Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kommatera. Se Komma 1 - Kommendant, krigsv., en vanlig benämning på högste befälhafvaren i en fästning - Kommendantsstaten, militäradm., betecknar i främsta rummet kommendanterna i rikets fästningar och garnisonsorter jämte de vid kommendantskapen anställda personer - Kommendera, föra befäl öfver, anföra - Kommenderi, ett gods, ett län, som tillhör en (andlig) riddareorden - Kommendör. 1. Krigsv. - Kommendör. 2. Inom ordensväsendet är kommendör titeln på innehafvare af andra graden af en riddareorden - Kommendörkapten (jfr Kommendör), titel å sjöofficer, som innehar grad mellan kommendör och kapten - Kommendörsbalsam. Se Balsam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kommatera. Se Komma 1.
Kommendant (Fr. commandant; se Kommendera), krigsv.,
en vanlig benämning på högste befälhafvaren i en
fästning (kallas i stora fästningar äfven "guvernör"),
stundom äfven i en obefäst garnisonsort (i Sverige
nyttjas jämväl benämningen öfverkommendant), samt på
den officer, åt hvilken ordningens handhafvande i ett
högqvarter (se d. o.) är anförtrodt. I fredstid har
kommendanten högsta ledningen af garnisonstjensten
och ordningen på stället; i krigstid och i en
fästning har han oinskränkt befäl (inom fästningen)
och är ensam ansvarig för fästningens försvar. Till
kommendant i en svensk fästning kan utländsk man ej
nämnas. Se vidare art. Kommendantsstaten. – I franska
armén nyttjas ordet commandant såsom (visserligen icke
föreskrifven) benämning på officer, som innehar den
grad, hvilken i andra arméer motsvaras af majors grad.
C. O. N.
Kommendantsstaten, militäradm., betecknar i
främsta rummet kommendanterna i rikets fästningar
och garnisonsorter jämte de vid kommendantskapen
anställda personer. – Sedan genom kr br. den 13 Maj
1881 en ytterligare indragning af kommendantskap
(Malmö, Kristianstad, Visby, Haparanda och Karlsten)
blifvit anbefalld, äro kommendantskapea numera
inskränkta till följande: Stockholm, Karlskrona (med
dess sjöbefästningar), Karlsborg, Vaxholm (med Oskar
Fredriks borg) samt Göteborg. Kommendantskapen
utgöras i allmänhet af en kommendant med en
place-major som adjutant. I Stockholm och Karlskrona
finnes en öfverkommendant och på den förra orten
derjämte i stället för place-major en kommendant med
adjutanter. I Karlskrona finnes en särskild kommendant
för sjöbefästningarna. Å Karlsborg är kommendantskapet
jämväl utveckladt till en fästningsintendentur
och tilldeladt fullständig intendenturpersonal. –
I inskränktare mening betecknar kommendantsstaten
ett anslag i riksstatens fjerde hufvudtitel, från
hvilket utgå aflönings- och expensmedel till de
under landtförsvaret hörande kommendantskapen
med undantag af Stockholms, för hvilket finnes
uppfördt ett särskildt riksstatsanslag under namn
af Öfverkommendantsexpeditionen i Stockholm.
A. Th. S.
Kommendera (Fr. commander, af Lat. con, med, och
mandare, gifva i uppdrag, befalla), föra befäl öfver,
anföra; gifva ett visst tjensteuppdrag; uttala
kommandoord; tala i befallande ton. – Kommendering,
krigsv., kallas vanligen ett på särskild befallning
grundadt tjensteuppdrag, hvilket kan träffa en enskild
krigsman eller en hel truppafdelning, hvilken
sistnämnda i sådant fall äfvenledes ofta kallas
kommendering. – Kommenderingstillägg kallas vid
Sveriges värfvade trupper det aflöningstillägg, som
tillkommer underbefäl eller manskap för tjenstgöring i
högre grad än den de innehafva. – Kommendersergeant
är benämningen på högsta fasta underofficersgraden
inom norska armén och motsvarar sålunda fanjunkare
eller styckjunkare i Sverige. Dessa sistnämnda grader
gifvas i Norge endast såsom utmärkelse. C. O. N.
Kommenderi (Fr. commanderie), ett gods, ett län, som
tillhör en (andlig) riddareorden och lemnas åt en
ordensriddare att innehafvas. I Sverige finnes ett
par gods, Koberg och Gåsevadholm, hvilka enligt
testamente af N. Sahlgren d. 2 Maj 1774 skola,
under vissa förutsättningar, af konungen disponeras
för att öfverlemnas som kommenderier: Gåsevadholm åt
en kommendör, Koberg åt en riddare af Vasa-orden. Jfr
Komtur.
Kommendör (Fr. commandeur, af commander; se
Kommendera). 1. Krigsv. a) Titel å sjöofficer, som
innehar grad mellan konteramiral och kommendörkapten
af 1:sta klassen. Graden motsvarar öfverstes
vid armén. Kommendör tjenstgör ombord såsom
eskaderchef och i land såsom stationsbefälhafvare
eller varfschef, chef för k. marinförvaltningen
m. m. Redan i äldre tider fanns kommendörstiteln inom
flottan, men ändrades 1771 till öfverstetitel. Vid
1824 års reglering förvandlades öfverstegraden
till en ny grad med benämning "kommendörkapten
af 1:sta klassen", men 1845 upptogs åter
kommendörsgraden. Befordran till denna grad,
såväl som till kommendörkaptensgraden, sker icke
i tur. Flottans stat upptager 6 kommendörer. – b) I
tyska armén nyttjas ordet kommendör i sammansättningen
regiments-kommandeur, som motsvarar regementschef i
Sverige, samt i ryska armén för alla truppbefälhafvare
fr. o. m. "kompani-kommandör" uppåt. – 2. Inom
ordensväsendet är kommendör titeln på innehafvare af
andra graden af en riddareorden. De öfriga graderna
äro riddaregraden och storkorsgraden. (Vissa ordnar
äro emellertid icke indelade på detta sätt, utan i
första, andra tredje o. s. v. klassen.) Kommendörer
bära ordenstecknet om halsen. Kommendörsgraden af
de svenska Svärds-, Nordstjerne- och Vasa-ordnarna
samt af den norska S:t Olafsorden är delad i tvänne
klasser, den danska Dannebrogsorden i tvänne
grader. Kommendörer af första klassen bära kraschan,
kommendörer af andra klassen icke. Endast utländingar
pläga utnämnas till kommendörer af andra klassen.
1. L. H. C. O. N.
Kommendörkapten (jfr Kommendör), titel å
sjöofficer, som innehar grad mellan kommendör och
kapten. Kommendörkaptensgraden vid svenska flottan
är delad i 2 klasser, af hvilka den första motsvarar
öfverstelöjtnant och den andra major vid armén. Från
1771 kallades nämnda grad öfverstelöjtnant äfven
vid flottan, men från 1824 kommendörkapten af 2:dra
klassen. År 1845 försvann klassindelningen, och
titeln blef endast kommendörkapten till 1866, då
graden åter delades i två klasser. Kommendörkapten
tjenstgör ombord såsom chef å större fartyg samt
såsom afdelningschef för afdelning inom flotta
eller eskader. I land tjenstgör han som chef
för marinförvaltningens militärafdelning,
varfsdepartement, skeppsgossekåren och
sjökarteverket eller såsom stabschef, inspektör vid
båtsmanshållet, kommendant m. m. Vid flottan finnas
10 kommendörkaptener af 1:sta och 10 af 2:dra klassen.
L. H.
Kommendörsbalsam. Se Balsam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
