- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
379-380

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlstadt - Karlstadt, Andreas Rudolf - Karlstadvatten (Karlstads jernvatten) - Karlsteen, Arvid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

reformatorn A. R. Bodensteins (Karlstadts) födelseort. –
2. (Magyar. Károlyváros, Kroat. Karlovac gornji). Stad
i Kroatien-Slavonien, komitatet Agram, vid Saves
biflod Kulpa. 5,824 innev. (1880). K. består af
den inre staden, fästningen och en förstad samt är
säte för en grekisk-orientalisk ärkebiskop. Liflig
handel. Tillverkning af likör (rosoglio).

Karlstadt, Andreas Rudolf (egentl. A. R. Bodenstein),
tysk reformator, föddes i Karlstadt i Unterfranken
före 1483. Efter att hafva studerat i utlandet,
sannolikt uti Italien, begaf han sig 1504 till det
nygrundade universitetet i Wittenberg, hvarest han
1508 erhöll kyrklig tjenst och 1510 promoverades
till teol. doktor. I början en förkämpe för
skolastiken, kastade han sig sedan på studiet
af bibeln och Augustinus samt slöt sig till
Luthers reformatoriska åsigter. Han förfäktade
på Leipzigdisputationen 1519 mot Eck den stränga
augustinismen och drabbades, liksom Luther, 1520 af
påfvens bann. Efter en tids vistelse i Danmark, dit
han i reformatoriskt syfte kallats af Kristian II,
återvände han, under Luthers frånvaro på Wartburg,
till Wittenberg, der han i utgifna skrifter
framställde den nattvardslära, som sedermera
utvecklades af Zwingli, och vid julhögtiden 1521,
med begagnande af tyska språket, i kyrkan utdelade
sakramentet under båda formerna. Med Thomas Münzer,
som i spetsen för de fanatiske "Zwickauprofeterna"
vid denna tid infann sig i Wittenberg, trädde han i
nära förbindelse samt utfor häftigt mot mässan och
kyrkobilderna. Luthers återkomst lugnade sinnena
för tillfället, men 1524 förnyade K. såsom pastor i
Orlamünde sin bildstormande verksamhet och vardt till
följd deraf förvist ur landet. I bondupproret och i
allmänhet Münzers politiska sträfvanden kan han icke
anses hafva tagit del. Genom Luthers bemedling fick
K. 1526 återvända till Sachsen, der han, i saknad af
ämbete och inkomster, en tid lefde i byn Kemberg på
afkastningen af en liten viktualiehandel. Han kunde
dock ej länge hålla sig stilla. Redan 1528 nödgades
han i anledning af nya stridigheter åter lemna
Sachsen. Han begaf sig då först till Ostfriesland,
derefter till Strassburg och slutligen till Schweiz,
hvarest han, efter att förut hafva beklädt ett par
andra presterliga befattningar, 1534 kallades till
predikant och professor i Basel. Allmänt aktad,
afled han der d. 24 Dec. 1541. K. var utan all
fråga en af reformationstidehvarfvets märkligaste
företeelser. Man torde icke kunna frånkänna honom
en framstående begåfning i förening med ett lifligt
religiöst nit. Ostadighet i tycken och en lätt
retad fåfänga invecklade honom tyvärr ofta i onödiga
tvister och orsakade särskildt – åtminstone delvis
– den spänning, som snart inträdde mellan K. och
den honom i alla afseenden öfverlägsne Luther.
P. F.

Karlstadvatten (Karlstads jernvatten), med., eger
bland Sveriges jernvatten den största halten af
jernkarbonat (kolsyrad jernoxidul). Vid en borrning
(1875), i afsigt att erhålla dricksvatten, å egendomen
Herrgården nära

Karlstad påträffades detta starka jernvatten på
ett djup af omkr. 5,35 m. Genom flere borrningar
har sedan utrönts, att dylikt jernvatten finnes
under en stor yta kring en mindre sjö kallad Stora
Sunstakärn, belägen å en af Klarelfven till större
delen kringfluten udde. I närheten befinner sig
Karlstads begrafningsplats. Med anledning deraf har
den farhågan uttalats att den i det hela obetydliga
halt af organiska beståndsdelar, som karlstadvattnet
visar, skulle härröra från kyrkogården. Såväl markens
geologiska beskaffenhet som nivåförhållandena visa
dock, att något tillflöde från begrafningsplatsen till
jernbrunnarnas område icke kan ega rum, utan snarare
måste gå i motsatt riktning, hvarför den nämnda
farhågan efter all anledning är oberättigad. Halten
af organiska ämnen, säkerligen kommande från de
lemningar af multnande växter, hvilka finnas i
marken kring jernbrunnarna, är för öfrigt, enligt
A. Alméns analyser, mindre än i jernvattnen från
Porla, Medevi och Ronneby. – Karlstads jernvatten
hemtas för närvarande egentligen ur två inemot 600
m. från hvarandra belägna brunnar, "Dahlgrens" och
"Kaysers". Derjämte upptäcktes af Dahlgren 1879 en
ny "källa", kallad Nordöstbrunnen, hvars vatten af
Almén anses vara det starkaste jernkarbonatvatten man
hittills träffat. – Karlstad vattnet håller enligt
Alméns analys 1878 följande beståndsdelar på 10,000
delar vatten:
Sulphas calcicus 0,022.
Chloretum calcicum 0,143.
Chloret. kalicum 0,046.
Chloret. natricum 0,449.
Chloret. magnesium 0,067.
Chloret. ammonicum 0,076.
Chloret. ferrosum 0,070.
Carbon. ferrosus 1,027.
Phosphas aluminicus 0,009.
Acidum silicicum 0,217.
Materia organica 0,277.
Summa 2,435.


Nordöstbrunnens halt af kolsyrad jernoxidul var år
1882 1,250 delar på 10,000 d. vatten. – Försäljningen
af karlstadvatten från Dahlgrens brunn (n:o 3)
har under de senare åren vexlat mellan 48,000
och 78,200 flaskor för året. Karlstadvattnet
förtjenar otvifvelaktigt mycken uppmärksamhet
vid behandlingen af de sjukdomstillstånd,
der jernvatten äro lämpliga. Jfr Jernvatten.
O. T. S.

Karlsteen [-sten], Arvid, medaljör, föddes på
Getskogen (Karlskoga socken, Värmland) d. 16 Mars
1647, visade alltifrån ungdomen håg för konsten och
blef, till följd af bekantskap med myntmästaren Isak
Kock, satt i lära hos "isersnidaren" (stampelskäraren)
And. Planting i Avesta. Han kom snart till Stockholm,
fick der arbeta på myntet och erhöll af sin gynnare
understöd till en utländsk resa 1668. K. uppehöll
sig länge i Frankrike och begaf sig sedan öfver till
England, der han i den berömde fransmannen Roettiers
erhöll en framstående lärare. Redan då utförde han så
vackra arbeten för polska och brandenburgska hofven,
att han erhöll anbud om anställning från båda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free