Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kingston, stad i provinsen Ontario, Canada - Kingston, hufvudstad på Jamaica i Vestindien - Kingston, namn på åtskilliga platser i Nord-Amerikas förenta stater - Kingston, William Henry Giles - Kingstown, irländsk sjöstad - Kingstown, hufvudstad på den britiska ön S:t Vincent bland Små Antillerna - King-te-tjin, stad i kinesiska prov. Kiang-si - King William's land, ö i arktiska Amerika - Kinin (chinin, quinin), kem., med., en i kinabark förekommande alkaloid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ligger Navy-bay, en af starka fästen skyddad örlogshamn
med arsenal och värf, der stora krigsskepp byggas
för engelska marinen. – 4. Hufvudstad på Jamaica
i Vestindien och tillika öns vigtigaste hamn- och
handelsstad samt säte för en anglikansk biskop, är
belägen på södra kusten vid Port Royal-viken. Till
sitt byggnadssätt är den tämligen oansenlig. Hamnen
har besvärligt inlopp, men rymmer ända till 1,000
fartyg och skyddas af starka fästen. I s. begränsas
den af halfön Pallisadoes, som på sin yttersta
spets bär ruinerna af Port Royal. Handeln, fordom
blomstrande, har i senare tid aftagit. Utförseln
omfattar socker, rom, kaffe, kryddor och ädla
träslag. Med öns forna hufvudstad, Spanishtown,
har K. sedan 1845 jernvägsförbindelse. Klimatet är
osundt, och gula febern rasar icke sällan. År 1881
räknade K. 38,566 innev., hvaraf flertalet negrer. –
5. Namn på åtskilliga platser i Nord-Amerikas förenta
stater, af hvilka den förnämsta, staden K., från
början ett holländskt nybygge vid Hudsonfloden i
staten New York, har ansenlig handel och flodfart.
18,342 innev. (1880). I K. antogs statens första
konstitution. S. A. L.
Kingston [ki’ngstön], William Henry Giles,
engelsk författare af äfventyrsböcker för ungdom,
f. 1814, d. 1880, anställdes först i sin faders
affär i Oporto och vardt sedan köpman i London. Han
debuterade 1844 såsom berättare. Det var dock först
1851 som han utsände sin första skildring för det
uppväxande manliga slägtet, Peter the whaler. Denna
mottogs så gynsamt, att K. utbytte köpmannayrket
mot skriftställeri. Han skref inemot 130 dylika
böcker, hvilka till större delen äro romantiserade
berättelser ur sjölifvet, på en gång spännande,
sunda och lärorika. (Bland dem finnas i svensk
öfversättning "Äfventyr och skildringar från Indien",
1877. samt "Äfventyr i Afrika af en afrikansk köpman",
1883.) K. var derjämte en praktiskt verksam man och
ifrig filantrop.
Kingstown [ki’ngstaun]. 1. Irländsk sjöstad, bildar
ytterhamnen till Dublin och är en mycket besökt
badort. 18,230 innev. (1881). – 2. Hufvudstad på
den britiska ön S:t Vincent bland Små Antillerna,
med god redd och omkr. 7,000 innev.
King-te-tjin [hårdt k], stad i kinesiska
prov. Kiang-si, vid Tjang, en flod, som har aflopp
till den stora sjön Pojang. K. är sedan 6:te
årh. e. Kr. hufvudorten för porslinstillverkningen
i Kina. Fabrikerna stå under uppsigt af en särskild
kinesisk ämbetsman, som äfven öfvervakar den
regelbundna afsändningen till Peking af det för
kejsarens behof afsedda porslinet. Tillverkningen
hemlighålles så mycket som möjligt, och främlingar
få ej bosätta sig i staden. Befolkningens antal säges
uppgå till omkr. 1 mill.
King William’s land, ö i arktiska Amerika, v. om
Boothia Felix och midt för Stora Fiskflodens
utlopp. Areal omkr. 15,150 qvkm. Der omkom den
franklinska expeditionen 1848.
Kinin (chinin, quinin), kem., med., en i kinabark
förekommande alkaloid, som utgör
drogens verksamma beståndsdel, framställd 1820 af
Pelletier och Caventou, sammansatt enligt formeln
C20 H24 N2 O2. Kinin, som i de bättre sorterna
kinabark förekommer från 2 à 3 till 11 proc., bildar
ett kristalliniskt, hvitt pulver eller små färglösa
kristaller, som äro mycket svårlösliga i vatten,
smaka intensivt bittert och reagera alkaliskt. Med
syror ger kinin salter, bland hvilka flere användas i
medicin, förnämligast det svafvelsyrade, som bildar
långa, silkesglänsande kristallnålar, hvilkas
lösning utmärkes af ett vackert blått färgspel
(fluorescens). Om kininets närmare sammansättning
sväfvar man ännu i okunnighet. Så mycket torde dock
kunna anses som visst, att kininet deriverar från
kinolin.
Kininet är den kraftigast verkande
af kina-alkaloiderna. Många forskare hafva
omständligt undersökt dess verkan på den friska
och sjuka organismen. Det hufvudsakliga resultatet
af dessa undersökningar är följande. Kininet, i
synnerhet dess klor-förening (Chloretum chinicum),
förmår, användt i relativt ringa mängd, hindra den
sönderdelning af proteinämnen, som åstadkommes genom
förruttnelse, och hämmar jäsningsprocesser. Detta sker
genom dödande af de mikroskopiska organismer, hvilka
föranleda förruttnelsen eller jäsningen. Kininet dödar
i allmänhet lägre parasitiska organismer lättare och
säkrare än andra gifter, som å högre djur deremot
hafva långt häftigare och mera förstörande verkningar
än kininet. Förgiftning af varmblodiga djur med
förruttnelseämnen neutraliseras eller upphäfves
genom samtidigt införande i dessa djurs blod af en
lämplig mängd kinin. Om kininet i form af icke sura
salter blandas till förruttnelseämnen, minskar det
deras feberväckande förmåga. Friska växtsafter,
hvilka vid tillsättande af guajaktinktur visa
ozonreaktion, förlora denna reaktion genom inverkan
af en svag lösning af ett neutralt kinasalt, hvilket
åstadkommer en sådan förändring af protoplasman
i växtsaften, att någon långsam syrsättning
af protoplasman icke eger rum och således icke
häller någon ozonreaktion. – Kininet verkar på
tungans papiller och å spottkörtlarna såsom ett
intensivt bitterämne. 1 del vinsyradt kinin, löst
i 10,000 delar vatten, har ännu tydlig bitter smak,
3 1/2 gång intensivare än af cinchonin och 5 gånger
starkare än af salicin. Stora doser af kinin eller
af något svårlösligt kininpreparat vålla lätt
rubbning af digestionen (dyspepsi). Lättlösliga
kininpreparat absorberas lätt och hastigt samt
kunna under vanliga förhållanden efter en half timme
påvisas i urinen. Stora doser (1–1,5 gr.) på en gång
eller smärre och tätt upprepade reta emellanåt,
i synnerhet hos äldre personer, njurar och blåsa,
enär kininet i mängd bortgår på den vägen. Det
förorsakar derjämte vanligen susning för öronen och
klingande ljud, svindel, sömnighet och mattighet,
stundom äfven rubbningar i synförmågan. Giftiga doser
(4–10 gr.) framkalla kina-rus, liknande en narkotisk
förgiftning, och döda under allmän förlamning. Hos
varmblodiga djur sänker kininet kroppens temperatur
och verkar förlamande på hjertmuskulaturen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
