Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kaffrer, ett namn, som af portugiserna i 16:de årh. upptogs från arabiske köpmän såsom gemensam benämning på alla infödingar på Afrikas sydöstra kust - Kafir, Sv. pl. kafirer, otrogen, i motsats till múmin, troende, rättrogen. - 1. Det allmänna muhammedanska namnet på hvar och en, som förnekar Muhammeds profetiska sändning och koranens gudomliga ursprung - Kafir. 2. Ett i Kafiristan ("kafirlandet") n. v. om Britiska Indien bosatt högst märkligt folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kaiskamma i s. De mest bekanta stammarna bland
kustkaffrerna äro följande fem, som ock utgöra
hufvudmassan af dem: de mellan Natal och Delagoaviken
bosatta ama-sulu l. sulukaffrerna (till dessa ansluta
sig närmast dels de norr om dem boende fria stammarna
vid Sofalakusten, hvilka bilda det s. k. Umsilas
rike, dels de norr om Transvaalska republiken boende,
till Ma-tabeles rike hörande stammarna); de söder om
suluerna, i Britiska Kaffraria och det s. k. Fria
Kafferlandet bosatta ama-xosa (x beteckning för
den laterala tungsmällen) samt de under dem lydande
ama-tembu, ama-mpondo och ama-fengu. En del af dessa
fem stammar, natalkaffrerna (omkr. 180,000), är
bosatt i Nataldistriktet. På grund af ama-xosaernas
förherskande ställning uppgifvas ofta endast de nära
beslägtade, men politiskt skilda ama-xosaerna
och suluerna såsom de egentliga kaffrernas
hufvudafdelningar. Emedan de bland alla af oss närmare
kända kafferfolk renast behållit sin typ, kunna de
också tjena till representanter för bantufolken såsom
särskild ras. Ama-xosa och deras lydfolk bilda:
IV. Kafferfolket i inskränkt mening såsom en politisk
enhet. Dessa kaffrer höra till Kapkolonien. Ama-xosa,
"Xosamännen", utgöra omkr. 200,000, ama-mpondo 50,000,
ama-tembu 90,000 och de mest förtryckta, de år 1835
under britiskt skydd upptagna ama-fengu (Fingoe),
omkr. 200,000 personer.
Kaffrernas hufvudskål står visserligen negerkraniet
närmast, men skiljer sig dock derifrån i flere
väsentliga punkter. Den är på en gång hög och
dolikocefal (se Hufvudskål), hypsistenocefal efter
Welckers beteckning (breddindex 71,89 efter Fritsch,
72,54 efter Broca), så att ansigtet synes långt och
smalt, med hög, hvälfd panna. Näsan är icke platt,
utan starkt framskjutande och ofta böjd. Kindknotorna
äro breda, men, liksom läpparna och underkäken, långt
mindre utstående än hos negern. Kroppens allmänna
hårbeklädnad är svagt utvecklad. Kafferns skägg är
rikare och hans hår, hvilket är ulligt, finare än
negerns. Kroppsbyggnaden liknar ock dennes, men är
kraftigare utvecklad. Den mörka, svart pigmenterade
hudens färg genomgår alla nyanser från djup sepia
till blåsvart; matta, röda pigmenteringar äro att anse
som abnorma, ehuru de ofta nog förekomma. Kaffrerna
äro egentligen ett nomadfolk; boskapsskötseln
anses så hedersam, att den uteslutande tillkommer
männen, under det att alla andra sysslor förrättas
af qvinnorna. Intet slafveri förekommer; och ehuru
familjens och stammens anordning är patriarkalisk,
står dock den enskilde mannen mera fri gent emot
sin höfding än hos negerfolken. I jämförelse med
dessas vidskeplighet, lättsinne och barnslighet visa
sig kaffrerna positiva och skeptiska, åtnöja sig med
några få och sväfvande religiösa föreställningar samt
öfverlemna helt och hållet åt presterna, i-si-njanga
(sing. i-njanga), hvilka naturligtvis också äro läkare
och undergörare, att syssla med de traditionella
ceremonierna för de dödes andar. I krig utmärka de
sig för stor tapperhet och sträng disciplin, i fred
för måttlighet och energi, och våra begrepp om
ärlighet och heder äro dem icke främmande. Deremot
står sedligheten på en mycket låg ståndpunkt, och
åt den ogifta ungdomen lemnas en nästan obegränsad
umgängesfrihet. Hustrurna köpas till ett så stort
antal, som mannens förmögenhet medgifver. Som barn
går kaffern alldeles naken. Ynglingens klädnad består
blott af två korta skinnstycken kring länderna; hos
flickan gå dessa plagg ned till knäna. Fullvuxne
män insmörja hela huden med fett, och anseddare
personer nyttja en mantel af fint garfvade skinn. Den
ganska allmänt använda omskärelsen, på hvilken man
ofta velat grunda ett forntida sammanhang mellan
kaffrer och semiter, anses af nyare antropologer
med rätta blott som en naturlig och ändamålsenlig
hygienisk anordning. Vid inträdet i manbarhetsåldern
afklippes håret, med undantag af en enda fläta hos
flickorna och en rund plätt af fyra tums diam. hos
gossarna. Kaffrernas hus äro gjorda af flätverk och
bilda halfsferer, innantill stödda af 2–4 stolpar,
samt likna stora bikupor, emedan de äro betäckta med
torrt gräs. Kaffrernas ursprungliga hemort förlägges,
enligt den sannolikaste hypotesen, till östra delen af
Nord-Afrika, ö. om de egentliga negrernas boplatser,
och derifrån skola de undanträngts söderut af de
ursprungligen från Asien härstammande hamiterna. –
Jfr Fritsch: "Die eingeborenen Südafrikas"
(1872), F. Müller: "Allgemeine ethnographie"
(1879), Hartmann: "Die völker Afrikas" (1879).
H. A.
Kafir, Sv. pl. kafirer (Arab.; particip af káfara,
ej vilja tro på, förneka), otrogen, i motsats till
múmin (plur. muminin) troende, rättrogen. – 1. Det
allmänna muhammedanska namnet på hvar och en, som
förnekar Muhammeds profetiska sändning och koranens
gudomliga ursprung, men särskildt på de kristna och
judarna, hvilka, såsom de der redan förut fått mottaga
gudasände profeter och gudaingifna skrifter, bort
i främsta rummet med samma tro emottaga den i dessa
skrifter tydligen förebådade Muhammed. Ordet kafir,
som i turkiskan genom flere mellanformer (kafer,
gaver) gifvit upphof till skymfordet giaur, har
äfven öfvergått till allmänt folknamn. Så kallar
muhammedanen i Sansibar sin granne, bantumannen,
en kafir, hvaraf sedermera bildats folknamnet kaffer
(plur. kaffrer), och afganerna på samma sätt sina
hedniska grannar i n. ö. (se 2).
– 2. Ett i Kafiristan
("kafirlandet") n. v. om Britiska Indien bosatt högst
märkligt folk, som ständigt försvarat sitt oberoende,
såväl i politiskt som i religiöst hänseende, mot
sina eröfringslystna grannar, de muhammedanske
afganerna och de hinduiske kasjmirerna. Deras
land, hvars egentliga namn är Wamistan, men
efter innevånarna benämnts Kafiristan, utgör
sydvestra delen af Jagistan (se d. o.) och är ett
storartadt alpland, splittradt i flere, af Kabuls
norra tillflöden rikt vattnade dalar, der hvete,
vin och hirs odlas. Till följd af åkerjordens ringa
utsträckning lefver dock större delen af innevånarna
af boskapsskötsel. Kafirerna äro otvifvelaktigt af
ariskt ursprung,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
