Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kastelholm - Kastell - Kastellan - Kastelle-klostret - Kastellgården - Kastellholmen - Kastenhof - Kastigera - Kastilien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en obetydlig plan öfrig i midten och tillhörde
en enda byggnad. Slottets höjd torde varit 18–20
m. K. omnämnes första gången år 1388, då den från
tidens partistrider bekante Jakob Abrahamsson Djekn
innehade detsamma. Det hade under unionstiden en icke
ringa politisk betydelse, ty de vexelvis herskande
partierna sökte vanligen eröfra K., innan de gjorde
sig till herrar öfver det öfriga Finland. Under Eriks
af Pommern tid innehades slottet med underlydande län,
Kastelholms län, som omfattade hela den åländska
skärgården, af tysken Benedikt Pogwisch. Efter
dennes död, 1432, öfvergick det till hans enka, fru
Ida Königsmarck, men förvaltades af hennes son Otto
Pogwisch, som dock 1434 nödgades uppgifva det åt Erik
Pukes underbefälhafvare Johan Folkesson. Efter Erik
Pukes död, 1437, erhöll Hans Kröpelin K. jämte Åbo län
i förläning. Bland senare medeltida höfvitsmän må
nämnas Knut Posse, som dog på K. 1500. Under konung
Hans’ tid hörde K. till Sten Stures förläning. Under
Svante Stures krigiska styrelse (1504–12) blef det
gång på gång föremål för angrepp af danskarna, som
i Juli 1507 tände eld på slottet och medtogo dess
förnämsta egodelar. 1510 eröfrade Sören Norby det för
en kortare tid. Under Kristian II:s regering innehades
K. af en käck dansk höfding, Lyder Friman. Först mot
hösten 1523 besattes det af Gustaf Vasas trupper,
troligen under ledning af Ivar Fleming, hvilken
mäktige adelsman innehade länet 1524–37. Ryktbarast
bland hof vitsmännen under den följande tiden var
Salomon Ille, som i början af 1599 bemäktigade sig
slottet för konung Sigismunds räkning och försvarade
det under tvänne efter hvarandra följande belägringar,
men slutligen af amiral Joachim Scheel tvangs att
uppgifva det d. 31 Juli s. å. Derefter förlorade
K. helt och hållet sin militära betydelse, men
blef i stället ett lustslott, der medlemmarna af
den kungliga familjen icke sällan uppehöllo sig
under jagt och andra förströelser. Sedan 1635 då
St. O. Mörner afträdt, tillsattes icke vidare någon
höfvitsman, utan slottet förvaltades af kronofogdarna
på Åland. Det gick alltmera sitt förfall till
mötes. Tvänne eldsvådor, 1745 och 1772, påskyndade
dess förstöring; numera återstå endast ruiner,
hvilka äro belägna i en naturskön nejd och ännu i
dag te sig storartade. K. begagnades någon gång såsom
fängelse. Erik XIV satt fången der Aug.–Nov. 1571. –
Jfr K. A. Bomansson, "Finlands fornborgar" I (1856).
M. G. S.
Kastell (af Lat. castellum, befäst plats, diminutiv
af castrum, borg). 1. Ett mindre fästningsverk,
borg eller slott. – 2. Skeppsb., hög uppbyggnad
för- och akterut å forntidens fartyg. Då fartygen
voro armerade, hade kastellen endast en lättare
bestyckning. 2. J. G. B.
Kastellan (Fr. châtelain, af Lat. castellanus), i
äldre tider den, som förde befälet på ett kastell
(se d. o.), borggrefve (se d. o.), borgfogde,
slottshöfvitsman; numera en person, som har tillsyn
öfver och förevisar ett slott, slottsvaktmästare. –
I Polen behöll ordet kastellan (P. kasztelan) länge
en god klang. Boleslav Chrobry
(992–1025) insatte i hvar och en af de kretsar
(kastellanier), hvari riket indelades, en
kastellan att handhafva lagskipningen, ordna och leda
krigsuppbådet samt förvalta kungsgårdarna m. m. Sedan
16:de årh. bildade kastellanerna jämte vojevoder och
biskopar senaten. Titeln "kastellan af Krakov" var
den förnämsta i riket. – Kastellani, området för en
kastellans myndighet.
Kastelle-klostret. Se Kastellgården.
Kastellgården, kungsgård i Ytterby socken,
Göteborgs och Bohus län, vid Nordre elf, 4
km. nedanför Kungelf, 6 mtl. Taxeringsvärde 200,000
kr. Gården, som förr varit boställe åt öfversten vid
Bohus läns regemente, men nu är indragen till kronan
och utarrenderad, har sitt namn efter det kastell,
som Sigurd Jorsalafare anlade på platsen till skydd
för den derinvid liggande staden Kunghäll. På ruinerna
af detta kastell uppfördes (före 1180) ett kloster,
kalladt Kastelleklostret och sannolikt tillhörande
augustinorden. Klostret synes hafva varit ganska rikt
och hade utom tomter i staden en mängd hemman spridda
öfver Inland, Hisingen och Tjörn (dess jordebok af
år 1485 är meddelad af A. E. Holmberg i "Bohusläns
historia och beskrifning", 2:dra uppl., 1867, III,
sid. 151). Det upphäfdes 1533, och dess egendomar
indrogos till kronan. Klosterbyggnaderna nedrefvos
efter hand för att användas till Bohus’ befästande
och äro nu alldeles jämnade med marken.
Kastellholmen, en klippbrant ö i Stockholm, är belägen
i Saltsjön, mellan egentliga staden och Djurgården,
samt medelst bro förenad med den n. v. derom
liggande Skeppsholmen. Areal 2,73 har. På ön,
som tillhör kronan, finnas kastell (deraf namnet)
med salutbatteri, åtskilliga byggnader afsedda för
k. flottans underbefäl, ett litet värdshus och en
k. skridskoklubben tillhörig (1883 uppförd) prydlig
villa. Det nuv. kastellet uppfördes under tiden efter
1845, då det gamla kastellet sprang i luften. –
K., under medeltiden jämte Skeppsholmen kalladt
Vagnsöarna, bär på äldre kartor namnen Schantzen,
Blockhusholmen, Notholmen.
Kastenhof, fordom benämning på ett vid Gustaf
Adolfs torg i Stockholm beläget, af staden 1645–50
bygdt hus. Det inrymde (till 1849) sessionsrum för
Norrmalms 2 kämnersrätter, arrestrum samt, å nedre
bottnen, källare, värdshus och schweizeri. Huset
erhöll namn efter den förste vinskänken derstädes,
Casten Hof. På det gamla K:s plats ligger nu "Hotel
Rydberg".
Kastigera (Lat. castigare), tukta, aga. – Kastigation,
tukt, aga, botöfning.
Kastilien (Sp. Castilla), spanskt landskap, delas
genom Sierra de Guadarrama och Sierra de Gredos i de
historiskt bekanta provinserna Gamla och Nya K.
1. Gamla K. (Sp. Castilla la vieja) gränsar i n. till
Biscaya-viken, Baskiska provinserna och Navarra,
i ö. till Aragonien, i s. till Nya Kastilien och
i v. till Estremadura, Leon och Asturien. Areal
65,806,8 qvkm. 1,654,495 innev. (1877). Efter den 1833
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
