Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Juel, Jens - Juel, Just - Juel, Jens - Juellinge, danskt baroni - Juftläder. Se Läder - Jufveln, insjö i Kalls socken, Jämtland - Jufver. Se Mjölkkörtel - Jug, flod i ryska guvernem. Vologda - Jugement, Fr., omdömesgåfva, sund urskiljning - Jugerum, Lat., plogland - Juggernaut, "verldskonungens land", Ind. mytol., ursprungligen namn på en stad i kejsaredömet Indien - Juglandeæ DC., bot., en naturlig familj af ofta tämligen resliga träd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Generalkommissariatet för hären och flottan och 1699
generalamiral. Död d. 23 Maj 1700. J. blef 1672
baron till Juellinge (se d. o.). – 5. Just J.,
den föregåendes kusins son, sjöofficer, diplomat,
född d. 14 Okt. 1664, utbildade sig i holländsk
sjökrigstjenst samt blef 1689 dansk löjtnant och
1691 kapten. 1691-93 tjenstgjorde han i holländska
flottan mot Frankrike, var 1709-11 Danmarks sändebud
vid ryska hofvet, blef derefter vice-amiral
och stupade d. 8 Aug. 1715 i slaget vid Rügen.
E. Ebg.
Juel [jul], Jens, dansk porträttmålare, född d. 12 Maj
1745 i Gamborg socken på Fyen, studerade målarekonsten
i Hamburg samt vid konstakademien i Köpenhamn och vann
1771 dess stora guldmedalj. Då han målat ett lyckadt
porträtt af drottning Karolina Matilda, vann han
flere af de förnämaste damernas gunst och erhöll af
dem understöd till en utrikes resa. 1772-80 vistades
han utomlands, i synnerhet i Rom och Paris. 1777
följde han kopparstickaren Clemens till Genève och
stannade der ett år, hvarunder han bl. a. målade ett
porträtt af naturforskaren Bonnet (i Konstakad. i
Köpenhamn). Öfver Hamburg, der han målade skalden
Klopstock, återvände han till Köpenhamn (1780), blef
hofporträttmålare och 1782 medlem af Konstakademien
samt 1784 professor vid dess modellskola. Det anseende
J. såsom porträttmålare åtnjöt af sin samtid bevisas
bäst af det stora antal porträtt, som finnes af hans
hand; och igenkänner man än tidens svagheter i hans
bilder, så visade han dock genom sin smak samt sin
utvecklade känsla för form och färg, att han idkade
konsten med allvar. (1882 upptäckte man, att det
porträtt af hertig Karl August af Sachsen-Weimar, som
finnes i biblioteket i Weimar, är måladt af J. under
hans vistelse i Genève.) Emellertid drabbades han
af hvarje omtyckt porträttmålares öde att blifva
något flyktig i återgifvandet af de många, ofta
intresselösa personer, som ville hafva sin bild på
duken; men t. o. m. i sina sista porträtt visar
han sig som en kraftig konstnär. Han afled d. 27
Dec. 1802. Före den utländska resan utmärkte sig J:s
porträtt genom en viss jämnhet och naiv friskhet,
men sedermera, utan tvifvel under vistelsen i Paris,
tillegnade han sig det eleganta, mera konventionella
målningssätt, som gör hans bröstbilder så lätt
igenkänliga. I några familjegrupper möter oss
likväl ett solidare och naturligare utförande. För
sitt nöjes skull målade J. åtskilliga mindre
landskapsstudier, hvilka icke sakna intresse.
Ph. W.
Juellinge [jul-], danskt baroni. År 1671 köpte
diplomaten Jens Juel (se Juel 4) egendomen
Valbygård i Stevns härad, i östra delen af
Själland, och upprättade deraf baroniet J. Hans
dotterson J. Juel-Vind bortbytte 1719 detta J. mot
Halsted kloster på Låland, hvarefter det kom i den
danneskjoldska slägtens ego och 1751 af A. G. Moltke
införlifvades i grefskapet Bregentved. Halsted
kloster, som efter reformationen indragits under
kronan och först varit Fredrik II:s enka Sofias
samt sedermera Fredrik III:s enka Sofia Amalias
lifgeding, blef
1721 en del af det nya baroniet J. och uppkallades
derefter. J. Juel-Vinds son fick efter sin moder,
Peder Griffenfelds dotterdotter, namnet Krag-Juel-Vind
och gifte sig med innehafvarinnan af grefskapet
Frijsenborg. Hans sonsons son kammarherren grefve
F. J. Krag-Juel-Vind-Frijs (f. 1821) har sedan 1838
innehaft J., hvartill höra tre andra gods på Låland:
Haugård, Steensgård och Örbygård. E. Ebg.
Juftläder. Se Läder.
Jufveln, insjö i Kalls socken, Jämtland, 28
km. lång, 0,5-2 km. bred, omgifven af nästan
ouppodladt skogsland, afflyter genom Kallströmmen
till Kallsjön. Vid utloppet finnas lemningar af
Kallströms skans. A. G.
Jufver. Se Mjölkkörtel.
Jug, flod i ryska guvernem. Vologda. upprinner i
guvernementets södra del, kretsen Nikolsk, flyter
i nordlig riktning, upptager Lusa och förenar sig
vid Velikij-Ustjug med Suchona, hvarefter floden får
namnet Dvina. J. är en snabbflytande ström, med
mycket buktigt lopp, och har en längd af omkr. 845
km., af hvilka 600 km. äro segelbara.
Jugement [sjysjmang], Fr., omdömesgåfva, sund
urskilning.
Jugerum (pl. jugera), Lat., plogland, romerskt ytmått
om 28,800 romerska qvfot, 240 fot i längd, 120 i bredd
(= 2,518,88 qvm.). Enligt en tradition tillföllo
ursprungligen tvänne "jugera" hvarje medborgare
som arf och egendom; två jugera bildade derför ett
heredium (arfgods).
Juggernaut [djugg-], "verldskonungens land",
Ind. mytol., ursprungligen namn på en stad i
kejsaredömet Indien (se Djagarnath), sedermera
benämning på en indisk gud, som företrädesvis
dyrkas i denna stad. Hans pagod har tre tempel;
det innersta af dessa innehåller bilderna af J.,
hans broder Balarama och syster Subhadra. Jämte
dagliga (oblodiga) offer firas till J:s ära 24 stora
festdagar årligen. Den största festen är den i Juni
och Juli hvarje år återkommande stora vagnsfesten,
då gudens bild föres omkring i staden på en ofantlig,
25 m. hög, i 9 våningar delad vagn, Juggernauts vagn,
som under en bedöfvande musik och vilda rop drages af
pilgrimer, hvilka i hundratusental infinna sig. Det
gängse påståendet att de fromma afsigtligt pläga
kasta sig ned framför vagnen för att krossas under
hjulen lär endast i så måtto vara riktigt, att enstaka
sådana fall af sjelfmord förr inträffat, men numera
icke ega rum, sedan engelsmännen dels förbjudit dem,
dels öfvervaka, att inga olyckshändelser inträffa.
Juglandeae DC., bot., en naturlig familj af ofta
tämligen resliga träd, med spiralställda, parbladiga
blad utan stipler. Typen för denna familj är slägtet
Juglans (se d. o.). Blommorna äro ofullständiga,
skildkönade; hanbloinmorna sitta i hängen och
honblommorna ensamma eller några få tillsammans i
toppen af årsskotten. Ståndarna tre eller många,
stiften vanligen 2; frukten en stenfrukt, hvars frö
har köttiga, veckade hjertblad. Familjen tillhör
företrädesvis Nord-Amerika; några få arter finnas i
Ostindien. Hela kända art-antalet uppgår till omkr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
