Patriarken i Fanar
står i spetsen för en synod af 12 biskopar. Den
lysande aristokrati (fanarioterna), som förut
hade sitt tillhåll der, är efter grekernas uppror
i början af detta århundrade spridd öfver hela
landet. Dernäst komma i antal armenierna, hvilka hafva
sitt hufvudqvarter i sydvestra hörnet af Stambul, men
dessutom lefva spridda öfver hela staden. De idka mest
handel, sköta transportväsendet, föra uppsigt öfver
basarerna och innehafva många förtroendeposter samt
stå under en egen patriark. Judarna äro ursprungligen
flyktingar från Spanien (hvarifrån de utvisades 1492)
och tala ännu detta lands språk. Hasköj, der de bo
mest samlade, gör uteslutande intryck af nöd och
elände. Frankerna, eller vesterländingarna (i Pera),
utgöra visserligen ett fåtal i den stora staden,
men utöfva genom sin af makterna skyddade ställning,
genom skolor, tidningspress och företagsamhetsanda
ett mycket stort inflytande såsom den europeiska
bildningens utposter hos islam. De hafva gifvit
impulser till jernvägar och allt hvad K. eger af
modernt industrilif. Flertalet utgöres af fransmän
och italienare, men för öfrigt äro alla civiliserade
folk, t. o. m. nord-amerikanerna, representerade i
denna kosmopolitiska verld. – K. är sätet för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
