Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Keyser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inviger sina vapen, och i den nämnda "Giaurn",
fantiserad efter Byron. Mest är han sig sjelf,
när han får använda ett par figurer för att
utveckla sin färgvirtuositet, såsom i En dam i
hvit atlasklädning, läsande för en herre i svart
sammet. K. är direktör för akademien i Antwerpen
sedan 1855. C. R. N.
Keyser [tjejser], Karl Johan Jakob, kemist, född i
Slaka socken i Östergötlands län d. 5 Juli 1821,
blef student i Upsala 1841, filos. magister 1848
och docent i kemi 1851 samt utnämndes s. å. till
lärare i kemi, fysik och geognosi vid Ultuna
landtbruksinstitut. 1857 blef han lärare och 1877
lektor i kemi och kemisk teknologi vid Tekniska
elementarskolan i Norrköping. Bland K:s skrifter
märkas: Om gödningsmedlens beståndsdelar och
verkningssätt (1860), Blad ur naturens bok (1863),
Kurs i laborationsöfningar (1864), Organisk kemi
(1866–67; 2:dra uppl. 1876), Kemien (1869–76; i "Bibliotek
i populär naturkunnighet"), Förstudier till den
kemiska analysen (1879) och En samling qvantitativa,
praktiska prof å mera allmänt förekommande ämnen
(1881).
Key West [ki oest], den vestligaste af de små
öar, som under namn af Florida keys i en båge
omgifva sydspetsen af Florida. Segelleden invid
K. föredrages vanligen af fartyg, som äro destinerade
till New Orleans, framför den vestligare kring
Tortugasöarna. Staden K. räknar 9,890 innev. (1880),
hvilka drifva en liflig handel med tobak, hafssalt,
svamp och sköldpaddor. En räddningsstation är der
upprättad, hvarifrån kryssare ständigt hålla sjön
för att lotsa seglare förbi de farliga sandbankarna.
S. A. L.
Khaibar-passet. Se Kaiber-passet.
Khair-eddin. Se Djereddin.
Khaki Se Chaki.
Khalif. Se Kalif.
Khamil. Se Hami.
Khan. Se Kan.
Khandesh. Se Kandesj.
Khanpur (Eng. Cawnpore). 1. Distrikt i kejsaredömet
Indien, Nordvestprovinserna, mellan Ganges i n. och
Djamna i s. samt genomskuret af Gangeskanalen
och Allahabad–Lahore-jernvägen. Areal 6,051
qvkm. 1,156,055 innev. (1872), deraf 92,2
proc. hinduer. – 2. Hufvudstad i nämnda distrikt,
vid högra sidan af Ganges. 122,770 innev. (1872),
deraf 90,000 hinduer och 32,000 muhammedaner. Stor
militärstation. I seapoys-upproret vann K. en sorglig
ryktbarhet genom stadens belägring af Nana Sahib
(6–27 Juni 1857) och genom det grymma blodbad denne
föröfvade mot de kapitulerande och tillfångatagna
engelsmännen.
Kharia. Se Kolh.
Khartum. Se Kartum.
Khasi (khassia, khassee) l. khasi-djintia, ett i
mellersta Assam mellan Brahmaputra-dalen i n. och
regeringsdistriktet Silhet i s. bosatt indiskt folk,
som sjelf kallar sig kyi och i språkligt-etnografiskt
hänseende står lika isoleradt såväl från de
ursprungligen ariska assamiterna som från de
talrika inom Assam bosatta, men till den stora
tibetisk-barmanska
folkgruppen hörande stammarna. Inom sitt bergiga
land bibehålla khasi ännu, liksom sina grannar af
nyssämnda grupp (garo i v. och naga-stammarna i ö.),
sitt politiska och religiösa oberoende. De uppgå
till ett antal af omkr. 200,000 och bilda flere
små, sinsemellan oafhängiga republiker. Deras
i lingvistiskt hänseende intressanta språk,
hvilket delar sig i sex skilda dialekter, tillhör
visserligen den s. k. enstafviga språkfamiljen, men
står icke i något sammanhang med andra dithörande
språk (siamesiska, kinesiska o. a.). Det eger ingen
literatur och ingen särskild skrift. Nya testamentet
finnes i tre öfversättningar, tryckta i Scrampore och
Kalkutta (2 med latinska och 1 med bengaliska typer).
H. A.
Khat, tekn. Se Kat.
Khata. Se Stepphönsen.
Khatira, sjöv., arabisk båt, bruklig å Röda hafvets
kuster, försedd med en något framåt
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
