Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kattarp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är Antennaria dioica Gaertn. (Gnaphalium
L.). "Kattfötterna" äro hvit-ulligt ludna och
försedda med rotstock, från hvilken vanligen flere
stjelkar och korta grenskott uppstiga, de senare
bärande spadlika, rundtrubbade, med udd försedda
blad. De blomkorgbärande stjelkarnas blad äro
jämnbredt lansettlika, spetsiga, under hvitludna,
ofvan vanligen glatta. Blomkorgarna, flere eller
färre till antalet, skaftade, i spetsen af stjelken,
äro af två slag på olika stånd. Det ena slaget har
endast rörformiga, tvåkönade blommor, hvilkas med
enkelt märke försedda pistiller äro ofruktsamma;
dessa blommor äro således hanblommor. Det andra slaget
saknar ståndare, men har fruktsamma pistiller med
tvåklufvet märke. Kattfoten är således tvåbyggare,
hvaraf artnamnet dioica (af Grek. dis, dubbel, och
oikos, hem). Den vanliga kattfoten är ytterst allmän
på torra backar och betesmarker. I Sveriges och Norges
nordligaste fjälltrakter finnas två andra arter af
samma slägte: A. alpina (L.) R. Br. och A. carpatica
(Wg) R. Br. – Kattfoten har förr under namnet Flores
et herba Gnaphalii l. Pilosellae albae l. Pedis cati
varit använd mot blodhosta, lungsot, rödsot o. s. v.
O. T. S.
Kattfretten l. kattskunken, Bassaris astuta, zool.,
hör till skunkdjurens familj och rofdjurens ordning
bland däggdjuren. Den fullvuxna hannen blir 57
cm. lång, med 38 cm. lång svans. Till kroppsformen
påminner djuret något om en liten räf. Färgen är ofvan
mörkt brungrå, på kinderna och buken hvit; svansen
är hvit, med åtta svarta ringar. Kattfretten finnes
i Mejico i klippremnor och öde byggnader, t. o. m. i
sjelfva hufvudstaden, och i Texas företrädesvis i
ihåliga träd. Han har till hälften indragbara klor,
kan klättra rätt bra, är liflig, lekfull och munter,
men tämligen skygg. Det oaktadt kan han utan synnerlig
svårighet tämjas, t. o. m. få springa fritt omkring
i huset, samt gör då nytta genom att fånga råttor
och möss. I det vilda tillståndet gör han ofta skada
i hönsgårdarna. C. R. S.
Kattgina, sjöv. Se Ankardäfvert.
Kattglimmer, miner., detsamma som glimmer (se
d. o.).
Kattguld och kattsilfver, i folkspråket använda
benämningar för de, ofta i sand förekommande,
guld- eller silfver-glänsande fjällen af mineralet
glimmer (se d. o.), äfvensom för de större
eller mindre partier deraf, som äro inväxta i
åtskilliga bergarter och i synnerhet vid qvarts- och
fältspatsbrott kunna erhållas i ganska stora skifvor.
E. E.
Katthajen. Se Doggfisk-slägtet.
Katthammarsvik, allmän landthamn på Gotlands östra
kust, Östergarns socken. Kalkbränning, utförsel
af trävaror och kalk. Hamnen har ett djup af 3
m. och besöktes 1882 af 52 ankommande och afgående
fartyg om tillsammans 3,010 tons drägtighet.
A. G.
Kattivar (Kathiawar), halfö på vestra kusten
af Hindustan, bildande en samling af 188 större och
mindre stater i Gudjarat, har en areal af omkr. 57,000
qvkm. och omkr. 2,5 mill. innev. Se Gudjarat.
Kattkrejare l. kattrejare. Se Bumbåt.
Kattlo. Se Lodjuret.
Kattmaki. Se Makierna.
Kattmynta, Nepeta cataria L., bot. farmak., en
60–90 cm. hög, gråluden, grenig ört med skaftade,
hjertlika, under gråludna blad. Blommorna, små,
hvitaktiga, tvåläppiga, med tvåväldiga ståndare
(nat. fam. Labiatae Juss., kl. Didynamia L.),
sitta i utdraget axlika samlingar i stjelk- och
grentopparna. Frukten af hvarje blomma består af fyra
elliptiska, glatta och släta smånötter. Kattmyntan
förekommer mindre allmänt i Sverige vid byar och
gårdar samt någon gång planterad för sin ganska
starka aromatiska, myntaliknande lukt, som säges
vara särdeles omtyckt af kattor, hvaraf äfven örten
fått sitt namn. I det öfriga Europa är kattmyntan
tämligen allmän, och Herba nepetae l. catariae är
använd och berömd i andra land såsom ett husmedel
mot bleksot, hufvudvärk, väderspänningar samt bröst-
och tarmkatarrer. – Kattmyntan har någon gång funnits
inblandad i citronmeliss (se Melissa). O. T. S.
Kattnäs (ej Katrinenäs), socken i Södermanlands
län, Daga härad. Arealen 2,559 har. 348
innev. (1883). Annex till Frustuna, Strengnäs stift,
Daga kontrakt.
Kattorm. Se Natt-trädormar.
Kattost, Malva L., bot. farmak., ett örtslägte,
som bildar typen för nat. fam. Malvaceae Juss. och
hör till kl. Monadelphia L. Det omfattar i den
svenska floran 5 större eller mindre, upprätta
eller nedliggande arter, hvilka hafva handflikiga
blad samt röda eller hvita blommor, omgifna af ett
femklufvet blomfoder, med hvilket det trebladiga
ytterfodret är vid basen sammanvuxet. Frukten
består af många enfröiga karpeller, ordnade kring
ett kort pelarelikt fäste, så att de tillsammans
likna en liten rund kaka, med sina afrundade kanter
erinrande om formen af en vanlig ost (deraf det
svenska namnet). Det är egentligen de båda mera
lågväxta arterna M. vulgaris Fr. och M. borealis
Wallm., som bära namnet kattost. Den mycket högväxta
M. Alcea L. är den bekanta stockrosen, hvilken odlas
i många varieteter för sina praktfullt färgade och
fördubblade blommor. Kattostbladen, Folia malvae,
äro ännu i många land officinella och användas för
sin halt af växtslem i form af dekokter eller te mot
bröstkatarrer. O. T. S.
Kattowitz, kretsstad i preussiska regeringsområdet
Oppeln (Schlesien), i ett lifligt bergverks- och
industridistrikt nära polska gränsen. Staden har flere
stora jernverk, jerngjuterier och maskinfabriker
samt zink- och kolgrufvor i trakten. Liksom
alla kringliggande orter i det öfverschlesiska
bergverksdistriktet har K. växt mycket hastigt. Det
var ännu 1815 en obetydlig by, blef stad 1867 och
hade 1880 12,623 innev.
Kattrejare l. kattkrejare. Se Bumbåt.
Kattrygg, skeppsb. Då ett fartyg förändrar form
på det sätt, att dess ändar sätta sig, och då
således kölen får bukt uppåt, i st. f. att den
under byggnaden var fullkomligt rät, säger man,
att fartyget är "ryggbrutet" eller "har kattrygg".
J. G. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
