Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jönköping, stapelstad i Jönköpings län - Jönköpings kloster, anlagdt sannolikt i slutet af 1200-talet, tillhörde franciskanerna - Jönköpings län omfattar nordvestra delen af Småland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slott, men det förstördes i början af 1300-talet, och
ett nytt byggdes. Detta befästes af Gustaf Vasa. men
brann jämte staden 1612, hvarefter Gustaf II Adolf
lät bygga ett nytt slott eller måhända tillbygga
och befästa det gamla franciskanklostret. Slottet
förstärktes af Karl X och Karl XI samt inreddes
praktfullt, men förstördes af vådeld 1737. Efter
branden 1612 flyttades staden till sin nuvarande
plats och erhöll privilegier 1614 och 1620. Äfven
sedan har den flere gånger härjats af eldsvådor,
och 1834 rasade koleran der värre än på något
annat ställe i Sverige. Sveriges sista krig med
Danmark slöts genom freden i J. d. 10 Dec. 1809.
K. S.
Jönköpings kloster, anlagdt sannolikt i slutet af
1200-talet, tillhörde franciskanerna. Att döma
af de donationer klostret erhöll – den säkraste
måttstocken för bestämmandet af de andliga
stiftelsernas betydelse – har detsamma aldrig
spelat någon stor rol. Det omtalas nästan endast
i sådana handlingar, som röra de svenska klostren
i allmänhet. Dess "gardian" bar någon gång titel
af "minorit-brödernes minister i Dacien" och egde
såsom sådan makt att utdela s. k. delaktighetsbref,
d. v. s. fullmakt att åtnjuta delaktighet i alla goda
verk, som utöfvades "af samtlige franciskan-bröder
och S. Clarae systrar i de dem tillhöriga 2,186
kloster". En af gardianerna blef (1493) af biskopen i
Linköping ställd till ansvar derför att han fråntagit
det utom staden belägna S. Görans kapell ett för
detsamma af biskopen utfärdadt aflatsbref äfvensom
andra dyrbarheter och fört dem till ett af honom
vid klostret uppbygdt kapell. Under fejderna med
Danmark iklädde sig klostret en gång jämte staden
förbindelse att till danska riksrådet Klaus Rönnow
utbetala en större penningesumma, som icke utan
hotelser kunde utpressas (1453). En bland de allra
sista underrättelserna om detta kloster skildrar en
stöld i stor skala, som begåtts af två bland munkarna
(1524). Hos två vanfrejdade qvinnor i staden hade
de gömt silfversmycken, mässkläder m. m., som de
tagit ur stadskyrkan och på andra håll. Gustaf I:s
dåliga mening om klostertukten på hans tid var ej
ogrundad. C. S-e.
Jönköpings län omfattar nordvestra delen af Småland
samt Mo härad af Vestergötland och sträcker sig
mellan 56° 50’ och 58° 9’ n. br. samt 2° 22’
och 4° 59’ v. lgd från Stockholms observatorium
(18° 3’ 30" ö. lgd fr. Greenw.). Länets största
längd är i s. v.-n. ö. 175 km. och största bredd
i s. ö.-n. v. 125 km. Arealen utgör 11,500,5
qvkm., hvaraf 900,1 qvkm. vatten. I judicielt
hänseende ar länet indeladt i 5 domsagor under
Göta hofrätt, omfattande de 9 härad, hvilkas namn
ingå i domsagornas, nämligen Tveta, Vista och Mo
doms., Norra och Södra Vedbo doms., Östra härads
doms., Vestra härads doms. samt Östbo och Vestbo
doms. Rådstufvurätterna äro 3: Jönköpings, Eksjö och
Grenna. I administrativt hänseende är länet deladt i
6 fögderier med 23 länsmansdistrikt, hvilka fögderier
sammanfalla och benämnas lika med domsagorna, med det
undantag att Östbo och Vestbo härad utgöra hvartdera
ett fögderi. I
ecklesiastikt hänseende hör större delen till
Vexiö stift och är deladt på Tveta, Östbo, Vestbo,
Vestra härads, Östra härads samt Vista kontrakt;
en del, Norra och Södra Vedbo härad, bildar de
likabenämnda kontrakten i Linköpings stift, dit ock
mindre sockendelar på gränsen till Östergötlands
och Kalmar län höra; en del af Mo härad utgör en
del af Redvägs kontrakt af Skara stift. Pastoratens
antal är 62, omfattande 4 stadsförsamlingar och
125 landssocknar samt 9 socknedelar. I militäriskt
afseende tillhör länet 2:dra militärdistriktet; inom
länet äro indelade hela Jönköpings regemente, eller
1,100 rotar, samt af Kalmar regemente 401, af Smålands
husarregemente 250 och af Smålands grenadierbataljon
399 nummer. Vidare ingår länet i Östra väg- och
vattenbyggnadsdistriktet, i Södra bergmästaredistr.,
i Inre tullbevakningsdistr. och med 3 revir i Smålands
skogsdistr. samt bildar 2 justeringsdistr., det
11:te och 12:te. Inom länet ligga städerna Jönköping
(säte för landshöfdingen och Göta hofrätt), Eksjö och
Grenna samt köpingarna Vernamo och Tranås. Länet har
i riksdagens Första kammare 6 ledamöter samt i den
Andra 6 för landsbygden och 1 för Jönköpings stad,
hvarjämte Eksjö är förenadt med valkretsen Vexiö
m. fl. städer och Grenna med Vadstena m. fl, städer. –
Folkmängden utgjorde vid 1882 års slut 195,807
personer (94,473 mankön och 101,334 qvinkön),
hvaraf 173,697 tillhörde landsbygden och 22,110
städerna. Den ringa tillökningen af folkmängden,
under de sista tio åren icke fullt 8 proc., har sin
giltiga förklaring i den betydliga emigrationen, som
under samma tid beröfvat länet mer än 5 proc. af dess
folkmängd. Folkmängdstätheten är 19 personer å 1 qvkm.
Hufvudnäringen är åkerbruk och boskapsskötsel. Det
förra är tämligen inskränkt, intill dess de många och
stora kärren och mossarna blifvit afdikade. Enligt
1882 års uppgifter utgjorde af hela land vidden
9,4 proc. odlad jord, 15,5 proc. naturlig äng och
25,3 proc. skogbärande mark. I goda år har länet
öfverskott af säd till afsalu, men medelmåttiga
skördar äro icke öfverallt tillräckliga for det egna
behofvet. En medelmåttig skörd kan beräknas till
7,500 hl. hvete, 270,000 hl. råg, 86,000 hl. korn,
1170,000 hl. hafre, 8,000 hl. ärter och 720,000
hl. potates. Kreatursstocken uppgafs vid 1881 års
slut vara 9,443 hästar, 129,826 nötkreatur (deraf
28,493 oxar och 73,359 kor), 99,583 får och 578
getter. Under alla år har länet öfverskott till
afsalu af kreatur och andra ladugårdsalster,
och en af de vigtigaste inkomstkällorna för
länets jordbrukare är försäljningen af göd- och
dragoxar. Skogstillgången, som under de senare åren
mycket hårdt anlitats, är ännu på de flesta ställen
tillräcklig för eget behof, men på många ställen,
såsom inom hela Vista härad, i en del af Tveta härad
och inom Östra härad, fyller tillgången knappast
husbehofvet. I närheten af jernvägsstationerna är
skogen i det närmaste uthuggen. – Bergshandteringen är
ej synnerligen stor. Ur Tabergets grufvor uppfordrades
1881 omkr. 3,270 tons jernmalm, och å skilda ställen
i länet erhöllos 2,500 tons sjö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
