- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
1357-1358

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordvals (T. erdwalze), befästningsk. - Jordvargen. Se Zibet-hyenan - Jordärtskocka (om ordets härledning se Ärtskocka), bot. Se Helianthus. Jfr Compositæ - Joriszianer. Se David Jorisz - Jórmunrek. Se Ermanarik och Järmunrek - Jornada, Sp. (egentl. dagsresa), benämning på hvar och en af de 3 akterna eller afdelningarna i det äldre spanska dramat - Jornandes, oriktig form för Jordanes (se d. o.) - Jorois, socken vid Saima-vatten - Jorsala, de gamle nordboarnas namn på Jerusalem - Jorsalafarare, d. v. s. Jerusalems-farare - Joruba (Yoruba, på haúsaspråket Jarriba) var ända till 1830-talet ett mäktigt konungarike i vestra Sudan (Takrur) - Jorullo, vulkan i mejikanska staten Michoacan - Jorund. Se Järund - Jorvik (Jórk), af Angelsachs. Eoforwic, nordmännens benämning på York i England - Josafat ("Jehovah är domare"), konung i Juda rike - Josafats dal ("dalen, der Jehovah dömer"), ett bildligt namn på någon ort, der den slutliga verldsdomen en gång skall ega rum - Josef ("Jehovah föröke"), patriarken Jakobs son

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i fästningskriget använda arbetsmetod, hvarvid den
jord, som till arbetsmanskapets skydd upplägges
framför löpgrafvens tête, oupphörligt, i den mån
löpgrafven skrider framåt, omkastas och derigenom
kommer i ett slags roterande rörelse, som föranledt
benämningen. O. A. B.

Jordvargen. Se Zibet- hyenan.

Jordärtskocka (om ordets härledning se Ärtskocka),
bot. Se Helianthus. Jfr Compositae.

Joriszianer. Se David, Jorisz.

Jórmunrek. Se Ermanarik och Järmunrek.

Jornada [chår-], Sp. (egentl. dagsresa), benämning
på hvar och en af de 3 akterna eller af delningarna
i det äldre spanska dramat.

Jornandes, oriktig form för Jordanes (se d. o.).

Jorois, socken vid Saima-vattnen, i Jokkas
härad och Leppävirta domsaga, S:t Michels län,
Finland. Areal 824 qvkm. Befolkningen finsk,
7,776 pers. (1880). J. är ett imperielt
pastorat af 2:dra kl., Borgå stift, Jokkas
prosteri. I socknen ligga Järvikylä gods och
landtbruksläroverk samt Huutokoski jernverk.
O. I.

Jorsala, de gamle nordboarnas namn på Jerusalem,
är genitivform af det plurala ordet Jorsalir
("hästsalarna"), hvilket är en folketymologisk
ombildning af det ljudliknande Jerusalem.
Th. W.

Jorsalafare, d. v. s. Jerusalems-farare,
är ett tillnamn, som i fornskrifterna
tillägges flere personer (t. ex. Sigurd J.,
Björn J.), hvilka besökt Heliga landet.
Th. W.

Joruba (Yoruba, på haúsaspråket Jarriba) var ända
till 1830-talet ett mäktigt konungarike i vestra Sudan
(Takrur), som mellan staterna Dahome i s. v. och Benin
i s. ö. sträckte sig i s. ända ned till Guineabukten
och i n. och n. ö. begränsades af Niger. Sedan denna
tid hafva de nordligare delarna, provinsen Borgu,
fallit under det stora fulberiket Gandos välde och
det öfriga J., som omfattar inemot 120,000 qvkm.,
med omkr. 3 mill. innev., har splittrats i flere
mindre stater. Landet är rikt på skog och vatten,
i v. bergigt med yppiga högslätter. Den skönaste
och rikaste delen heter Jagba (eller Egba), der
hufvudstaden Abbeokuta är belägen. Landets förnämsta
produkt är palmolja, som i betydlig mängd exporteras
från de engelska handelsplatserna Lagos och Badagry
vid kusten. Öfverraskande förefalla oss resandes
berättelser om de stora folkrika städerna i J.:
Abbeokuta med omkr. 110,000, Ibádan (n. ö. derom)
med omkr. 100,000, Ilórin (eller Alóri), som nu
hör under Gandoriket, med omkr. 70,000, den forna
hufvudstaden Ojo (eller Katanga) och flere andra
med 70- till 80-tusen innev. Joruba-negrerna, hvilka
sjelfve kalla sig Ejo (Eyo) och skildras som ett
kraftigt och arbetsamt folk, hafva mycket att lida
af grannarnas slafjagter. En del af dem har antagit
islam, andre hafva af de berömde missionärerna
Crowther (sjelf en neger) och Bowen omvändts till
kristendomen. Jorubaspråket bildar med fyra andra
grannspråk, Odsji, Ga, Wegbe

(eller Crepe) och Ewe, en mycket nära sammanhängande
grupp af de afrikanska negerspråken; något
aflägsnare beslägtadt är Efikspråket, vid Gamla
Calabars nedre lopp. – Jfr Burton, "Abeokuta and
the Cameroon mountains" (2 bd, 1863); Delany,
"Official report of the Niger valley exploring party"
(1861); Crowther, "Grammar and vocabulary of the
Yoruba language together with introductory remarks"
(1852); Bowen, "Grammar and dictionary of the
Yoruba language with an introductory description
of the country and people of Yoruba" (1858).
H. A.

Jorullo [chåruljo], vulkan i mejikanska staten
Michoacan, omkr. 1,265 m. hög. Den uppstod jämte
fem omkringliggande mindre kratrar under en våldsam
jordbäfning d. 29 Sept. 1759.

Jorund. Se Järund.

Jorvik (Jórk), af Angelsachs. Eoforwic, nordmännens
benämning på York i England.

Josafat ("Jehovah är domare"), konung i Juda rike
(omkr. 914-889 f. Kr.), Asas son och efterföljare,
regerade samtidigt med Ahab, Ahasja och Joram i
Israel. J. skildras som en from herskare, hvilken
fördref afgudadyrkarna ur hela landet samt genom
leviter och prester sörjde för folkets undervisning
och en ordnad lagskipning (2 Krön. b. 19:5). Han
befäste flere städer, anlade spanmålsmagasin och
emottog hyllning af i granskapet boende folk. Hans
försök att åter sätta i gång skeppsfarten till
Ofir var mindre lyckligt, likasom hans i förening
med Ahab mot syrerna förda krig. I förening
med Joram vann han en seger öfver moabiterna.
L. L.

Josafats dal ("dalen, der Jehovah dömer"),
ett bildligt namn på någon ort, der den slutliga
verldsdomen en gång skall ega rum (Joel 3). En judisk
och en muhammedansk tradition hafva fäst detta namn
vid den mellan Jerusalem och Oljoberget liggande
Kidron-dalen.

Josef ("Jehovah föröke"), patriarken Jakobs son,
föddes af Jakobs mest älskade hustru, Rachel, och
blef redan på denna grund, oafsedt sin gudsfruktan
och sin karakters renhet, sin faders mest älskade
barn. Detta företräde alstrade hos J:s bröder
afundsjuka, hvilken ökades genom ett par J:s drömmar,
som bebådade framtida storhet för honom. Bröderna
sålde honom till midianitiska (l. ismaelitiska)
köpmän, hvilka i sin ordning sålde honom – han
var då 17 år – som slaf åt den egyptiske konungens
hofman och drabantöfverste Potifar. Dennes hustru,
som förgäfves försökt förföra J., förtalade honom
hos sin man, hvilket hade till följd att J. kastades
i fängelse. Men sedan han lyckats tyda ett par
drömmar, hvilka ingåfvo farao bekymmer, upphöjdes
han, då omkr. 30 år gammal, af denne till "den andre
mannen i riket" samt gifte sig med öfversteprestens
i Heliopolis dotter. Under den hungersnöd, som kort
derefter hemsökte Egypten och kringliggande land,
beredde J. plats för sin fader och sina bröder i
landet Gosen i Egypten, der genom J:s visa försorg
"fanns säd nog". Han dog vid 110 års ålder. Hans
mumie begrofs 230 år senare på berget Efraim i Kanaan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 14:45:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfag/0685.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free