- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
759-760

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kirmansjahan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han en af dess förste medlemmar. Hans samlade
verk utgåfvos 1833–38 i 8 bd och 1847 i 6 bd. En
minnesvård öfver honom restes 1852 i nationalmuseet i
Budapest. Efter att hafva varit föremål för högljudt,
kanske öfverdrifvet lofprisande, synes nu K:s
skaldskap löpa fara att underskattas vid jämförelsen
med de mera omedelbart folklige diktare, som Ungern
sedan fostrat. – 2. Karoly K., ungersk dramaturg,
den föregåendes broder, f. 1788, var en ännu mer
betydande skald än denne. I likhet med brodern tog
han anställning vid armén och kämpade med i alla
österrikiska fälttåg 1805–09. Efter sin hemkomst
råkade han i brytning med fadern på grund af ett
kärleksförhållande och bosatte sig i Wien, der han
lifnärde sig med att måla smärre taflor. Försonad
med sin fader 1817, återvände han till Pest och
utgaf der en följd af dikter, noveller, dramer och
lustspel, hvilka senare gjorde honom till allmänhetens
gunstling. Han redigerade den poetiska almanacken
"Aurora" från 1822 till 1830 (9 årgångar). Död d. 21
Nov. 1830. – K. har grundlagt det ungerska dramats
nutida utveckling. Hans lustspel hemta samtliga
innehåll och ton från det inhemska folklifvet; de
utmärka sig för spelbarhet, en frisk humor, mycken
qvickhet och roande förvecklingar. Särskildt har
komedien Mátyás deák (Studenten Mattias) bibehållit
sin dragningskraft. K:s sorgespel äro byggda kring
episoder ur Ungerns äldre, krigiska historia. I Gaals
"Theater der magyaren" (1820) finnas flere af K:s
bästa dramatiska arbeten öfversatta. Hans samlade verk
utgåfvos 1831–32 i 10 bd. – I Füred vid Balaton-sjön
restes 1836 ett monument öfver honom. Efter K. har en
ungersk skönliterär förening sitt namn. Se nästa art.

Kisfaludy-sällskapet (Ung. Kisfaludy-Társaság)
är en skönliterär förening i Budapest, stiftad 1836
till åminnelse af skalden Károly Kisfaludy (se
d. o.). Då nämligen en insamling gjorts för resandet
af ett monument öfver denne, fick man efter vårdens
fullbordande 5,000 floriner i öfverskott. Dessa
anslogos till pris för estetiska afhandlingar och
vitterhetsarbeten. Penningebeloppet fick snart en
betydande tillväxt genom gåfvor och försäljningssumman
för K:s samlade verk. Kretsen af medlemmar utvidgades,
Ungerns bäste skriftställare voro bland deras antal,
och de årligen utdelade prisen bidrogo att framkalla
arbeten af värde. Kisfaludy-sällskapet utgifver
dessutom årsböcker och "Szépiródalmi szemle",
en journal för vitter granskning. Det har äfven
föranstaltat om upplagor af märkliga ungerska
literaturalster samt öfversättningar af antika och
moderna mästerverk.

Kisil Irmak (hårdt k; Kysyl Irmak, "röda floden"),
forntidens Halys, Mindre Asiens största flod,
upprinner på Kösse Dagh i östra delen af vilajetet
Sivas, flyter först mot s. v., derefter mot n. v. och
n. samt följer slutligen nordöstlig hufvudriktning,
så att hela dess lopp beskrifver en stor båge, och
mynnar ut i Svarta hafvet 80 km. ö. om Sinope. Trots
sin betydande längd, som beräknas till minst 900 km.,
är den icke segelbar. – I forntiden spelade

Halys en vigtig rol såsom gräns mellan stater och
folk. Bättre än Eufrat skilde den länge vesterlandet
från österlandet och utgjorde det helleniska folkets
och den helleniska konstens yttersta gräns i öster,
vid hvilken de armeniska språken och den assyriska
konsten vidtogo.

Kisiltser [hårdt k], sibiriskt folk. Se Kojbaler.

Kisjinev [hårdt k], hufvudstad i ryska
guvernem. Besarabien, vid Byk, en biflod
till Dnjestr, och jernvägen mellan Jassy och
Odessa. Omkr. 130,000 innev., tillhörande en mängd
olika nationaliteter. Staden består af tvänne delar:
gamla l. nedre staden och nya l. öfre staden,
jämte flere förstäder. Den är säte för biskopen af
K. och Choczim samt har ett prestseminarium, flere
gymnasier och andra skolor. I industrielt hänseende
äro tobaksfabrikationen och qvarnindustrien mest
betydande. I förstäderna drifves en storartad
trädgårdsodling. Handeln är mycket liflig och
tilltager årligen, så att K. nu är medelpunkten för
hela Besarabiens handel med spanmål, vin, tobak,
talg, ull och hudar, som exporteras till Österrike
och Odessa.

Kisko [hårdt k], socken af Halikko härad och domsaga,
Åbo och Björneborgs län, Finland. Areal 317 qvkm.;
befolkningen finsk, 2,579 pers. (1882). K. utgör
med kapellet Suomusjärvi (areal 174 qvkm., 1,6200
innev.) ett konsistorielt pastorat af 2:dra
kl., Åbo ärkestift, Raseborgs vestra prosteri.
O. I.

Kis-Küküllö (kisj-; "Lilla Kokel"), komitat
i Siebenbürgen, på ömse sidor om floden
Kis-Küküllö. Areal 1,646 qvkm. 92,214
innev. (1880). Hufvudstad: Erszébetváros
(Elisabethstadt, se d. o.).

Kislar aga, Kyslar agasi [hårdt k]. Se Aga.

Kislev [hårdt k], Hebr., hos judarna den 9:de
månaden i feståret, den 3:dje i det borgerliga
året. Den har 30 dagar och motsvarar tiden
från midten af Nov. till midten af Dec.
L. L.

Kisljar [hårdt k], stad och fästning i ryska
Terek-området, vid Terek samt vägen mellan Astrachan
och Derbent. Omkr. 9,500 innev. Fästningen anlades
1730 till skydd mot Kaukasus-folken, men underhålles
ej mer. Vinodling.

Kismet (hårdt k; turkiskt uttal af Arab. kisme)
betyder egentl. delning, sedan del, lott och särskildt
hvarje menniskas af Gud noga bestämda lifslott.
H. A.

Kison l. Kisjon [hårdt k], det bibliska namnet på
den bäck, som nu kallas Nahr Mukatta och som faller
ut i Akka-viken n. om berget Karmel i Palestina. Den
har flere källor på Samariens berg och Gilboa berg,
flyter genom slätten Esdrelon, men utsinar om sommaren
och blifver ständigt rinnande först genom en källa,
som ligger ungefär en timmes väg från hafsstranden
vid foten af Karmel.

Kiss [hårdt k], August Karl Eduard, tysk bildhuggare,
f. 1802, kom 1822 till Berlin, der han studerade
under Rauch. Han visade sig i synnerhet skicklig att
med stor natursanning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free