Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kansli. 1. Det svenska rikskansliet - Kansli. 2. Riksdagens kansli - Kanslideputerade kallas de riksdagens ledamöter, som enligt R. O. § 80 skola utses - Kansliexpedition - Kansligebyr (se Gebyr), kamer., den lösen för af K. M:t utfärdade fullmakter, som förr efter fastställd taxa erlades till Kanslikollegium - Kanslikollegium. Se Kansli - Kansliordning, jur., en stadga, som innehåller bestämmelser om det svenska rikskansliets organisation och uppgift - Kanslipresident, sedan 1680, då rikskanslersvärdigheten afskaffades, till 1790 titel på Kanslikollegiets chef och 1801-09 titel på chefen för K. M:ts och rikets kansli - Kansliråd, en förr brukad titel på ledamot i Kanslikollegium - Kanslirätt, jur., den särskilda domstol, som under lång tid egde att afdöma tjenstefel, begångna af de till K. M:ts kansli hörande ämbets- och tjenstemän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
7 Juni 1878, hafva till uppgift att mottaga de
till departementet inkommande handlingar, att till
föredragning bereda de till departementet hörande mål
och ärenden, att föra protokoll vid regeringsärendenas
afgörande samt uppsätta expeditioner på grund
af besluten. – Nedre justitierevisionen och
Justitiekanslersämhetet räknas fortfarande till
K. M:ts kansli, hvaremot Riksarkivet, K. biblioteket,
Statistiska centralbyrån, Generalpoststyrelsen
m. fl. ej längre lyda derunder. – Äfven inom flere
af de större ämbetsverken, t. ex. Kommersekollegium,
Statskontoret, Kammarrätten, Generaltullstyrelsen
m. fl., samt landshöfdingeämbetena (landskansli, se
d. o.), förekomma särskilda kansliafdelningar. –
2. Riksdagens kansli åligger, enligt R. O. § 80,
att uppsätta och expediera de för bägge kamrarna
gemensamma skrifvelser, som icke tillhört ständigt
eller i dess ställe särskildt tillsatt utskotts
behandling, äfvensom riksdagsbeslutet, hvarjämte
detta kansli, enligt Regl. föreskr. för riksdagen
§ 13, har att ombesörja tryckningen af alla de
handlingar, hvilka till kamrarna inkomma och
från dem utgå samt ej i annan ordning blifvit på
allmän bekostnad tryckta, för att till kamrarnas
ledamöter utdelas. Inseendet öfver riksdagens
kansli utöfvas af kanslideputerade (se nästa art.).
1. K. H. B. 2. H. L. R.
Kanslideputerade kallas de riksdagens ledamöter,
som enligt R. O. § 80 skola utses, 2 af hvardera
kammaren, för att hafva öfverinseende öfver
riksdagens kansli. Dessa deputerade tillkommer
äfven att jämte kamrarnas talmän och vice
talmän utse och förordna de tjenstemän, som
riksdagen anser för detta kansli erforderliga.
H. L. R.
Kansliexpedition. Vid Departementalstyrelsens
införande i Sverige, 1840, ersattes den förutvarande
Krigsexpeditionen af 2 expeditioner: Landt- och
Sjöförsvarsdepartementens kansli-expeditioner. Deras
göromål, omfattande utfärdandet af alla försvaret
rörande bref, order och instruktioner, som ej
voro "kommandomål", liksom ock af fullmakter,
konstitutorial och afsked för alla officerare och till
försvarsverket hörande tjenstemän och betjente m. m.,
öfvertogos 1879 af de ämbetsverk, som numera kallas
Landt- och Sjöförsvarsdepartementens afdelningar af
K. M:ts kansli. J. H.
Kansligebyr (se Gebyr), kamer., den lösen för af
K. M:t utfärdade fullmakter, som förr efter fastställd
taxa erlades till Kanslikollegium och nyttjades
till aflöning åt kollegiets ämbets- och tjenstemän.
Kbg.
Kanslikollegium. Se Kansli.
Kansliordning, jur., en stadga, som innehåller
bestämmelser om det svenska rikskansliets organisation
och uppgift samt om arbetets fördelning bland der
anställde ämbets- och tjenstemän, deras skyldigheter
m. m. Den äldsta ordningen för rikskansliet är
uppsatt af A. Oxenstierna i Febr. 1612 (hertig Karl,
sedermera Karl IX, hade redan d. 17 Jan. 1592 utfärdat
en kansliordning för sitt furstliga kansli). Sedan
derefter mindre omfattande kansliordningar gifvits
1614 (troligen), 1618 och 1620, utfärdades
den första mera utförliga kansliordningen i Juni
1626. Utom en kort "ordning" för kansliet 1651
finnas sedermera fullständiga kansliordningar af
1661, 1713, 1719, 1720, 1773, 1801 och 1809. Efter
1840 års omorganisation af kansliet utfärdades
d. 3 och 10 Juli s. å. särskilda instruktioner
för de 7 olika departement, på hvilka kansliet
fördelades. Nu gällande instruktioner för ämbets- och
tjenstemän i K. M:ts kansli äro gifna d. 7 Juni 1878.
K. H. B.
Kanslipresident, sedan 1680, då
rikskanslersvärdigheten afskaffades, till 1790 titel
på Kanslikollegiets chef och 1801–09 titel på chefen
för K. M:ts och rikets kansli. Kanslipresidenten,
hvilken, liksom förut rikskansleren, under
frihetstiden var att betrakta såsom ett slags
premierminister, hade företrädesvis utrikesärendenas
ledning om hand (jfr Kansli). Kanslipresidenter hafva
varit: B. Oxenstierna 1680–1702, N. Gyldenstolpe
1705–09, A. Horn 1710–19, G. Cronhielm 1719,
A. Horn (för 2:dra gången) 1720–38, K. Gyllenborg
1739–46, K. G. Tessin 1747–52, A. J. von Höpken
1752–61, Kl. Ekeblad 1761–65, K. G. Lövenhielm
1765–68, Kl. Ekeblad (för 2:dra gången) 1769–71,
J. von Düben April–22 Aug. 1772, U. Scheffer
1772–83, G. F. Creutz 1783–85 och Fr. Ehrenheim
1801–09. (Kanslipresidentsämbetet förvaltades af
J. G. Oxenstierna gemensamt med E. De Geer 1786–87,
derefter en tid af Oxenstierna ensam, 1788–89 af honom
och K. W. von Düben gemensamt samt sedermera, till
d. 8 Nov. 1790, af den sistnämnde. 1790–92 lemnades
det obesatt och upphäfdes 1792.)
Kansliråd, en förr brukad titel på ledamot i
Kanslikollegium, upptogs vid den ombildning, som
K. M:ts kansli undergick år 1878 (instrukt. af
d. 7 Juni s. å.), och i samband med upprättandet
inom departementen af särskilda byråer för de olika
ärendenas handläggning. Kansliråden, hvilkas antal
inom de olika departementen vexlar, förestå hvar
sin byrå; dem åligger att till föredragning inför
K. M:t bereda inkommande ärenden, utarbeta förslag
och utlåtanden samt med uppmärksamhet följa sådana
frågor, som falla inom byråns verksamhetsområde. De
kansliråd inom Ecklesiastikdepartementet, som
handlägga undervisningsärenden, åligger derjämte att
efter departementschefens förordnande verkställa
inspektionsresor till vederbörande läroverk. I
Sjöförsvarsdepart. finnas inga kansliråd anställde;
ärenden, som i andra departement tillhöra kansliråd,
handläggas der af en bland kanslisekreterarna,
hvilken derför uppbär särskildt arvode.
J. H.
Kanslirätt, jur., den särskilda domstol, som under
lång tid egde att afdöma tjenstefel, begångna
af de till K. M:ts kansli hörande ämbets- och
tjenstemän. Likasom redan 1626 års kansliordning
tillerkände rikskansleren och rikskansliråden
befogenhet att ålägga kansliets tjenstemän vissa
straff, så stadgade de följande kansliordningarna
från och med 1661, att Kanslikollegium skulle hafva
egen jurisdiktion öfver kanslipersonalen rörande
tjenstefel. För detta ändamål organiserades inom
kansliet en särskild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
