Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kairo (Kahira), Arab. Masr l. i högtidlig stil Masr-el-kahira, Egyptens hufvudstad - Kairo (Cairo), stad i nord-amerikanska staten Illinois - Kairpur, vasallstat i Sindh, i kejsaredömet Indien - Kairwan (Kairuan, Kerouan l. Kirvan), stad i Tunis - Kaisaker (Kaizaker), ett tatariskt folk. Se Kirgiser - Kaisarieh, stad i Mindre Asien - Kaiser, Jan Willem - Kaiser, Friedrich - Kaiserslautern (Lautern), stad i bajerska Rhenpfalz, vid floden Lauter - Kaisersreuth. Se Gmünd - Kaiserstuhl, ett enstaka beläget berg af vulkaniskt ursprung i Baden, kretsen Freiburg - Kaiserswerth, stad i preussiska regeringsområdet Düsseldorf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anförarens tält rufvande dufva, namnet Fostat
("tält"). Det nuv. K., som i n. ansluter sig till
detta Fostat, grundlades af kalifen Mu’iss’ fältherre
Djauhar i 10:de årh. Namnet Masr (ursprungligen Misr),
de semitiska grannfolkens namn på Egypten, hade
redan förut gifvits åt Fostat; och då vid den nya
stadens grundande planeten Mars (Arab. el-kahir, "den
segerrike") genomlopp dess meridian, gaf Mu’iss
åt K. namnet Masr-el-kahira, hvarefter Fostat
kallades Masr-el-atika, "gamla Masr". 973 upphöjdes
K. till residens, och derefter berodde Egyptens
öde af K:s. Salah-eddin byggde citadellet och
stadsmuren, och under de följande sultanerna
förskönades staden oafbrutet, i synnerhet under
Muhammed-en-nasir (d. 1341). I politiskt hänseende är
stadens hela följande historia en oafbruten serie af
palatsrevolutioner, plundringar och brott. Med stadens
eröfring af turkarna under Sellin I (1517) gick dess
politiska betydelse till stor del förlorad. Efter
slaget vid pyramiderna (d. 21 Juli 1798) hölls
K. besatt af fransmännen till 1801. I Aug. 1805 höll
Muhammed Ali, såsom pascha af Egypten, sitt intåg på
citadellet, och d. 1 Mars 1811 undanröjde han genom
försåtligt öfverfall i K. de siste mamluk-cheferna.
H. A.
Kairo (Cairo), stad i nord-amerikanska staten
Illinois, i sydligaste hörnet, vid Ohios förening
med Mississippi. 9,012 innev. (1880). Staden är ofta
utsatt för öfversvämningar och blef 1858 nästan
alldeles förstörd, men har sedan åter uppbygts och
blifvit skyddad genom dammar. K. är af vigt såsom
bomullsstapelplats.
Kairpur, vasallstat i Sindh, i kejsaredömet Indien,
ö. om Indus. Areal 15,804 qvkm. Omkr. 130,000
innev. Liksom öfriga delar af Sindh består K. af en
alluvialslätt, som är mycket bördig i närheten af
Indus och bevattningskanalerna, men för öfrigt ett
fullkomligt ofruktbart sandfält.
Kairwan (Kairuan, Kerouan l. Kirvan), stad i Tunis,
omkr. 50 km. från Susa. 10–15 tusen innev. Staden
var förr, på Okbas tid (i 7:de årh.), hufvudstad
i hela muhammedanska Afrika och säte för en kalif
samt är, såväl på grund deraf som derför att många
muhammedanska helgon der ligga begrafna, en af de
heligaste städer i den muhammedanska verlden, en
af paradisets portar, dit icke-muhammedaner endast
med särskild tillåtelse ega tillträde; judar få alls
icke beträda stadens gator. Den har flere moskéer,
bl. a. den af Okba byggda stora moskén samt "Tre
portarnas" moské, i hvilken, enligt muhammedanernas
tro, tre strån af profetens skägg förvaras. Fordom
ryktbart för sina mattor och sin rosenolja, är
K. nu i norra Afrika mest bekant för sina koppar-
och marokin-arbeten samt salpeter och pottaska.
Kaisaker (Kaizaker), ett tatariskt folk. Se Kirgiser.
Kaisarieh [-sarije], stad i Mindre Asien, hufvudort
i sandjaket K. i vilajetet Angora, nära Kisil Irmaks
biflod Kara-su, vid norra foten af det 3,841 m. höga
Ardsjisch dag (Argaios).
Omkr. 10,000 (enl. andra 40,000) innev., deraf
2/3 turkar och resten hufvudsakligen armenier och
greker. Säte för en armenisk biskop. K. hette i
forntiden Mazaka, var en tid Kappadociens hufvudstad,
kallades sedan Eusebia och fick af kejsar Tiberius
namnet Caesarea. Ruiner af den gamla staden ligga
s. om K.
Kaiser, Jan Willem, holländsk kopparstickare,
f. 1813 i Amsterdam, der han studerade sin konst
och först väckte uppseende med en stor gravyr,
Amiral de Ruyters död (efter Pieneman). För öfrigt
har han stuckit Skyttegillet (efter van der Helst),
Borgmästaren Six och Nattvakten (efter Rembrandt),
Profeten Jesajas (efter Rafael) m. m. Sedan 1870 är
K. professor vid akademien i Amsterdam och sedan 1874
direktör för dess museum.
Kaiser, Friedrich, tysk historiemålare, f. 1815 i
Baden, var först litograf, men blef sedan målare
genom inflytande af Horace Vernets bataljtaflor
i Paris. Han utbildade sig i München och Karlsruhe
samt flyttade 1850 till Berlin. Under krigen 1864
och 1866 fick han rik anledning till skildringar
af krigsscener, likaledes, ehuru mindre, 1870 och
1871. K. framställer ej de stora sammandrabbningarna,
utan hälst episoder ur striden, uppfattade med
sanning och humor. Af hans äldre bilder märkas Slaget
vid Tagliacozzo och scener ur badensiska upproret;
bland hans senare må nämnas Bivack vid Dybböl samt
Kejsar Vilhelm inspekterande en artilleriposition
utanför Paris.
Kaiserslautern (Lautern), stad i bajerska Rhenpfalz,
vid floden Lauter. 26,323 innev. (1880). K. är en
af de vigtigaste fabriksorterna i Pfalz. Det har
kamgarnsspinneri, flere bomullsspinnerier, jernverk,
maskinverkstäder m. m. samt drifver handel med
trävaror. K. fick sitt namn, sedan kejsar Fredrik
I der 1152 byggt ett slott, men var redan förut en
vigtig plats. 1267 blef det stad och kom 1357 tili
Pfalz. – K. är bekant genom den seger, som hertig
Ferdinand af Braunschweig der vann öfver en del af
franska Moselle-armén under general Hoche d. 28–30
Nov. 1793, genom träffningen d. 23 Maj 1794 och genom
furstens af Hohenlohe-Ingelfingen seger öfver franska
Rhen-arméns venstra flygel under general Michaut
d. 20 Sept. 1794.
Kaisersreuth [-röjt]. Se Gmünd.
Kaiserstuhl, ett enstaka beläget berg af vulkaniskt
ursprung i Baden, kretsen Freiburg, nära Rhen. Berget
består af 40–50 dolerit- och basaltkäglor, hvilka
omslutas af tätt befolkade vackra dalar med den
rikaste växtlighet. Högsta punkten, kallad Todtenkopf,
ligger 560 m. öfver hafvet.
Kaiserswerth, stad i preussiska regeringsområdet
Düsseldorf, vid Rhen. 2,366 innev.
(1880). Diakonissanstalt, grundad 1836 af T. Fliedner
(se Diakonissa), samt katolskt hospital. Sidenväfveri
och tobaksfabrikation. – På det område, der K. ligger,
grundades 710 ett benediktinkloster, omkring hvilket
staden sedan uppstod. Sedan 14:de årh. hörde K. till
Jülich, slutligen till huset Pfalz, som rörande
besittningen af K. förde med kurfursten af Köln en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
