Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kanal - Kanalbank - Kanalbåt - Kanalceller - Kanalen l. Engelska kanalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mellan Roxen och Söderköping samt gaf 1544 befallning
om åtgärders vidtagande derför. Karl IX är den
förste svenske regent, som låtit utföra verkliga
kanalbyggnader. Han verkställde till stor del
Eskilstuna-åns kanalisering (jfr Hjelmare kanal)
och vidtog förberedelser till Trollhätte och Saima
kanaler. Hans antydningsvis framkastade, storartade
plan för Sveriges vattenvägar utvecklades sedan af
Gustaf II Adolf och A. Oxenstierna. Under deras
tid byggdes Hjelmare kanal (1629–39), den första
i Sverige. I början af 1700-talet meddelade sig
Polhems och Svedenborgs ifver för kanalbyggande åt
Karl XII, men föga kunde då utföras. Först i slutet
af 1700-talet och början af 1800-talet grep man sig
kraftigt an med att förverkliga flere bland de gamla
projekten (jfr Göta kanal). Den äldsta fullbordade
kanal i Sverige näst Hjelmare är Strömsholms kanal
(1787–95), dernäst Södertelge kanal (fullbordad
1819). Bland framstående svenske kanalbyggare märkas
Kr. Polhem (d. 1751), D. af Thunberg (d. 1788),
B. v. Platen (d. 1829), E. Nordevall (d. 1835)
och N. Ericson (d. 1870). Sveriges kanaler och
kanaliserade farleder hafva en sammanlagd längd
af 1,573 km., deraf omkr. 243 km. äro gräfda eller
sprängda. De vigtigaste äro, i sitt nuvarande skick,
byggda följande år: Göta kanal (Sveriges längsta
kanal) 1810–32, Trollhätte 1837–44, Hjelmare
1819–30, Strömsholms 1842–60, Dalslands 1865–68, Seffle
1866–70, Kinda 1865–71 (se dessa artiklar). Samtliga
dessa kanaler, som blifvit konstruerade och utförda
efter engelskt mönster, utmärka sig i allmänhet
framför utlandets genom byggnadssättets soliditet och
anordningarnas ändamålsenlighet. – Till jämförelse
meddelas här följande uppgifter öfver längden af
några lands kanalsystem 1877: Italien 700 km.,
Belgien 1,590 km., Tyskland 2,400 km., Holland
2,449 km., Frankrike 4,598 km., Storbritanien och
Irland 5,010 km., Ryssland 6,367 km., Nord-Amerikas
Förenta stater 9,835 km. – Berömdast af alla kanaler
är den 1860–69 byggda Sues-kanalen, i hvilken
gifvits form åt den årtusenden gamla tanken att genom
Sues-näsets genomskärning förena Medelhafvet med Röda
hafvet. Denna kanal förkortar vägen från England till
Indien med 36 dygn eller en våglängd af öfver 6,000
km. Bland storartade kanalföretag må påpekas de under
byggnad varande Panama-kanalen, genom Panama-näset,
mellan Atlanten och Stora oceanen, och kanalen genom
näset vid Korint (se Isthmus), som kommer att göra
omvägen kring Morea förbi det farliga Kap Matapan
onödig, samt den projekterade kanalen genom halfön
Malakka, som skulle förkorta sjövägen från Indien till
Kina med öfver 1,100 km. Fråga har äfven väckts att
kanalisera passagen mellan Ceylon och Främre Indiska
halfön, hvilken väg är trång, uppfylld med blindskär
och vid vissa vindar försvårad genom våldsam ström.
Kanalbank. Se Bank, 2 och Kanal.
Kanalbåt, fartyg, som blifvit bygdt för att användas
på någon viss farled (kanal). Huru
olika kanalbåtarna än sins emellan kunna vara till
inredning m. m., öfverensstämma de deri att deras
hufvuddimensioner äro afpassade efter dimensionerna
af de slussar och broöppningar, som finnas å den
gifna kanalen eller farleden. J. G. B.
Kanalceller, bot. Se Archegonium.
Kanalen l. Engelska kanalen (Eng. English channel,
Fr. La Manche, Lat. Mare britannicum), den del af
Atlantiska oceanen, hvilken, begränsad af Englands
syd- och Frankrikes nordkust, förenar detta verldshaf
med Nordsjön. Den har formen af en hafsvik, hvilken
från en 156 km. bred mynning mellan Ouessant och
Kap Landsend afsmalnar mot n. ö., tills den på
sitt smalaste ställe, det s. k. Sundet vid Dover
(Eng. Strait of Dover, Fr. Pas de Calais), har en
bredd af endast 33 km. Kanalens längd utgör omkr. 550
km. På franska sidan gör den tre anmärkningsvärda
inbuktningar: Somme-bukten, mellan uddarna Gris Nez
och Gap d’Antifer, Seine-bukten, mellan Gap d’Antifer
och Pointe de Barfleur, samt den stora normandiska
bukten, mellan Cap de la Hague och klipporna les
Héaux. I den sistnämnda viken ligga de normandiska
öarna l. Kanal-öarna. På den engelska sidan bildar
K. mindre, men vigtigare inskärningar, bl. a. Mount’s
bay, v. om Lizard Head, Lyme bay. mellan Start
Point och Bill of Portland, Poole bay och den af ön
Wight skyddade Spithead-redden. Hela den franska
kusten längs K. har ingen enda naturlig hamn af
betydenhet (Cherbourgs och Havres hamnar äro verk
af konsten). Detta har sin grund i de egendomliga
hafsströmmarna i K., hvilka, hufvudsakligen
riktade mot ö., träffa den franska kusten direkt och
betäcka densamma med sand och slamm. Deremot har den
engelska kusten öfverallt skarpt inskärande vikar
och rymliga flodmynningar samt en mängd goda hamnar,
hvilka genom landtungor och uddar äro skyddade mot
strömmar och nordveststormar. De bästa af dessa
hamnar äro Plymouths och Portsmouths. Storartade
konsthamnar finnas vid Weymouth och Dover. I Pas de
Calais utgör största djupet 57 m., vid K:s vestra
mynning 120 m. och på det djupaste stället, n. om
ön Alderney, 174 m. Floden uppträder i K. samtidigt
både från Atlanten och Nordsjön och uppnår derför,
i synnerhet vid springtid, en ofantlig höjd. Vid
vestlig storm är färden ur K. högst svår. En mängd
fyrar och fyrfartyg underlättar den ytterst lifliga
sjöfarten; det ryktbaraste fyrtornet är Eddystone,
utanför Plymouth. – Redan länge har en plan förelegat
att sammanbinda Englands och Frankrikes kust med
en underhafstunnel, och de sedan 1866 vid Calais
och Dover anställda borrningarna hafva visat,
att en sådan plan ej möter några oöfvervinneliga
hinder. En kritbildning af ända till 150 m. mäktighet
bildar bottnen i sundet, och genom detta kritlager
skulle tunneln dragas. Tunneln skulle få en
längd af 35 1/4 km. och ligga minst 60 m. under
hafsbottnen. Engelsmännens farhågor att tunneln skall
möjliggöra en kontinental landhärs invasion hafva bl. a.
hittils fördröjt planens verkställande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
