Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordmagnetism, fys. - Jordmandel, Cyperus esculentus L., farmak., tillhör egentligen Ostindien, men odlas ofta i södra Europa, norra Afrika och Orienten - Jordnatur, jur. - Jordnöt. Se Arachis - Jordnötkakor. Se Fodermedel - Jordpäron. Se Potates - Jordransakning, kamer. - Jordras l. jordskred, fys.-geol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sommarmånaderna. En liknande daglig variation företer
intensiteten, som är störst omkr. kl. 10 e. m. och
minst omkr. kl. 10 f. m. Vid terminsobservationerna
visade sig, att starka, oregelbundna ändringar,
s. k. perturbationer, stundom inträffa, synnerligast
hos deklinationsnålen och bifilaren, samtidigt
på vidt skilda orter; ibland gå dessa störingar i
samma led, stundom ock i motsatt. Under de senaste
åren har man trott sig finna en motsatt variation
hos de magnetiska elementen norr och söder om en
viss zon, som skulle i vår verldsdel ligga inemot
polcirkeln och beteckna ungefär det område, der
norrskenen äro talrikast. Detta förhållande kan
dock ännu ej anses bevisadt. Deremot är ända sedan
Anders Celsius’ tid bekant, att perturbationerna
äro företrädesvis betydliga före och under starka
norrsken. Man kallar sådana utomordentliga, öfver
större delar af jorden märkbara störingar för
magnetiska stormar och har af dessas utbredning
velat sluta sig till att fenomenet har en kosmisk,
d. v. s. utom jorden liggande, orsak. Den motsatta
åsigten, eller att norrskenet och störingarna äro
uteslutande terrestra fenomen, d. v. s. framkallade
af inom jorden liggande orsaker, har dock äfven
framstående auktoriteter för sig. Se Norrsken.
L. A. F.
Jordmandel, Cyperus esculentus L., farmak.,
tillhör egentligen Ostindien, men odlas ofta i
södra Europa, norra Afrika och Orienten för de
knöliga, vanligast hasselnötstora jordstammarna,
hvilka innehålla stärkelse, socker, fet och
flyktig olja samt jernsvärtande garfsyra. Smaken är
mandellik. Jordmandeln nyttjas rå eller rostad och har
på senare tiden förordats såsom ersättningsmedel för
kaffe, hvartill den på grund af sina beståndsdelar
är mycket lämplig. Ett par andra arter af Cyperus:
C. longus L., C. rotundus L. och C. officinalis
Fr. Nees (den första och sista i södra Europa, den
mellersta i Ostindien), hafva liknande jordstammar,
men mera aromatiska. De voro förr officinella,
under namnen Radix Cyperi longi och R. C. rotundi,
nyttjades såsom upplifvande och svettdrifvande
medel, synnerligen i maglidanden, lungkatarrer och
underlifsåkommor, samt begagnas ännu i sina hemland.
O. T. S.
Jordnatur, jur., den olika natur, som utmärker olika
slag af jord med hänsyn dels till eganderätten,
dels till skattskyldigheten, dels ock till
dispositionsrättens omfattning. Jordnaturen är af
tre slag: krono, skatte och frälse. Med afseende
på eganderätten angifver jordnaturen om jorden är
i statens eller i enskild persons ego. Den är i
förra fallet krono, i det senare antingen skatte
eller frälse. Skatte och frälse särskiljas med
hänsyn till skattskyldigheten likasom också vissa
olika slag af krono- och frälsejord inbördes. För
krono och skatte gälla större inskränkningar i
dispositionsrätten än för frälse, hvilket har
sin grund deri att eganderätten till kronojorden
tillkommer staten och att skattejorden är underkastad
större skattskyldighet. All jord i riket, med ett
och annat undantag, uppföres i jordeböckerna under
någon af dessa tre titlar. Genom de
resolutioner, som utfärdades i samband med Karl XI:s reduktion,
blef jordnaturen fixerad, så att den icke, såsom
i äldre tider, är beroende af egarens stånd, utan
är reel, d. v. s. åtföljer jorden. Jordnaturen
är visserligen också till sin allmänna karakter
oföränderlig, men den kan dock under vissa
förhållanden ombytas. En stor del af kronojorden
kan förvandlas till skattejord genom skatteköp (se
d. o.; jfr R. F. § 77). Genom upptagande af nybyggen
å kronans skogar i de norra länen ikläda sig också
sålunda uppkommande hemman, så snart de bestämda
odlings- och byggnadsskyldigheterna fullgjorts,
skattenatur (se Nybygge). Den öfverloppsjord, som
vid afvittring bibehålles vid ett skattehemman emot
tillökning i dess mantal och räntar öfvergår jämväl
från krono till skatte; på samma sätt erhålla hemman,
som bildats af s. k. afradsland (se under Afrad),
skattenatur. Genom skifte kan ett kronohemman
byta natur med det skattehemman, mot hvilket det
skiftas. Utom genom skifte förvandlas ett skattehemman
till krono, då förmedling (se d. o.) sökes å
skattehemmanet, utan att sådana olyckshändelser
inträffat, till följd af hvilka förmedling kan vinnas
med bibehållande af hemmanets skattenatur, och vidare
då skatterätt för ett hemman af kronan förvärfvats
på grund af hemmanets betydelse för ett bruk eller
jernverk och detta verk sedermera nedlägges. Äfven
omflyttningar från skatte till frälse och från frälse
till skatte kunna i vissa fall förekomma (se Frälse,
sp. 453). Rörande de två slagen af blandadt frälse:
frälseskatte och skattefrälse, se dessa ord. Jfr
Frälse, Jordebok, Krono, Skatte. K. H. B.
Jordnöt. Se Arachis.
Jordnötkakor. Se Fodermedel.
Jordpäron. Se Potates.
Jordransakning, kamer., undersökning angående de
kamerala omständigheter, som röra fastigheterna
inom ett visst distrikt, för att vid ny
jordeboks upprättande kronans rätt till gods,
räntor och andra förmåner derigenom må kunna
noga bevakas. Jordransakning utgör en nödvändig
förberedelse till ny jordeboks upprättande och
verkställes af landshöfdingen med biträde af
fögderitjenstemän och nämndemän. Kbg.
Jordras l. jordskred, fys-geol., nedrasande eller
nedskridande – utför berg- eller höjdsluttningar
– af större eller mindre massor jord, grus
och stenblock. Alltid är dervid tyngdkraften den
förflyttande orsaken, men den ursprungliga anledningen
till rörelsen kan uppstå på olika sätt. Antingen
betingas rörelsen deraf att ett vattengenomsläppande,
vanligen underliggande jordlager, eller den undre
delen af jordmassan, blir genom ihållande nederbörd
i så hög grad genomdränkt af vatten eller uppblött,
att det förlorar sin förra hållfasthet och icke förmår
uppbära derpå hvilande yttre grus- och stenmassor,
hvilka då med större eller mindre hastighet glida
ned till mindre starkt sluttande mark. Eller också
inträffar raset till följd deraf att nedre delen af en
jordsluttning, en brant kust eller en flodbädd blir,
genom utgräfning af rinnande vatten eller vågsvall
eller på annat sätt, till större eller mindre del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
