Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala / 131-132 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kammare - Kammarexpeditionen - Kammarfru - Kammarfröken - Kammarförvandt - Kammargevär - Kammargods - Kammarherre - Kammarjunkare - Kammarkollegium

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kammare (T. kammer, af Lat. camera, egentl. hvalf,
hvälfdt rum). 1. Mindre boningsrum; afskildt
förvaringsrum för kläder, varuförråd m. m. (kläd-,
handkammare); rum för vårdandet af dyrbarheter och
konstföremål (skatt-, konst-, antiqvitetskammare). –
2. Benämning på åtskilliga förvaltande
verk och på dessas lokaler (drätselkammare,
förmyndarekammare o. s. v.). – 3. Vanlig benämning
på folkrepresentationens olika afdelningar. I några
land är ordet kammare t. o. m. officiel benämning
på den ena af dessa afdelningar (Frankrike, Belgien,
Italien) eller på bägge (Baden, Bajern, Nederländerna,
Sachsen, Sverige. I sistnämnda land: Riksdagens Första
och Andra kammare.) – 4. Det för krutet afsedda rummet
i ett skjutvapen. Se Eldhandvapen, sp. 348, och Kanon.

Kammarexpeditionen. 1. En af de sex genom Karl XII:s
kansliordning af 1713 stadgade afdelningarna af
Kansliet. Dess verksamhet kan sägas närmast hafva
motsvarat Finansdepartementets nuvarande. Redan
1719 försvann benämningen Kammarexpedition,
och handläggningen af dithörande ärenden
öfverflyttades till statssekreteraren för inrikes
civila ärenden. 1773 års kansliordning medförde å
nyo en tudelning af drätselärendena och i samband
dermed återupprättandet af en Kammarexpedition, genom
hvilken Kammarkollegiets ärenden föredrogos. Efter
Gustaf III:s död öfverflyttades åter dessa frågor
till Inrikes civil-expeditionen; men genom
1809 års kansliordning upprättades å nyo en
Kammarexpedition, till hvars föredragning hörde
"kammarverket i allmänhet jämte landskulturen
och bergshandteringen". Departementalstyrelsens
införande (1840) medförde bland andra administrativa
förändringar äfven Kammarexpeditionens
indragning. – 2. Då Finland efter sin förening
med Ryssland (1809) erhöll en egen styrelse i den
s. k. Regeringskonseljen, hvars namn numera är
Kejserliga senaten för Finland, inrättades såsom en
underafdelning af Konseljens departement för allmänna
hushållningen en Kammar- och räkenskapsexpedition,
åt hvilken ombetroddes kontrollen öfver
skatteuppbörden och beredningen af alla dermed
gemenskap egande frågor, som till styrelsens
behandling förekomma. Dertill hafva sedermera
tillkommit mål och ärenden rörande förvaltningen,
vården och användandet af kronans jordegendom
(utom militieboställen och kronoskogarna), äfvensom
landtmateriet, skiftesverket jämte justering af mått,
mål och vigt. Den närmare beskaffenheten af de å
Kammarexpeditionens föredragning ankommande ärendena
finnes angifven hufvudsakligen i kejs. förordn.
af d. 10 Maj 1869. 1. J. H.         2. A. Nmn.

Kammarfru, fruntimmer, som sköter vissa
hushållssysslor hos en furstlig dam, biträder henne
vid toaletten o. s. v.

Kammarfröken, sällskapsdam hos en furstinna.

Kammarförvandt, en numera tämligen sällsynt titel för
tjenstemän i vissa statens verk. Kammarförvandtens
verksamhet är af hufvudsakligen kameral
natur. Kammarförvandter finnas

numera endast i Kommerskollegium,
Jernvägstrafikstyrelsens byråafdelning,
Generaltullstyrelsens kameralbyrå
och k. Flottans civilstat. Förr funnos
denna tjenstegrad och titel flerestädes,
t. ex. i Kammarkollegium och Statskontoret.
J. H.

Kammargevär, kallas ett af franske infanterikaptenen
H. G. Delvigne 1828 kon-strueradt reffladt gevär (se

fig.), der kammaren (krutets rum) hade mindre kaliber
än loppet och sålunda bildade en kant, mot hvilken den
med spelrum försedda rundkulan stannade och af stötar
med laddstocken utpressades i refflorna. Att kulans
derigenom förlorade form inverkade på dess bana gaf
D. anledning att redan 1829 utbyta rundkulan mot en
aflång kula med konisk spets. Detta gevär förbättrades
1844 af franske öfversten Thouvenin och kaptenen Minié
(se Tappgevär). H. W. W.

Kammargods. Se Domän, sp. 1362.

Kammarherre, högre hoftjenare, som erhållit
hederstjensten att uppvakta en furstlig person,
i första hand mottaga hans befallningar, vara i
hans följe på resor och utfärder m. m. Kammarherre
är i rang likställd med öfverste; på uniformen
bär han en förgylld nyckel (kammarherrenyckeln),
fäst ofvanför högra frackskörtet. I Sverige och
Norge kallas uppvaktande kammarherre hos konungen
kabinettskammarherre, medan den enkla titeln
kammarherre tillägges de hos öfriga kungliga
personer tjenstgörande äfvensom åtskilliga andra,
mest adlige män, hvilka endast tillfälligtvis
kallas till tjenstgöring. Näst riksmarskalken
är öfverstekammarherren konungens förnämste
hofämbetsman; denne kallades öfverkammarherre
före 1783, då han erhöll den nyssnämnda
titeln jämte fältmarskalks rang. Drottningens
förnämste hofämbetsman är sedan 1842
öfverkammarherren, hvilken i rang är lika med
generallöjtnant. Tjenstgörande kammarherrar uppbära
lön, de öfriga icke.

Kammarjunkare (se Junker), hoftjenare i rang
efter kammarherre och biträdande denne i tjensten
eller endast hedrad med titeln utan motsvarande
tjenstgöring. Kammarjunkare har majors rang. –
Öfverstekammarjunkare, hög hofämbetsman, med
generallöjtnants rang. Ämbetet inrättades 1783.

Kammarkollegium, ett af de till k. Finansdepartementet
hörande centrala ämbetsverken. Enligt senast
utfärdade instruktion (afd. 14 Nov. 1879) omfattar
Kammarkollegiets verksamhet följande områden:
skattläggniag å jord samt frågor om jords och
lägenheters extra ord. skyldigheter och besvär;
inseende och vård öfver den statens fasta egendom,
i fråga om hvilken ej annorlunda stadgas, liksom ock,
med vissa undantag, öfver den till civila och kyrkliga
behof anslagna jorden; ärenden, som angå förvärf
och afhändande åt staten eller allmän inrättning
af eganderätt till fastighet; förvarandet af rikets
regalier; förandet af förteckningar öfver statens å
de k. slotten, hofstallen och teatrarna befintliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>