Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamfer - Kamferliniment - Kamfer-olja - Kamfersprit - Kamfin - Kamfjäll - Kamfyl-alkohol - Kamgamarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gifves den såsom ett medel att stegra sjunkna krafter
i allmänhet (febrar, kolera). Kamfer har sedan
äldre tider ansetts såsom ett nära nog specifikt
medel att mildra vissa retningstillstånd i njurarna
och blåsan samt deraf beroende hämmad eller plågsam
urinering, hvilken kan uppkomma af flere orsaker och
ofta inträffar såsom en följd af spanska flugors
användning. Utvärtes anlitas den mycket ofta till
ingnidningar och omslag, i form af kamferolja
och kamfersprit. Kamfer ingår för öfrigt i en
stor mängd i farmakopéerna upptagna beredningar,
de flesta till utvärtes bruk. Charlatanmässigt
blef kamfer af den franske läkaren F. V. Raspail
(f. 1794) utbasunad såsom ett medel mot snart sagdt
allt möjligt ondt. Raspails s. k. kamfercigaretter,
hvilka icke antändes och röktes, utan genom hvilka
man sög in hvad som afdunstade från ett i cigaretten
(eller ibland i en "fjäderpinne") inlagd kamferbit,
voro länge utan skäl berömda såsom skyddsmedel
under gängse farsoter. Utom den nyssnämnda kamfern
(den s. k. Lauriné- l. Japankamfern), hvilken
är den vanliga, finnes en annan, Baros-kamfer
l. Borneo-kamfer, som erhålles färdigbildad,
aflagrad i hålor i veden af Dryobalanops aromatica
(se Dryobalanops). – Ur en i Kina växande
synanther, Blumea balsamifera DC, kinesernas "Ngai",
framställes ett tredje slags kamfer, Ngaikamfer,
till sammansättning och de flesta andra egenskaper
lika med Borneo-kamfern, men olik densamma med
afseende på sitt förhållande till polariseradt
ljus. Den synes i detta fall öfverensstämma med
den stearoptén, som blifvit framställd ur den i
våra trädgårdar förekommande synantheren Pyrethrum
Parthenium Pers., hvilken är "venstervridande" eller
"levigyr". Ur rosmarinolja kan erhållas en kamfer,
som vrider polarisationsplanet åt höger likasom
laurinékamfern. Kamfer har på senaste tider användts
vid frambringandet af s. k. celluloid-massa. O. T. S.
Kamferliniment, farmak. med., det vanliga
namnet på Svenska farmakopéns Linimentum
ammoniacato-camphoratum, som är en blandning af 1
del kaustik ammoniak (Solutio ammoniaci) med 3 delar
kamferolja. Detta liniment bör vara till färgen
hvitt eller endast svagt gult. Det nyttjas till
ingnidningar å svullnader, mot reumatiska krämpor
m. m. O. T. S.
Kamfer-olja, Oleum camphoratum, farmak. med.,
en lösning af 1 del kamfer i 4 delar olivolja,
hvilken icke får vara härsken, ehuru detta ofta nog är
händelsen. Kamferoljan nyttjas ofta till ingnidningar
å svullnader, mot kramp, mot urinstämma och retning
i blåsan, mot reumatism och allahanda krämpor.
O. T. S.
Kamfersprit, Spiritus camphoratus, farmak. med., är
enligt Ed. VII af Ph. suec. en lösning af 1 del kamfer
i 9 delar utspädd sprit. Kamferspriten bör vara
klar och färglös samt förvaras i väl slutet kärl. Den
nyttjas ofta såsom ett hudretande medel (ingnidning
med handen; omslag af flanell, som är dränkt med
kamfersprit), mot hvarjehanda yttre åkommor samt
till "afledning" åt huden vid halsflusser, "håll"
o. s. v. Kamfersprit tages stundom äfven
invärtes i dos af 5–10–15 droppar mot diarré, vanligast
under koleraepidemier. O. T. S.
Kamfin, tekn., en genom destillation af
terpentinolja tillsammans med kalk och
vatten erhållen olja, som en tid på 1850-talet
ganska mycket begagnades till lysämne såsom
ersättningsmedel för de feta oljorna. Som den
emellertid vid minsta felaktighet i lampornas
konstruktion och skötsel lätt rökte och spridde en
myckenhet sot, blef den snart utträngd af det i alla
afseenden fördelaktigare petroleum, hvaraf de rika
tillgångarna i Amerika ungefär samtidigt upptäcktes.
C. A. D.
Kamfjäll, zool. Se Fiskfjäll.
Kamfyl-alkohol. Se Dryobalanops.
Kamgamarna, Sarcorhamphus, zool., bilda en afdelning
inom familjen gamfoglar, roffoglarnas ordning och
foglarnas klass. De hafva lång, rund, från sidorna
sammantryckt näbb med stark hake i spetsen och
hög kam vid roten, hudflikar under hakan, hals af
medellängd, jämförelsevis långsträckt kropp, höga
ben med långa tår, långa, men tämligen smala vingar,
lång stjert och lifligt färgad fjäderdrägt; hufvudet
och halsens främre delar äro nakna. Hannen är större
än honan. Kondoren, S. gryphus,
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
