Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knipphammare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Efter en studieresa uti Italien och Frankrike blef han
af konung Fredrik II utnämnd till öfveruppsyningsman
öfver hans byggnader. I Berlin och Potsdam utförde
K. flere byggnadsverk, ståtliga i utkast, enkla och
duktiga, om ock något torra i behandlingen, såsom
Operan i Berlin, nedbrunnen, men ombyggd efter de
gamla planerna, slottet Sanssouci i Potsdam och det
storartade Stadtschloss med dess vackra kolonnader,
i samma stad.
Knoblauch, Eduard, tysk arkitekt, f. 1801, en af
Schinkels mest framstående lärjungar, utmärkte sig
i synnerhet inom privatarkitekturen, icke den, som
består i uppförande af stora kaserner med våningar
att hyra, utan den, som framträder i boningshus för
den enskilda familjen och ej sällan tager sig form
af en villa. Sådana uppförde K. flere, från de enkla
borgerliga bostäderna till de praktfulla palatsen,
bland hvilka må nämnas Ryska legationens palats i
Berlin, storartadt utfördt i renaissancestil. Bland
monumentala byggnader af honom må nämnas en präktig
synagoga i Berlin. K. dog i Berlin 1865.
Knoblauch, Karl Hermann, tysk fysiker, f. 1820,
blef 1849 professor i Marburg och 1854 i Halle. Han
har riktat sina undersökningar nästan uteslutande
på värmets strålning och dermed i samband stående
företeelser. Jämte Melloni är det hufvudsakligen K.,
som uppställt den teorien, att värmestrålar och
ljusstrålar äro sinsemellan likartade. K:s många
arbeten äro mestadels offentliggjorda i Poggendorffs
"Annalen der physik und chemie".
Knoll, Konrad, tysk bildhuggare, f. 1829, studerade
1845–47 i Karlsruhe, sedan i Stuttgart och sist,
1848–52, under Halbig i München. Sedan han en tid
arbetat på restaurerandet af Wartburg och gjort
studieresor i Tyskland, utförde han 1855 sitt
första större arbete, en sköld med reliefer ur
Tannhäuser-sagan. År 1860 modellerade han en Germania
och för konungen af Bajern en staty af Sapfo och en
af Wolfram v. Eschenbach (1861) samt utförde 1862–65
sitt förnämsta verk, Fischbrunnen på Marktplatz i
München. För öfrigt har han modellerat flere byster
och stoder, t. ex. en kolossal byst af historikern
Häusser i Heidelberg, ett prisbelönt, men ej utfördt
Uhlands-monument för Tübingen, kolossalbyster af
Beethoven, af tyske kejsaren m. fl. K. är professor
vid tekniska högskolan i München.
Knop (Holl. knoop, knopp, knut), sjöv. 1. Namn
på olika slags sjömansknutar, hvilka för olika
ändamål begagnas ombord eller vid sjömansarbeten
i allmänhet. Af sådana knopar må nämnas garnknop
(fig. 1), fallrepsknop (fig. 2), käringknop (fig. 3),
hvilken dock icke begagnas i sjömansarbeten, emedan
den lätt kan gå upp af sig sjelf, taljerepsknop
(fig. 4) och sjåareknop (fig. 5), hvilka nyttjas på
sladden af ett tåg för att stoppa det vid ett hål,
så att sladden ej kryper ut, vantknop (fig. 6),
som nyttjas vid reparation af sprungna vant, valknop
l. pertkunta (fig. 7), som begagnas på lejdare
och perter, öfverhandsknop (fig. 8), som slås på
en tågända
för att hindra den att rappa ur sig, råbandsknop
(fig. 9), som i allmänhet begagnas vid
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
